Anna Riwkin-Brick

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Anna Riwkin-Brick
Anna Riwkin-Brick.png
Född23 juni 1908[1][2]
Surazj[1][2], Ryssland
Död19 december 1970[2] (62 år)
Tel Aviv
MedborgarskapSverige
SysselsättningFotograf[2][3]
Noterbara verkSia bor på Kilimandjaro
MakeDaniel Brick
(g. 1929–1970)
SläktingarEugénie Söderberg (syskon)
Josef Riwkin (syskon)
Redigera Wikidata

Anna Riwkin-Brick eller Riwkin, född 23 juni 1908 i Surazj i dåvarande guvernementet Tjernigov, kejsardömet Ryssland,[4] idag i Brjansk oblast, Ryssland (se vidare kommentar nedan), död 18 december 1970 i Tel-Aviv, Israel (folkbokförd i Engelbrekts församling, Stockholm), var en svensk fotograf.[4] Hon har främst blivit ihågkommen för sina fotoböcker om barn från olika länder, men också för porträtt av svenska kulturpersonligheter.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Den ryska judiska familjen Riwkin med bland andra Anna, systern Eugénie och brodern Josef flyttade till Sverige 1915.[5] Hennes far var direktören Alexander W Riwkin, född i Homel, idag i Belarus, och modern hette Frida, född Perlman. Från 1919 vistades modern Frida Riwkin tillsammans med sina fem barn i dåvarande Swinemünde i Tyskland. De återvände till Stockholm 1922 där Anna Riwkin gick på Whitlockska samskolan och även studerade vid Vera Alexandrovas dansskola under några år.[5] Åren 1926–1927 var hon assistent åt senare hovfotografen Moisé Benkow.[6] Samtidigt arbetade hon även som dans- och teaterfotograf. År 1928 öppnade hon sin egen fotoateljé i Stockholm.[6] I slutet av 1920-talet hade familjen Riwkin blivit förgrundsfigurer i Stockholms kulturliv, inte minst genom den radikala tidskriften Spektrum, som hennes bror Josef Riwkin gav ut, och sdär personligheter som Karin Boye, Gunnar Ekelöf och Erik Mesterton medverkade. Spektrum blev en plattform för litterär modernism, psykoanalys, funktionalistisk arkitektur, samhällspolitik, film och musik. Många lät sig fotograferas av Anna Riwkin. Hennes porträtt publicerades ofta i Spektrums publikationer, vilket gav henne publicitet.[5] År 1929 gifte hon sig med översättaren och journalisten Daniel Brick, som även var grundare av tidskriften Judisk krönika.[5]

År 1932 gavs Riwkins första bok Svensk danskonst ut på Spektrums förlag, och året därpå deltog hon med fotografier ur boken på den franska utställningen La Dance et le mouvement i Paris.[6] Sommarmånaderna 1933 tillbringade Anna Riwkin-Brick i Paris tillsammans med väninnan Thora Dardel. Där träffade hon och porträttera representanter för den surrealistiska rörelsen, som Jean Arp, André Breton, Salvador Dalí, Max Ernst och Man Ray. En ofta återgiven gruppbild av surrealisterna är hennes verk men har felaktigt attributerats till Max Ernst, eftersom den fanns i dennes efterlämnade papper.[5]

År 1936 hade hon sin första separatutställning på ett galleri på Kungsgatan i Stockholm[6] och 1938 deltog hon i en samlingsutställning med Svenska Fotografers Förbunds Stockholmsavdelning på Forsners utställningshall på Klarabergsgatan.[7] Mot slutet av 1930-talet arbetade hon som fotojournalist och följde bland annat Elise Ottesen-Jensens upplysningsturnéer. Kontakten med redaktören Carl-Adam Nycop ledde till uppdrag för bildtidningen Se och Kooperativa Förbundets veckotidning Vi.[5]

Efter 1940 gick hon mer och mer över till reportagefotografering.[5] Hon fotograferade, främst kvinnor och barn, i Mellan Östern, Grekland, forna Jugoslavien, Korea, USA och flera andra länder.[6] Hennes fotografier av romer, som hon ursprungligen gjorde för en serie reportage tillsammans med Ivar Lo-Johansson, blev mycket uppmärksammade när de publicerades i hennes bok Zigenarväg, liksom de två fotoböckerna om staten Israels uppkomst, Palestina 1948 och Israel 1955, med texter av hennes make Daniel Brick. Men det är fotoböckerna på barn, från världens alla hörn som från riktigt stor spridning och tillsammans sålde de i cirka 900 000 exemplar.[6]

År 1955 medverkade hon i vandringsutställningen Family of Man som visades runt om i världen.[6] År 1956 kom barnboken Eva möter Noriko-san vilket var hennes första samarbete med Astrid Lindgren, och tillsammans skulle de ge ut en rad barnböcker ihop. År 1960 grundade hon fotoateljén Full Hand tillsammans med Gösta Glase, Gustav Hansson, Bo Dahlin och Rolf Blomberg.[6] År 1962 gav hon ut boken Medmänniskor där hon återkom till många av de konstnärsvänner, dansare, romer, samer och barn som hon tidigare porträtterat och tagit nya fotografier av dem.[6] Som första fotograf erhöll hon 1963 Elsa Beskow-plaketten.[6] Anna Riwkin-Brick avled av cancer i Israel 1970.

