Östersunds kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Östersunds kommun
Kommun
Östersunds rådhus.jpg
Östersunds rådhus
Östersunds rådhus i augusti 2006
SloganÖstersundspulsen[1]
Kommunens vapen.
Östersunds kommunvapen
LandSverige
LandskapJämtland
LänJämtlands län
CentralortÖstersund
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal2 501,17 kvadratkilometer ()[2]
- därav land2 208,35 kvadratkilometer[2]
- därav vatten292,82 kvadratkilometer[2]
Folkmängd64 566 ()[3]
Bef.täthet29,24 inv./km² (land)
Läge
Östersund Municipality in Jämtland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater63°11′00″N 14°40′00″Ö / 63.183333333333°N 14.666666666667°Ö / 63.183333333333; 14.666666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖstersunds domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2528[4]
Anställda6 225 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2380
GeoNames2685747
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Östersunds kommun (uttal) är en kommun i Jämtlands län. Centralort är Östersund som även är residensstad i länet.

Kommunen är Jämtlands läns största, Norrlands sjätte största och Sveriges 37:e största primärkommun vad gäller folkmängd (2018-09-30).

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Brunflo, Frösö, Häggenås, Kyrkås, Lit, Lockne, Marieby, Norderö, Näs och Sunne. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Östersunds stad som 1863 bildade en stadskommun.

Hornsbergs villastads municipalsamhälle inrättades i Frösö landskommun 11 mars 1898 och upplöstes 1948 då Frösö köping bildades genom en ombildning av landskommunen. Odenslunds municipalsamhälle inrättades i Brunflo landskommun 10 februari 1899 och upplöstes 1918 när motsvarande område utbröts ur landskommunen och införlivades med Östersunds stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal storkommuner: Brunflo (av Brunflo, Lockne och Marieby), Hackås (av Hackås, Näs och Sunne), Hallen (av Hallen, Marby och Norderön) samt Lit (av Lit och Kyrkås). Östersunds stad, Frösö köping och Häggenås landskommun påverkades däremot inte.

1963 uppgick Häggenås landskommun i Lits landskommun. Östersunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Östersunds stad, Frösö köping, landskommunerna Brunflo och Lit samt en del ur Hallens landskommun (Norderö) och delar ur Hackås landskommun (Sunne och Näs).[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Östersunds domsaga.[7]

Östersunds kommun ingår från den 1 januari 2010 i förvaltningsområdet för samiska språket.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Östersunds kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Jämtland, vid Storsjöns östra strand, varifrån Indalsälven flyter i väst-östlig riktning. Kommunen gränsar i väster till Åre kommun och Krokoms kommun, i norr till Strömsunds kommun, i öster till Ragunda kommun och Bräcke kommun samt i söder till Bergs kommun, alla i Jämtlands län.

Hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Genom kommunen flyter vattendrag som Hårkan, Långan och Indalsälven. Hårkan från norr till söder, Långan från sydväst och Indalsälven från väster till öster. Kommunen har andel av Storsjön där Frösön är belägen. Andra större sjöar är Locknesjön, Näkten och Ismunden. I sänkorna mellan höjderna finns förutom sjöar även rikligt med myrmark.[8]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

I Östersunds kommun finns 28 naturreservat, däribland Eliasbodarna vars landskap präglats av isälvarna.[9] Helvetesmyrkälen är ett område som i stor utsträckning undkommit mänsklig påverkan[10] medan Fillstabäckens naturreservat är präglat av det kalkhaltiga vattnet. I bäcken har kalken bildat en kalktuff vars storlek saknar motsvarighet i Sverige, och på kringliggande ängar växer majviva, björnbrodd och brudsporre.[11]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Brunflo, Frösö, Sunne och Norderö, Häggenås-Lit-Kyrkås, Lockne, Marieby, Näs och Östersund.

Distrikt inom Östersunds kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt[12]Brunflo, Frösö, Häggenås, Kyrkås, Lit, Lockne, Marieby, Norderö, Näs, Sunne och Östersund.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det elva tätorter i Östersunds kommun

Nr Tätort Folkmängd
1 Östersund (del av) &&&&&&&&&&049016.&&&&&049 016
2 Ängsmon &&&&&&&&&&&01368.&&&&&01 368
3 Lit &&&&&&&&&&&01117.&&&&&01 117
4 Marieby &&&&&&&&&&&&0458.&&&&&0458
5 Tandsbyn &&&&&&&&&&&&0453.&&&&&0453
6 Häggenås &&&&&&&&&&&&0361.&&&&&0361
7 Orrviken &&&&&&&&&&&&0289.&&&&&0289
8 Lunne &&&&&&&&&&&&0278.&&&&&0278
9 Fåker &&&&&&&&&&&&0241.&&&&&0241
10 Hara &&&&&&&&&&&&0234.&&&&&0234
11 Målsta &&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Östersund är delad i två kommuner.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Efter det att storkommunen bildades 1970 och det första kommunvalet ägde rum styrdes Östersunds kommun av de borgerliga partierna, där Centerpartiet hade ordförandeposten i kommunstyrelsen. I slutet av 1970-talet övergick Östersund från att vara en borgerlig kommun till att vara en Socialdemokratisk. Socialdemokraterna styrde kommunen ända till 1991, då de borgerliga partierna fick makten igen och Per Söderberg (C) övertog rollen som kommunstyrelsens ordförande efter Thore Holmberg (S). Efter valet 1994 återkom Socialdemokraterna och därefter har Socialdemokraterna fortsatt att styra med stöd av Vänsterpartiet. 1998 hade man även stöd av Miljöpartiet. Vid kommunvalet 2002 minskades mandaten i kommunfullmäktige från 75 till 67.

