Östersunds kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Östersunds kommun
Kommun
Östersunds rådhus är Östersunds kommunhus
Östersunds rådhus är Östersunds kommunhus
Östersund kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
Fri vapensköld för Östersunds kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Jämtlands län
Landskap Jämtland
Domsaga Östersunds domsaga[1]
Läge 63°11′0″N 14°40′0″Ö / 63.18333°N 14.66667°Ö / 63.18333; 14.66667
Centralort Östersund
Areal 2 501,09 km² (2015-01-01)[2]
36:e största (av 290)
 - land 2 208,29 km²
 - vatten 292,8 km²
Folkmängd 61 281 (2016-03-31)[3]
36:e största (av 290)
Befolkningstäthet 27,75 invånare/km²[3][2]
143:e högsta (av 290)
GeoNames 2685747
Kommunkod 2380[4]
Tätortsgrad (%) 85,1 (2010)[5]
Antal anställda 4 775 (2014-11)[6]
Östersund Municipality in Jämtland County.png
Webbplats: www.ostersund.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal

Östersunds kommun är en kommun i Jämtlands län. Centralort är Östersund som även är residensstad i länet.

Kommunen är Norrlands sjätte största kommun vad gäller folkmängd.

Östersunds kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Jämtland, vid Storsjöns östra strand, varifrån Indalsälven flyter i väst-östlig riktning. Kommunen gränsar i väster till Åre kommun och Krokoms kommun, i norr till Strömsunds kommun, i öster till Ragunda kommun och Bräcke kommun samt i söder till Bergs kommun, alla i Jämtlands län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Brunflo, Frösö, Häggenås, Kyrkås, Lit, Lockne, Marieby, Norderö, Näs och Sunne. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Östersunds stad som 1863 bildade en stadskommun.

Hornsbergs villastads municipalsamhälle inrättades i Frösö landskommun 11 mars 1898 och upplöstes 1948 då Frösö köping bildades genom en ombildning av landskommunen. Odenslunds municipalsamhälle inrättades i Brunflo landskommun 10 februari 1899 och upplöstes 1918 när motsvarande område utbröts ur landskommunen och införlivades med Östersunds stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal storkommuner: Brunflo (av Brunflo, Lockne och Marieby), Hackås (av Hackås, Näs och Sunne), Hallen (av Hallen, Marby och Norderön) samt Lit (av Lit och Kyrkås). Östersunds stad, Frösö köping och Häggenås landskommun påverkades däremot inte.

1963 uppgick Häggenås landskommun i Lits landskommun. Östersunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Östersunds stad, Frösö köping, landskommunerna Brunflo och Lit samt en del ur Hallens landskommun (Norderö) och delar ur Hackås landskommun (Sunne och Näs).[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Östersunds domsaga.[8]

Östersunds kommun ingår från den 1 januari 2010 i förvaltningsområdet för samiska språket.

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Östersunds kommunvapen

Vapnet fastställdes för Östersunds stad av Kungl. Maj:t 1911. Det utgick ifrån ett sigill med ett svårdefinierat hjortdjur, som i vapnet bestämdes till en älg, som också återfinns i landskapsvapnet. Efter kommunbildningen 1971 återanvändes stadsvapnet och registrerades för kommunen hos Patent- och registreringsverket 1974. Fyra andra vapen blev då övertaliga.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Östersunds kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
49 750
1975
  
54 135
1980
  
55 810
1985
  
56 446
1990
  
58 317
1995
  
59 748
2000
  
58 249
2005
  
58 428
2010
  
59 416
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +3%.[9]

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 5 277, eller 9,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 495 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 966, eller 5,10 % av befolkningen (hela befolkningen: 58 156 den 31 december 2002).[10]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Östersunds kommun 60 495 personer. Av dessa var 4 556 personer (7,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[11]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Östersunds kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det nio tätorter i Östersunds kommun och tätortsgraden var 85,1 %:[13]

Nr Tätort Folkmängd
1 Östersund (del av) &&&&&&&&&&043759.&&&&&043 759
2 Brunflo &&&&&&&&&&&03890.&&&&&03 890
3 Lit &&&&&&&&&&&01040.&&&&&01 040
4 Ope &&&&&&&&&&&&0453.&&&&&0453
5 Tandsbyn &&&&&&&&&&&&0374.&&&&&0374
6 Häggenås &&&&&&&&&&&&0320.&&&&&0320
7 Orrviken &&&&&&&&&&&&0262.&&&&&0262
8 Optand &&&&&&&&&&&&0257.&&&&&0257
9 Marieby &&&&&&&&&&&&0236.&&&&&0236

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Östersund var delad på två kommuner: Östersunds kommun (43 759 personer) och Krokoms kommun (568 personer).