Fotografiska verk[redigera | redigera wikitext]

Porträttet till det svenska frimärket av nobelpristagaren Nelly Sachs är taget av Anna Riwkin-Brick.[8] Runt årsskiftet 1977/78 blev hon föremål för en utställning på Moderna museet, jämte Karl Sandels och Curt Götlin. Anna Riwkin-Brick finns representerad vid Moderna museet[9] och Nationalmuseum[10] samt Judiska museet[11].

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1932 - Svensk danskonst på scen och i skola (tillsammans med Bengt Idestam-Almquist)
  • 1942 - Renarna visar vägen (tillsammans med Elly Jannes)
  • 1948 - Palestina (tillsammans med Daniel Brick)
  • 1950 – Vandrande by (tillsammans med Elly Jannes)
  • 1951 – Elle Kari (tillsammans med Elly Jannes)
  • 1953 – Millesgården (tillsammans med Karl Axel Arvidsson)
  • 1954 – Det eviga Grekland (tillsammans med Gösta Säflund)
  • 1955 – Israel (tillsammans med Daniel Brick)
  • 1955 – Zigenarväg (tillsammans med Ivar Lo-Johansson)
  • 1955 – Trulsa hos mormor (tillsammans med Märta De Laval)
  • 1956 – Korea, ofredens land (tillsammans med Astrid Ljungström)
  • 1956 – Eva möter Noriko-san (tillsammans med Astrid Lindgren)
  • 1958 – Sia bor på Kilimandjaro (tillsammans med Astrid Lindgren)
  • 1959 – Mina svenska kusiner (tillsammans med Astrid Lindgren)
  • 1960 – Lilibet, cirkusbarn (tillsammans med Astrid Lindgren)
  • 1960 – Carl Milles och Millesgården (tillsammans med Karl Axel Arvidsson)
  • 1961 – Mokihana bor på Hawaii (tillsammans med Eugénie Söderberg)
  • 1962 – Marko bor i Jugoslavien (tillsammans med Astrid Lindgren)
  • 1962 – Medmänniskor
  • 1963 – Jackie bor i Holland (tillsammans med Astrid Lindgren)
  • 1964 – Eli bor i Israel (tillsammans med Leah Goldberg)
  • 1965 – Randi bor i Norge (tillsammans med Astrid Lindgren)
  • 1966 – Noy bor i Thailand (tillsammans med Astrid Lindgren)
  • 1967 – Gennet bor i Etiopien (tillsammans med Vera Forsberg)
  • 1968 – Matti bor i Finland (tillsammans med Astrid Lindgren)
  • 1969 – Miriam bor i en kibbutz (tillsammans med Cordelia Edvardson)
  • 1970 – Salima bor i Kashmir (tillsammans med Vera Forsberg)

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Ulla Bergman (red.) (1977). Fotografer: Curt Götlin, Anna Riwkin, Karl Sandels, Stockholm: Fotografiska museet, Moderna Museet

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Fotografier[redigera | redigera wikitext]

Kommentar om födelseorten[redigera | redigera wikitext]

Det föreligger motstridande uppgifter om Anna Riwkins födelseort. Med hänvisning till den dåtidia administrativa indelningen av Kejsardömet Ryssland anges den av Svenskt biografiskt lexikon som Surasj i guvernementet Tjernigov.[4] Detta guvernement låg till största delen i dagens Ukraina, där man finner staden Tjernihiv och det administrativa området Tjernihiv oblast. Surazj låg emellertid längst i norr i guvernementet och ingår idag i Brjansk oblast i Ryssland. Detta är helt intill gränsen mot Belarus.

Läget har emellertid varit okänt för flera av Anna Riwkins biografer, som felaktigt den till både Ukraina[4] och Belarus.[5] I Belarus finns en ort med samma namn, som då angetts som Anna Riwkins och hennes bror Josefs födelseort. För en karta, se grensidan Surazj.

En annan ort som också felaktigt angetts som födelseort[6] är Homel, Homels voblasts i Belarus, som var familjen Riwkins bosättningsort före flyttningen till Sverige.[13] Från Homel är avståndet til ryska Surazj cirka 12 mil, medan avståndet till orten i Belarus är ungefär fyra gånger större.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svenskt porträttarkiv: 9Y5iReTPHdAAAAAAAAAPYA, läst: 2 mars 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Anna Riwkin-Brick, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6778, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.moma.org, läst: 12 oktober 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Anna Riwkin-Brick i Svenskt biografiskt lexikon, band 30 (1998–2000), sida 243.
  5. ^ [a b c d e f g h] Anna Tellgren (2018) Anna Riwkin-Brick,, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, hämtad 2022-06-23
  6. ^ [a b c d e f g h i j k] Auer, Michèle; Auer Michel (1985) (på engelska). Encyclopédie internationale des photographes de 1839 à nos jours: Photographers encyclopaedia international 1839 to the present. Hermance: Camera obscura. Libris 6942787. ISBN 2-903671-04-4 
  7. ^ https://www.svd.se/arkiv/1938-11-06/28/SVD
  8. ^ Economou, Michael (4 maj 2018). ”- Aimez-vous Anna Riwkin?” (på svenska). Tidningen Kulturen. http://tidningenkulturen.se/utgavor/2018-ars-utgavor/utgava-2018-04/23580-aimez-vous-anna-riwkin. Läst 2 september 2019. 
  9. ^ Moderna museet
  10. ^ Gripsholm
  11. ^ ”Judiska Museet (@judiskamuseet) • Foton och videoklipp på Instagram”. www.instagram.com. https://www.instagram.com/judiskamuseet/. Läst 21 februari 2019. 
  12. ^ Biblioteksföreningen: Elsa Beskow-plaketten, läst 1 december 2015
  13. ^ https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00028046_00102

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]