Efter valet 2006 fick Miljöpartiet en vågmästarroll och inledde förhandlingar med både den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet samt den borgerliga alliansen. Miljöpartiet valde slutligen att samarbeta med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet såsom man gjort 1998. Jens Nilsson (S) som varit kommunstyrelsens ordförande sedan 1997 fick därmed fortsätta som kommunstyrelsens ordförande. Nilsson efterträddes år 2009 av Ann-Sofie Andersson (S) som då blev kommunstyrelsens ordförande. Vid ett kommunstyrelsesammanträde i februari 2012 (då budgetdirektiven för 2013 skulle behandlas) meddelade överraskande Socialdemokraterna och Centerpartiet via oppositionsrådet Carina Zetterström (C) att de skulle inleda ett samarbete. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna hade avslutat samarbetet medan Miljöpartiet fortsatte samarbetet. Detta hände endast några dagar efter den borgerliga oppositionen samlats för att utforma ett eget budgetförslag.

Efter valet 2014 styrdes kommunen av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Ann-Sofie Andersson fortsatte som kommunstyrelsen ordförande. Efter valet 2014 har Östersunds kommuns kommunfullmäktige 61 ledamöter (mandat). 2018 blev det maktskifte då de borgerliga partierna, Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna fick fler mandat än Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har ett minoritetsstyre med Sverigedemokraterna som vågmästare. Efter valet 2018 hoppade två av de fem Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige av från partiet och är "politiska vildar".

Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Kommunalråd 2018-2022[13]
Majoritet C Effie Kourlous
Majoritet M Pär Jönsson
Majoritet KD Stephen Jerand
Majoritet L Pär Löfstrand
Opposition S Niklas Daoson

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande C Hanna Wagenius
Förste vice ordförande M Andreas Köhler
Andre vice ordförande S Stefan Fax

Mandatfördelning i Östersunds kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970235181019
3518109
7587,0
6312
197333422718
342278
7589,2
5718
197633422718
342278
7589,9
5421
1979436177110
43617710
7588,3
4926
19823382154112
3815412
7589,6
4728
1985436212912
43612912
7587,8
4332
1988435413919
43541399
7583,4
4134
19914313148312
43114812
7583,8
4233
1994436417419
43641749
7584,4
3936
19988294172411
829417411
7578,87
4233
2002826416427
82641647
6776,93
3631
20064274154211
427415411
6778,20
3631
201042651124114
426512414
6781,16
3730
20144226484112
422648412
6184,06
3328
201851835143310
51835143310
6185,80
3427
2022423369259
42336959
6185,80
3526
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018-2022[14]
Ordförande C Eftichia Kourlous
Förste vice ordförande M Pär Jönsson
Andre vice ordförande S Niklas Daoson

2018–2022: 15 ledamöter, 4 (C), 2 (M), 1 (KD), 1 (L), 4 (S), 1 (V), 1 (MP), 1 (SD)

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Social- och arbetsmarknadsnämnden C Magnus Rönnerfjäll V Christina Hedin
Kultur- och fritidsnämnden C Per Lundgren S Maria Nerpin
Miljö- och samhällsnämnden C Magnus Andersson S Anders Sundin
Vård- och omsorgsnämnden M Lise Hjemgaard Svensson S Anton Waara
Barn- och utbildningsnämnden M Jananders Mattsson S Rose-Mari Hoffer
Tekniska nämnden M Andreas Köhler S Jean Luc Kabisa
Valnämnden M Pär Fredriksson bgcolor="#EE2020" style="text-align: center; color:

white" | S

Eva Marcusdotter
Gemensam överförmyndarnämnd C Nils Hultin M Anna-Karin Hammarberg
Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan L Margareta Widell S Anders Sundin

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Trondheim är Östersunds kommuns närmaste vänort.

