Europamästerskapen i hastighetsåkning på skridskor för herrar
International Skating Union har arrangerat Europamästerskapen i hastighetsåkning på skridskor för herrar sedan 1893. Inofficiella mästerskap hölls mellan 1891 och 1892.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Program[redigera | redigera wikitext]
- Under åren 1891–1892 tävlades det i följande tre distanser: ⅓ engelsk mil (536 m) – 1 engelsk mil (1 609 m) – 3 engelska mil (4 828 m).
- Under åren 1893–1895 tävlades det i följande tre distanser: 500 m – 1 500 m – 5 000 m.
- Under åren 1896–1935 tävlades det i följande fyra distanser: 500 m – 1 500 m – 5 000 m – 10 000 m (allroundkombination).
- Under åren 1936–1947 tävlades det i följande fyra distanser: 500 m – 1 500 m – 3 000 m – 5 000 m (liten kombination).
- Under åren 1948–2017 och därefter under udda år, tävlas det i följande fyra distanser: 500 m – 1 500 m – 5 000 m – 10 000 m (allroundkombination).
- Sedan 2017 hålls det under udda år en separat tävling med följande fyra distanser: 500 m – 1 000 m – 500 m – 1000 m (sprintkombination).
- Sedan 2018 hålls det under jämna år ett distansmästerskap med följande sju distanser: 500 m, 1 000 m, 1 500 m, 5 000 m, lagtempo, masstart och lagsprint.[1]
Observera att vid Europamästerskapen 1967 i Lahtis, Finland var det så kallt att funktionärerna bestämde sig för att de inte ville utsätta skridskoåkarna för extrem kyla under längre perioder och därför ersatte 10 000 m med 3 000 m och att det under detta år blev en liten kombination istället för en allroundkombination.
Rankningssystem[redigera | redigera wikitext]
- Under åren 1891–1892 utsågs endast en europamästare ifall åkaren vann samtliga tre distanser. Ifall ingen åkare vann samtliga tre distanser så utsågs ingen vinnare. Inga silver- eller bronsmedaljörer utsågs.
- Under åren 1893–1907 utsågs endast en europamästare ifall åkaren vann majoriteten av distanserna. Det utsågs alltså ingen europamästare om ingen skridskoåkare vann minst tre distanser (två distanser under åren 1893–1895 då det endast tävlades i tre distanser). Inga silver- eller bronsmedaljörer utsågs.
- Under åren 1908–1925 blev åkarna tilldelade poäng (1 poäng för 1:a plats, 2 poäng för 2:a plats och så vidare). Den slutliga rankingen avgjordes sedan genom att åkarna rankades efter lägst antal poäng. Regeln att en skridskoåkare som vann minst tre distanser automatiskt blev europamästare gällde dock fortfarande så rankingen kunde påverkas av det. Silver- och bronsmedaljörer började utses.
- Under åren 1926–1927 var poängen som delades ut en procentuell poäng uträknad utifrån skridskoåkarens tid jämfört med den aktuella europeiska rekordtiden. Utöver det var systemet detsamma som under de föregående åren.
- Sedan 1928 rankas åkarna enligt skridskopoäng. Skridskopoängen baseras alltid på distansen 500 meter.[2]
Medaljörer[redigera | redigera wikitext]
Siffra inom parentes anger antalet segrar i motsvarande gren. Fetstil anger att det är ett rekord i antalet segrar.
Inofficiella Allround-mästerskap[redigera | redigera wikitext]
| År | Stad | Guld | Silver | Brons |
|---|---|---|---|---|
| 1891 | Hamburg | Ingen utsedd | Ingen utsedd | Ingen utsedd |
| 1892 | Wien |  Franz Schilling |
Ingen utsedd | Ingen utsedd |
| 1946 | Trondheim |  Göthe Hedlund |
 Aage Johansen |
 Nikolay Petrov
|
Officiella Allround-mästerskap[redigera | redigera wikitext]
Observera att mellan 1936 och 1948 fick icke-europeiska skridskoåkare delta om de tävlade för europeiska skridskoklubbar.
