Östersunds kommun (uttal (info ) kommun i Jämtlands län . Centralort är Östersund som även är residensstad i länet.
Kommunen är Norrlands sjätte största kommun vad gäller folkmängd.
Östersunds kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Jämtland , vid Storsjöns östra strand, varifrån Indalsälven flyter i väst-östlig riktning. Kommunen gränsar i väster till Åre kommun och Krokoms kommun , i norr till Strömsunds kommun , i öster till Ragunda kommun och Bräcke kommun samt i söder till Bergs kommun , alla i Jämtlands län.
Kommunens område motsvarar socknarna : Brunflo , Frösö , Häggenås , Kyrkås , Lit , Lockne , Marieby , Norderö , Näs och Sunne . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Östersunds stad som 1863 bildade en stadskommun .
Hornsbergs villastads municipalsamhälle inrättades i Frösö landskommun 11 mars 1898 och upplöstes 1948 då Frösö köping bildades genom en ombildning av landskommunen. Odenslunds municipalsamhälle inrättades i Brunflo landskommun 10 februari 1899 och upplöstes 1918 när motsvarande område utbröts ur landskommunen och införlivades med Östersunds stad.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal storkommuner : Brunflo Lockne och Marieby ), Hackås Näs och Sunne ), Hallen Marby och Norderön ) samt Lit Kyrkås ). Östersunds stad, Frösö köping och Häggenås landskommun påverkades däremot inte.
1963 uppgick Häggenås landskommun i Lits landskommun . Östersunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Östersunds stad, Frösö köping, landskommunerna Brunflo och Lit samt en del ur Hallens landskommun (Norderö) och delar ur Hackås landskommun (Sunne och Näs).[ 7]
Kommunen ingår sedan bildandet i Östersunds domsaga .[ 8]
Östersunds kommun ingår från den 1 januari 2010 i förvaltningsområdet för samiska språket .
Blasonering : I blått fält ett framåtvänt älghuvud av silver.
Vapnet fastställdes för Östersunds stad av Kungl. Maj:t 1911. Det utgick ifrån ett sigill med ett svårdefinierat hjortdjur , som i vapnet bestämdes till en älg , som också återfinns i landskapsvapnet . Efter kommunbildningen 1971 återanvändes stadsvapnet och registrerades för kommunen hos Patent- och registreringsverket 1974. Fyra andra vapen blev då övertaliga.
Befolkningsutvecklingen i Östersunds kommun 1970–2018
År
Invånare
1970
49 750
1975
54 135
1980
55 810
1985
56 446
1990
58 317
1995
59 748
2000
58 249
2005
58 428
2010
59 416
2015
61 066
2018-03-31
62 745
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +3%.[ 9]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 277, eller 9,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 495 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 966, eller 5,10 % av befolkningen (hela befolkningen: 58 156 den 31 december 2002).[ 10]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Östersunds kommun 60 495 personer. Av dessa var 4 556 personer (7,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[ 11]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt inom Östersunds kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 12]
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det elva tätorter i Östersunds kommun
Nr
Tätort
Folkmängd
1
Östersund (del av) &&&&&&&&&&049016.&&&&&0 49 016
2
Ängsmon &&&&&&&&&&&01368.&&&&&0 1 368
3
Lit &&&&&&&&&&&01117.&&&&&0 1 117
4
Marieby &&&&&&&&&&&&0458.&&&&&0 458
5
Tandsbyn &&&&&&&&&&&&0453.&&&&&0 453
6
Häggenås &&&&&&&&&&&&0361.&&&&&0 361
7
Orrviken &&&&&&&&&&&&0289.&&&&&0 289
8
Lunne &&&&&&&&&&&&0278.&&&&&0 278
9
Fåker &&&&&&&&&&&&0241.&&&&&0 241
10
Hara &&&&&&&&&&&&0234.&&&&&0 234
11
Målsta &&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0 207
Centralorten är i fet stil .Tätorten Östersund är delad i två kommuner.
Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av E45 och i öst-västlig riktning av E14 . I Östersund tar länsväg 87 av åt öster. Öst-västlig riktning har även Mittbanan mellan Sundsvalls centralstation och Storlien och vidare till Trondheim i Sør-Trøndelag fylke i Norge via Meråkerbanen . Inlandsbanan skär genom kommunen i nord-sydlig riktning. Mittbanan trafikeras av SJ :s fjärrtåg och Norrtågs regiontåg samt vintertid och höst av Snälltågets nattåg från Stockholm och Malmö .