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av E45 och i öst-västlig riktning av E14. I Östersund tar länsväg 87 av åt öster. Öst-västlig riktning har även Mittbanan mellan Sundsvalls centralstation och Storlien och vidare till Trondheim i Sør-Trøndelag fylke i Norge via Meråkerbanen. Inlandsbanan skär genom kommunen i nord-sydlig riktning. Mittbanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regiontåg samt vintertid av Utmanartågets nattåg från Stockholm, Göteborg och Malmö.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Efter det att storkommunen bildades 1970 och det första kommunvalet ägde rum styrdes Östersunds kommun av de borgerliga partierna, där Centerpartiet hade ordförandeposten i kommunstyrelsen. I slutet av 1970-talet övergick Östersund från att vara en borgerlig kommun till att vara en Socialdemokratisk. Socialdemokraterna styrde kommunen ända till 1991, då de borgerliga partierna fick makten igen och Per Söderberg (C) övertog rollen som kommunstyrelsens ordförande efter Thore Holmberg (S). Därefter har Socialdemokraterna fortsatt att styra med stöd av Vänsterpartiet. 1998 hade man även stöd av Miljöpartiet. Vid kommunvalet 2002 minskades mandaten i kommunfullmäktige från 75 till 67.

Kommunfullmäktige 2006–2010[redigera | redigera wikitext]

Efter kommunvalet 2006 fick Miljöpartiet en vågmästarroll och inledde förhandlingar med både den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet samt den borgerliga alliansen. Man valde slutligen att samarbeta med de socialistiska partierna såsom man gjorde 1998. Jens Nilsson (S) fick därmed fortsätta som kommunstyrelsens ordförande. Annsofie Andersson (S) är kommunstyrelsens förste vice ordförande, Carina Zetterström (C) är kommunstyrelsens andra vice ordförande samt oppositionsråd. Stefan Konradsson (V) och Karin Thomasson (MP) är båda kommunalråd (35%).

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Kjell Svantesson
Förste vice ordförande
S
Ida Asp
Andre vice ordförande
M
Gunnar Hjelm
Ordförande Nämnd Vice ordförande
S
Björn Sandal Socialnämnden
M
Tord Jemteborn
MP
Karin Thomasson Kultur- och fritidsnämnden
C
Pelle Lundgren
MP
Florian Stamm Miljö- och samhällsnämnden
M
Joackim Ekroth
S
Mona Modig Tjulin Vård- och omsorgsnämnden
C
Andreas Karlsson
S
Jim Nilsson Överförmyndarnämnden
C
Magnus Rönnerfjäll
S
Niklas Daoson Barn- och utbildningsnämnden
FP
Pär Löfstrand
S
Mattias Tagesson Valnämnden
FP
Tomas Svanström

Mandatfördelning i valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 2 35 18 10 1 9
35 18 10 9
75 87,0
63 12
1973 3 34 22 7 1 8
34 22 7 8
75 89,2
57 18
1976 3 34 22 7 1 8
34 22 7 8
75 89,9
54 21
1979 4 36 17 7 1 10
4 36 17 7 10
75 88,3
49 26
1982 3 38 2 15 4 1 12
38 15 4 12
75 89,6
47 28
1985 4 36 2 12 9 12
4 36 12 9 12
75 87,8
43 32
1988 4 35 4 13 9 1 9
4 35 4 13 9 9
75 83,4
41 34
1991 4 31 3 14 8 3 12
4 31 14 8 12
75 83,8
42 33
1994 4 36 4 17 4 1 9
4 36 4 17 4 9
75 84,4
39 36
1998 8 29 4 17 2 4 11
8 29 4 17 4 11
75 78,87
42 33
2002 8 26 4 16 4 2 7
8 26 4 16 4 7
67 76,93
36 31
2006 4 27 4 15 4 2 11
4 27 4 15 4 11
67 78,20
36 31
2010 4 26 5 1 12 4 1 14
4 26 5 12 4 14
67 81,16
37 30
2014 4 22 6 4 8 4 1 12
4 22 6 4 8 4 12
61 84,06
33 28
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Trondheim är Östersunds kommuns närmaste vänort.

Östersunds kommun har fem vänorter:

Ort och land

Sedan

  • 1945
  • 1942
  • 1945
  • 1989
  • 2004

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Portal Jämtlandsportalen
  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2016”. Statistiska centralbyrån. 12 maj 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/403072/. Läst 14 maj 2016. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  6. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  10. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  11. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]