Sprint[redigera | redigera wikitext]
500 meter[redigera | redigera wikitext]
1 000 meter[redigera | redigera wikitext]
| År | Stad | Guld | Silver | Brons |
|---|---|---|---|---|
| 2018 | Kolomna |  Pavel Kulizhnikov |
Denis Yuskov |
 Nico Ihle
|
| 2020 | Heerenveen | Pavel Kulizhnikov (2) |
 Thomas Krol |
Kai Verbij
|
| 2022 | Heerenveen | Thomas Krol |
Kjeld Nuis |
Kai Verbij
|
| 2024 | Heerenveen | Kjeld Nuis |
Jenning de Boo |
Tim Prins
|
1 500 meter[redigera | redigera wikitext]
5 000 meter[redigera | redigera wikitext]
Masstart[redigera | redigera wikitext]
Lagtempo[redigera | redigera wikitext]
Lagsprint[redigera | redigera wikitext]
Medaljtabell[redigera | redigera wikitext]
Allround och sprint (1891–2023)[redigera | redigera wikitext]
| Nr | Nation | Guld | Silver | Brons | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Nederländerna | 41 | 33 | 26 | 100 |
| 2 | Norge | 38 | 39 | 38 | 115 |
| 3 | Sovjetunionen | 10 | 7 | 8 | 25 |
| 4 | Sverige | 10 | 3 | 8 | 21 |
| 5 |  Finland | 7 | 9 | 6 | 22 |
| 6 | Ryssland | 5 | 1 | 6 | 12 |
| 7 |  Österrike | 3 | 5 | 3 | 11 |
| 8 | Tyskland | 2 | 0 | 2 | 4 |
| 9 |  Italien | 1 | 4 | 2 | 7 |
| 10 |  Lettland | 1 | 0 | 0 | 1 |
| 11 |  Belgien | 0 | 2 | 2 | 4 |
| 12 |  Frankrike | 0 | 1 | 1 | 2 |
| 13 |  Estland | 0 | 0 | 1 | 1 |
 Ungern | 0 | 0 | 1 | 1 | |
| Totalt (14 nationer) | 118 | 104 | 104 | 326 | |
Distans (2018–2024)[redigera | redigera wikitext]
| Nr | Nation | Guld | Silver | Brons | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Nederländerna | 14 | 11 | 10 | 35 |
| 2 | Ryssland | 6 | 5 | 6 | 17 |
| 3 | Belgien | 3 | 0 | 0 | 3 |
| 4 | Norge | 2 | 4 | 5 | 11 |
| 5 |  Polen | 2 | 0 | 4 | 6 |
| 6 | Italien | 1 | 3 | 1 | 5 |
| 7 | Finland | 0 | 2 | 0 | 2 |
| 8 |  Schweiz | 0 | 1 | 1 | 2 |
| 9 | Estland | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Österrike | 0 | 1 | 0 | 1 | |
| 11 | Tyskland | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Totalt (11 nationer) | 28 | 28 | 28 | 84 | |
Sammanlagd medaljtabell (1891–2024)[redigera | redigera wikitext]
| Nr | Nation | Guld | Silver | Brons | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Nederländerna | 55 | 44 | 36 | 135 |
| 2 | Norge | 40 | 43 | 43 | 126 |
| 3 | Ryssland | 11 | 6 | 12 | 29 |
| 4 | Sovjetunionen | 10 | 7 | 8 | 25 |
| 5 | Sverige | 10 | 3 | 8 | 21 |
| 6 | Finland | 7 | 11 | 6 | 24 |
| 7 | Österrike | 3 | 6 | 3 | 12 |
| 8 | Belgien | 3 | 2 | 2 | 7 |
| 9 | Italien | 2 | 7 | 3 | 12 |
| 10 | Polen | 2 | 0 | 4 | 6 |
| 11 | Tyskland | 2 | 0 | 3 | 5 |
| 12 | Lettland | 1 | 0 | 0 | 1 |
| 13 | Estland | 0 | 1 | 1 | 2 |
| Frankrike | 0 | 1 | 1 | 2 | |
| Schweiz | 0 | 1 | 1 | 2 | |
| 16 | Ungern | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Totalt (16 nationer) | 146 | 132 | 132 | 410 | |
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Europamästerskapen i hastighetsåkning på skridskor för damer
- Världsmästerskapen i skridsko, allround för herrar
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Fotnoter
- ^ ”EK sprint en EK afstanden toegevoegd aan schaatskalender” (på nederländska). nu.nl. 8 juni 2016. https://www.nu.nl/sport/4274880/ek-sprint-en-ek-afstanden-toegevoegd-schaatskalender.html. Läst 17 februari 2022.
- ^ ”Regler & riktlinjer”. swesports.org. Arkiverad från originalet den 17 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220217210408/https://www.swesports.org/SweSkating/LongTrackSpeedskating/tavling/reglerriktlinjer/. Läst 17 februari 2022.
- ^ Estlander tävlade för Storfurstendömet Finland som var en del av Kejsardömet Ryssland.
- ^ Vikander tävlade för Storfurstendömet Finland som var en del av Kejsardömet Ryssland.
- ^ Strömstén tävlade för Storfurstendömet Finland som var en del av Kejsardömet Ryssland.
- ^ Pajor tävlade för Ungern fram tills han flydde landet 1949. ISU tillät därefter honom att delta som en oberoende skridskoåkare som representerade ISU. 1952 tävlade han för IF Castor från Östersund och representerade samtidigt Sverige.
- ^ Fram till 1995 tävlade Veldkamp för Nederländerna. Från 1996 tävlade han för Belgien för att slippa delta i de nederländska kvalen till de större tävlingarna.
- ”Medaljörer i Europamästerskapen i hastighetsåkning på skridskor”. International Skating Union. 24 april 2006. Arkiverad från originalet den 30 september 2007. https://web.archive.org/web/20070930015325/http://www.isu.org/vsite/vfile/page/fileurl/0,11040,4844-171958-189176-100270-0-file,00.pdf. Läst 17 februari 2022.
| ||||||||||||||||||||