Efter det att storkommunen bildades 1970 och det första kommunvalet ägde rum styrdes Östersunds kommun av de borgerliga partierna , där Centerpartiet hade ordförandeposten i kommunstyrelsen . I slutet av 1970-talet övergick Östersund från att vara en borgerlig kommun till att vara en Socialdemokratisk . Socialdemokraterna styrde kommunen ända till 1991, då de borgerliga partierna fick makten igen och Per Söderberg (C) övertog rollen som kommunstyrelsens ordförande efter Thore Holmberg (S). Efter valet 1994 återkom Socialdemokraterna och därefter har Socialdemokraterna fortsatt att styra med stöd av Vänsterpartiet . 1998 hade man även stöd av Miljöpartiet . Vid kommunvalet 2002 minskades mandaten i kommunfullmäktige från 75 till 67.
Efter valet 2006 fick Miljöpartiet en vågmästarroll och inledde förhandlingar med både den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet samt den borgerliga alliansen . Miljöpartiet valde slutligen att samarbeta med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet såsom man gjort 1998. Jens Nilsson (S) som varit kommunstyrelsens ordförande sedan 1997 fick därmed fortsätta som kommunstyrelsens ordförande. Nilsson efterträddes år 2009 av Ann-Sofie Andersson (S) som då blev kommunstyrelsens ordförande.
Sedan valet 2014 styrs kommun av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Annsofie Andersson fortsatte som kommunstyrelsen ordförande. Efter valet 2014 har Östersunds kommuns kommunfullmäktige 61 ledamöter (mandat).
Presidium 2014–2018[ 13]
Ordförande
S Ann-Sofie Andersson
Förste vice ordförande
S Anders Edvinsson
Andre vice ordförande
M Pär Jönsson
2014–2018: 15 ledamöter, 6 (S), 3 (M), 3 (C), 1 (V), 1 (L), 1 (MP)[ 13]
Kommunalråd[ 14]
Majoritet
S Ann-Sofie Andersson
Majoritet
S Anders Edvinsson
Majoritet
V Elisabet Öhrnell
Majoritet
MP Karin Thomasson
Opposition
M Pär Jönsson
Presidium 2014–2018[ 13]
Ordförande
S Kjell Svantesson
Förste vice ordförande
S Ida Asp
Andre vice ordförande
M Gunnar Hjelm
2014–2018: 61 ledamöter, 22 (S), 12 (M), 8 (C), 6 (MP), 4 (L), 4 (V), 4 (SD), 1 (KD)[ 13]
Nämnd
Ordförande[ 13]
Vice ordförande[ 13]
Socialnämnden
S Björn Sandal
M Pär Fredriksson
Kultur- och fritidsnämnden
MP Karin Thomasson
C Pelle Lundgren
Miljö- och samhällsnämnden
MP Florian Stamm
M Joackim Ekroth
Vård- och omsorgsnämnden
S Mona Modig Tjulin
C Magnus Rönnerfjäll
Överförmyndarnämnden
S Jim Nilsson
C Nils Hultin
Barn- och utbildningsnämnden
S Niklas Daoson
FP Pär Löfstrand
Valnämnden
S Mattias Tagesson
FP Tomas Svanström
Valår V S MP SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 2 35 18 10 1 9 75 87,0 1973 3 34 22 7 1 8 75 89,2 1976 3 34 22 7 1 8 75 89,9 1979 4 36 17 7 1 10 75 88,3 1982 3 38 2 15 4 1 12 75 89,6 1985 4 36 2 12 9 12 75 87,8 1988 4 35 4 13 9 1 9 75 83,4 1991 4 31 3 14 8 3 12 75 83,8 1994 4 36 4 17 4 1 9 75 84,4 1998 8 29 4 17 2 4 11 75 78,87 2002 8 26 4 16 4 2 7 67 76,93 2006 4 27 4 15 4 2 11 67 78,20 2010 4 26 5 1 12 4 1 14 67 81,16 2014 4 22 6 4 8 4 1 12 61 84,06 Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Östersunds kommun har fem vänorter :
^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor ^ [a b ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel ). Statistiska centralbyrån . http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618 . Läst 5 juli 2015 .
^ [a b ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018” . Statistiska centralbyrån . 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/ . Läst 13 maj 2018 .
^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009 ^ läs online ,^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015” . Statistiska centralbyrån . 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49 . Läst 27 maj 2018 . ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)^ [a b Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Träder i kraft 1 januari 2016.
^ [a b c d e f ”Kommunens organisation” . Östersunds kommun. 7 augusti 2017. http://www.ostersund.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation.html . Läst 29 december 2017 .
^ ”Kommunalråd” . Östersunds kommun. 17 juli 2017. http://www.ostersund.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalraden.html . Läst 29 december 2017 .
Sverige
Norge
Europeiska unionen: Övriga länder
Syrien
Finland
Thailand
Irak
Turkiet
Afghanistan
Tyskland
Iran
Polen
Kina
Somalia
Danmark
/
Bosnien och Hercegovina
Island
Sovjetunionen
Wikimedia Commons har media som rör Östersunds kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