Östersunds kommun har fem vänorter:

Ort och land

Sedan

  • 1945
  • 1942
  • 1945
  • 1989
  • 2004

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Turism[redigera | redigera wikitext]

Östersunds kommun har en omfattande turism, i synnerhet sommartid då sevärdheter, aktiviteter och event lockar. Vintertid är det främst skidspår, nationell skidskyttearena och alpin skidanläggning som drar turister.[15]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av E45 och i öst-västlig riktning av E14. I Östersund tar riksväg 87 av åt öster. Öst-västlig riktning har även Mittbanan mellan Sundsvalls centralstation och Storlien och vidare till Trondheim i Trøndelag fylke i Norge via Meråkerbanen. Inlandsbanan skär genom kommunen i nord-sydlig riktning. Mittbanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regiontåg samt vintertid och höst av Snälltågets nattåg från Stockholm och Malmö.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Det fanns 29 grundskolor, varav fem var fristående, i Östersunds kommun år 2022. Av dessa var 22 belägna i närheten av Brunfloviken.[16] Det fanns två kommunala gymnasieskolor, vilka ingår i Jämtlands Gymnasie­­förbund – Fyrvalla och Wargentin. Därtill fanns två fristående gymnasieskolor – Storsjögymnasiet och Östersunds gymnasium.[17]

Högre utbildning bedrivs av MittuniversitetetCampus Östersund.[18]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 64 566 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 38:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +3%.[19]

Befolkningsutvecklingen i Östersunds kommun 1970–2020[20]
ÅrFolkmängd
1970
  
49 750
1975
  
54 135
1980
  
55 810
1985
  
56 446
1990
  
58 317
1995
  
59 748
2000
  
58 249
2005
  
58 428
2010
  
59 416
2015
  
61 066
2020
  
63 985

Migration[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 277, eller 9,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 495 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 966, eller 5,10 % av befolkningen (hela befolkningen: 58 156 den 31 december 2002).[21]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Östersunds kommun 60 495 personer. Av dessa var 4 556 personer (7,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[22]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Festivaler[redigera | redigera wikitext]

Storsjöyran är en av Skandinaviens största musikfestivaler som årligen arrangerats i kommunen sedan 1983, med undantag för åren under Covid-19-pandemin.[23] Åren 2016 och 2017 hade festivalen 34- 36 000 betalande besökare.[24]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Bland fornlämningar i kommunen märks Mjälleborgen. Fornborgen är en av Sveriges nordligaste fornborgar och är belägen på Öneberget på Frösön.[25] En annan fornlämningar Frösöstenen, vilket är Jämtlands enda runsten och Sveriges nordligaste. År 1987 restes stenen utanför landstingshuset på Frösön.[26]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält ett framåtvänt älghuvud av silver.

Vapnet fastställdes för Östersunds stad av Kungl. Maj:t 1911. Det utgick ifrån ett sigill med ett svårdefinierat hjortdjur, som i vapnet bestämdes till en älg, som också återfinns i landskapsvapnet. Efter kommunbildningen 1971 återanvändes stadsvapnet och registrerades för kommunen hos Patent- och registreringsverket 1974. Fyra andra vapen blev då övertaliga.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Portal Jämtlandsportalen
  1. ^ Varumärket Östersund, läs online, läst: 8 april 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”Östersund - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6stersund. Läst 30 maj 2022. 
  9. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 30 maj 2022. 
  10. ^ ”Helvetesmyrkälen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/helvetesmyrkalen.html. Läst 30 maj 2022. 
  11. ^ ”Fillstabäcken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/fillstabacken.html. Läst 30 maj 2022. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Kommunalråden”. www.ostersund.se. https://www.ostersund.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalraden.html. Läst 27 september 2022. 
  14. ^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda hos oss.”. ostersund.tromanpublik.se. https://ostersund.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=e3e9761f-878f-4757-8275-3da64cd6fd83. Läst 27 september 2022. 
  15. ^ ”Östersunds kommun”. Jämtland Härjedalen Turism. 14 augusti 2018. https://jht.se/ostersunds-kommun/. Läst 31 maj 2022. 
  16. ^ ”Grundskolor”. www.ostersund.se. https://www.ostersund.se/barn-och-utbildning/grundskola/grundskolor.html. Läst 31 maj 2022. 
  17. ^ ”Gymnasium”. www.ostersund.se. https://www.ostersund.se/barn-och-utbildning/gymnasium.html. Läst 31 maj 2022. 
  18. ^ ”Campuskarta Östersund”. www.miun.se. https://www.miun.se/kontakt/hittahit/Campuskarta-Ostersund/. Läst 31 maj 2022. 
  19. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  20. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  21. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  22. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  23. ^ ”Storsjöyran 2022, Översikt, Musik, Östersund”. www2.visitostersund.se. https://www2.visitostersund.se/sv/evenemanget/1981339/storsj%C3%B6yran-2022/detaljer?filter=t=storsj%C3%B6yran;d=20210517%7C99991231. Läst 31 maj 2022. 
  24. ^ Jämtland, P4 (30 juli 2017). ”Så många besökte Storsjöyran 2017”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6747519. Läst 31 maj 2022. 
  25. ^ ”Mjälleborgen”. Naturkartan. https://www.naturkartan.se/sv/jamtlands-lan/mjalleborgen. Läst 30 maj 2022. 
  26. ^ Frösön. Riksantikvarieämbetet. 3 maj 2013. https://www.raa.se/app/uploads/2014/11/03.Runstenen-Fr%25C3%25B6s%25C3%25B6n.pdf. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]