Efter det att storkommunen bildades 1970 och det första kommunvalet ägde rum styrdes Östersunds kommun av de borgerliga partierna, där Centerpartiet hade ordförandeposten i kommunstyrelsen. I slutet av 1970-talet övergick Östersund från att vara en borgerlig kommun till att vara en Socialdemokratisk. Socialdemokraterna styrde kommunen ända till 1991, då de borgerliga partierna fick makten igen och Per Söderberg (C) övertog rollen som kommunstyrelsens ordförande efter Thore Holmberg (S). Efter valet 1994 återkom Socialdemokraterna och därefter har Socialdemokraterna fortsatt att styra med stöd av Vänsterpartiet. 1998 hade man även stöd av Miljöpartiet. Vid kommunvalet 2002 minskades mandaten i kommunfullmäktige från 75 till 67.
Efter valet 2006 fick Miljöpartiet en vågmästarroll och inledde förhandlingar med både den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet samt den borgerliga alliansen. Miljöpartiet valde slutligen att samarbeta med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet såsom man gjort 1998. Jens Nilsson (S) som varit kommunstyrelsens ordförande sedan 1997 fick därmed fortsätta som kommunstyrelsens ordförande. Nilsson efterträddes år 2009 av Ann-Sofie Andersson (S) som då blev kommunstyrelsens ordförande.
Vid ett kommunstyrelsesammanträde i februari 2012 (då budgetdirektiven för 2013 skulle behandlas) meddelade överraskande Socialdemokraterna och Centerpartiet via oppositionsrådet Carina Zetterström (C) att de skulle inleda ett samarbete. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna hade avslutat samarbetet medan Miljöpartiet fortsatte samarbetet. Detta hände endast några dagar efter den borgerliga oppositionen samlats för att utforma ett eget budgetförslag.
Efter valet 2014 styrdes kommunen av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Ann-Sofie Andersson fortsatte som kommunstyrelsen ordförande. Efter valet 2014 har Östersunds kommuns kommunfullmäktige 61 ledamöter (mandat). 2018 blev det maktskifte då de borgerliga partierna, Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna fick fler mandat än Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har ett minoritetsstyre med Sverigedemokraterna som vågmästare. Efter valet 2018 hoppade två av de fem Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige av från partiet och är "politiska vildar".
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 277, eller 9,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 495 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 966, eller 5,10 % av befolkningen (hela befolkningen: 58 156 den 31 december 2002).[10]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Östersunds kommun 60 495 personer. Av dessa var 4 556 personer (7,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[11]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2021 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2021, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2022, läs online.[källa från Wikidata]
Sverige
Norge
Europeiska unionen: Övriga länder
Syrien
Finland
Thailand
Irak
Turkiet
Afghanistan
Tyskland
Iran
Polen
Kina
Somalia
Danmark
/
Bosnien och Hercegovina
Island
Sovjetunionen
Wikimedia Commons har media som rör Östersunds kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 