Östersunds kommun är en kommun i Jämtlands län. Centralort är Östersund som även är residensstad i länet.
Kommunen är Norrlands sjätte största kommun vad gäller folkmängd.
Östersunds kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Jämtland, vid Storsjöns östra strand, varifrån Indalsälven flyter i väst-östlig riktning. Kommunen gränsar i väster till Åre kommun och Krokoms kommun, i norr till Strömsunds kommun, i öster till Ragunda kommun och Bräcke kommun samt i söder till Bergs kommun, alla i Jämtlands län.
Kommunens område motsvarar socknarna: Brunflo, Frösö, Häggenås, Kyrkås, Lit, Lockne, Marieby, Norderö, Näs och Sunne. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Östersunds stad som 1863 bildade en stadskommun.
Hornsbergs villastads municipalsamhälle inrättades i Frösö landskommun 11 mars 1898 och upplöstes 1948 då Frösö köping bildades genom en ombildning av landskommunen. Odenslunds municipalsamhälle inrättades i Brunflo landskommun 10 februari 1899 och upplöstes 1918 när motsvarande område utbröts ur landskommunen och införlivades med Östersunds stad.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal storkommuner: Brunflo (av Brunflo, Lockne och Marieby), Hackås (av Hackås, Näs och Sunne), Hallen (av Hallen, Marby och Norderön) samt Lit (av Lit och Kyrkås). Östersunds stad, Frösö köping och Häggenås landskommun påverkades däremot inte.
1963 uppgick Häggenås landskommun i Lits landskommun. Östersunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Östersunds stad, Frösö köping, landskommunerna Brunflo och Lit samt en del ur Hallens landskommun (Norderö) och delar ur Hackås landskommun (Sunne och Näs).[7]
Kommunen ingår sedan bildandet i Östersunds domsaga.[8]
Östersunds kommun ingår från den 1 januari 2010 i förvaltningsområdet för samiska språket.
Vapnet fastställdes för Östersunds stad av Kungl. Maj:t 1911. Det utgick ifrån ett sigill med ett svårdefinierat hjortdjur, som i vapnet bestämdes till en älg, som också återfinns i landskapsvapnet. Efter kommunbildningen 1971 återanvändes stadsvapnet och registrerades för kommunen hos Patent- och registreringsverket 1974. Fyra andra vapen blev då övertaliga.
| Befolkningsutvecklingen i Östersunds kommun 1970–2017 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
49 750 |
| 1975 |
|
54 135 |
| 1980 |
|
55 810 |
| 1985 |
|
56 446 |
| 1990 |
|
58 317 |
| 1995 |
|
59 748 |
| 2000 |
|
58 249 |
| 2005 |
|
58 428 |
| 2010 |
|
59 416 |
| 2015 |
|
61 066 |
| 2017-06-30 |
|
62 151 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +3%.[9]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 5 277, eller 9,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 495 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 966, eller 5,10 % av befolkningen (hela befolkningen: 58 156 den 31 december 2002).[10]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Östersunds kommun 60 495 personer. Av dessa var 4 556 personer (7,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[11]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt inom Östersunds kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12]:
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det elva tätorter i Östersunds kommun
| Nr |
Tätort |
Folkmängd |
| 1 |
Östersund (del av) |
&&&&&&&&&&049016.&&&&&049 016 |
| 2 |
Ängsmon |
&&&&&&&&&&&01368.&&&&&01 368 |
| 3 |
Lit |
&&&&&&&&&&&01117.&&&&&01 117 |
| 4 |
Marieby |
&&&&&&&&&&&&0458.&&&&&0458 |
| 5 |
Tandsbyn |
&&&&&&&&&&&&0453.&&&&&0453 |
| 6 |
Häggenås |
&&&&&&&&&&&&0361.&&&&&0361 |
| 7 |
Orrviken |
&&&&&&&&&&&&0289.&&&&&0289 |
| 8 |
Lunne |
&&&&&&&&&&&&0278.&&&&&0278 |
| 9 |
Fåker |
&&&&&&&&&&&&0241.&&&&&0241 |
| 10 |
Hara |
&&&&&&&&&&&&0234.&&&&&0234 |
| 11 |
Målsta |
&&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207 |
Centralorten är i fet stil.
Tätorten Östersund är delad i två kommuner.
Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av E45 och i öst-västlig riktning av E14. I Östersund tar länsväg 87 av åt öster. Öst-västlig riktning har även Mittbanan mellan Sundsvalls centralstation och Storlien och vidare till Trondheim i Sør-Trøndelag fylke i Norge via Meråkerbanen. Inlandsbanan skär genom kommunen i nord-sydlig riktning. Mittbanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regiontåg samt vintertid av Utmanartågets nattåg från Stockholm, Göteborg och Malmö.
|
|
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2015-01)
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Efter det att storkommunen bildades 1970 och det första kommunvalet ägde rum styrdes Östersunds kommun av de borgerliga partierna, där Centerpartiet hade ordförandeposten i kommunstyrelsen. I slutet av 1970-talet övergick Östersund från att vara en borgerlig kommun till att vara en Socialdemokratisk. Socialdemokraterna styrde kommunen ända till 1991, då de borgerliga partierna fick makten igen och Per Söderberg (C) övertog rollen som kommunstyrelsens ordförande efter Thore Holmberg (S). Därefter har Socialdemokraterna fortsatt att styra med stöd av Vänsterpartiet. 1998 hade man även stöd av Miljöpartiet. Vid kommunvalet 2002 minskades mandaten i kommunfullmäktige från 75 till 67.
Efter kommunvalet 2006 fick Miljöpartiet en vågmästarroll och inledde förhandlingar med både den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet samt den borgerliga alliansen. Man valde slutligen att samarbeta med de socialistiska partierna såsom man gjorde 1998. Jens Nilsson (S) fick därmed fortsätta som kommunstyrelsens ordförande. Annsofie Andersson (S) är kommunstyrelsens förste vice ordförande, Carina Zetterström (C) är kommunstyrelsens andra vice ordförande samt oppositionsråd. Stefan Konradsson (V) och Karin Thomasson (MP) är båda kommunalråd (35%).
| Presidium 2014–2018 |
| Ordförande |
S
|
Kjell Svantesson |
| Förste vice ordförande |
S
|
Ida Asp |
| Andre vice ordförande |
M
|
Gunnar Hjelm |
| Nämnd |
Ordförande |
Vice ordförande |
| Socialnämnden |
S
|
Björn Sandal |
M
|
Tord Jemteborn |
| Kultur- och fritidsnämnden |
MP
|
Karin Thomasson |
C
|
Pelle Lundgren |
| Miljö- och samhällsnämnden |
MP
|
Florian Stamm |
M
|
Joackim Ekroth |
| Vård- och omsorgsnämnden |
S
|
Mona Modig Tjulin |
C
|
Andreas Karlsson |
| Överförmyndarnämnden |
S
|
Jim Nilsson |
C
|
Magnus Rönnerfjäll |
| Barn- och utbildningsnämnden |
S
|
Niklas Daoson |
FP
|
Pär Löfstrand |
| Valnämnden |
S
|
Mattias Tagesson |
FP
|
Tomas Svanström |
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
2 |
35 |
|
|
18 |
10 |
1 |
9 |
|
75 |
87,0 |
|
| 1973 |
3 |
34 |
|
|
22 |
7 |
1 |
8 |
|
75 |
89,2 |
|
| 1976 |
3 |
34 |
|
|
22 |
7 |
1 |
8 |
|
75 |
89,9 |
|
| 1979 |
4 |
36 |
|
|
17 |
7 |
1 |
10 |
|
75 |
88,3 |
|
| 1982 |
3 |
38 |
2 |
|
15 |
4 |
1 |
12 |
|
75 |
89,6 |
|
| 1985 |
4 |
36 |
2 |
|
12 |
9 |
|
12 |
|
75 |
87,8 |
|
| 1988 |
4 |
35 |
4 |
|
13 |
9 |
1 |
9 |
|
75 |
83,4 |
|
| 1991 |
4 |
31 |
3 |
|
14 |
8 |
3 |
12 |
|
75 |
83,8 |
|
| 1994 |
4 |
36 |
4 |
|
17 |
4 |
1 |
9 |
|
75 |
84,4 |
|
| 1998 |
8 |
29 |
4 |
|
17 |
2 |
4 |
11 |
|
75 |
78,87 |
|
| 2002 |
8 |
26 |
4 |
|
16 |
4 |
2 |
7 |
|
67 |
76,93 |
|
| 2006 |
4 |
27 |
4 |
|
15 |
4 |
2 |
11 |
|
67 |
78,20 |
|
| 2010 |
4 |
26 |
5 |
1 |
12 |
4 |
1 |
14 |
|
67 |
81,16 |
|
| 2014 |
4 |
22 |
6 |
4 |
8 |
4 |
1 |
12 |
|
61 |
84,06 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Östersunds kommun har fem vänorter:
- ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017”. Statistiska centralbyrån. 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/. Läst 21 augusti 2017.
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
Sverige
Norge
Europeiska unionen: Övriga länder
Syrien
Finland
Thailand
Irak
Turkiet
Afghanistan
Tyskland
Iran
Polen
Kina
Somalia
Danmark
/
Bosnien och Hercegovina
Island
Sovjetunionen
Wikimedia Commons har media som rör Östersunds kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
