Europaparlamentsvalet i Belgien 2009

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Europeiska flaggan Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet 2009
Val till Europaparlamentet
Område
Antal mandat
Valdagar
Belgien Belgien
22
7 juni 2009
Valmanskår
Valdeltagande
7 760 436
90,39 %
Valsystem
Valmetod
Spärr
proportionellt valsystem
d’Hondts metod
ingen
Andra val
Föregående val
Nästkommande val

Europaparlamentsvalet 2004
Europaparlamentsvalet 2014

Europaparlamentsvalet i Belgien 2009 ägde rum söndagen den 7 juni 2009. Runt 7,8 miljoner personer var röstberättigade i valet om de 22 mandat som Belgien hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor och d’Hondts metod, utan någon spärr för småpartier. Belgien var uppdelat i tre valkretsar, svarande mot dess tre gemenskaper; franskspråkiga, tyskspråkiga respektive flamländska gemenskapen. Olika partier ställde upp i de olika valkretsarna; få partier ställde upp i mer än en av valkretsarna. Den flamländska valkretsen hade tilldelats tretton mandat, den franskspråkiga åtta och den tyskspråkiga ett mandat innan valet. I likhet med Belgiens tidigare Europaparlamentsval, gav detta upphov till en stor överrepresentation för Kristsociala partiet från den tyskspråkiga valkretsen.

Valet innebar ett bakslag för nästintill alla etablerade partier. Kristdemokratisk och Flamländsk behöll positionen som största partiet och klarade av att behålla samtliga av sina mandat, trots att Ny-Flamländska Alliansen hade brutit sig loss från det valsamarbete som rådde mellan de båda partierna i valet 2004 och tidigare.[1] Det högerextrema partiet Vlaams Belang ramlade ned från andra till fjärde plats och förlorade ett av sina mandat. Även Öppna VLD, Socialistiska partiet, Mouvement Réformateur och Socialistische Partij Anders backade i väljarandel.[1]

Däremot mer än fördubblade Ecolo sitt stöd och kunde erhålla två mandat, ett mer än i valet 2004. Ny-Flamländska Alliansen, som till skillnad från valet 2004 ställde upp som en egen partilista, erhöll drygt sex procentenheter, vilket gav partiet ett mandat. Det euroskeptiska partiet Lijst Dedecker lyckades få runt 4,5 procent av rösterna och därmed ett mandat. Trots att Kristsociala partiet endast erhöll 0,19 procent av det totala antalet röster, kunde partiet säkra det mandat som tilldelats den tyskspråkiga gemenskapen, där partiet erhöll över 32 procent av rösterna.[1]

I likhet med övriga Europaparlamentsval, var valdeltagandet jämte Luxemburgs det högsta i hela unionen. Det minskade dock marginellt jämfört med valet 2004, och nådde således den lägsta nivån i ett belgiskt Europaparlamentsval.[2] Det höga valdeltagandet på 90,39 procent kunde delvis förklaras med att obligatoriskt valdeltagande tillämpades.

Valresultat[redigera | redigera wikitext]

Andel Antal Mandat
Kristdemokratisk och Flamländsk 14,43 %
  
948 123 3
–3,00 %
  
–182 996 ±0
Öppna VLD 12,75 %
  
837 884 3
–0,81 %
  
–42 395 ±0
Socialistiska partiet 10,88 %
  
714 947 3
–2,66 %
  
–163 630 –1
Vlaams Belang 9,85 %
  
647 170 2
–4,49 %
  
–283 561 –1
Mouvement Réformateur 9,74 %
  
640 092 2
–0,61 %
  
–31 330 –1
Ecolo 8,55 %
  
562 081 2
+4,86 %
  
+322 394 +1
Socialistische Partij Anders 8,21 %
  
539 393 2
–2,83 %
  
–176 924 –1
Ny-Flamländska Alliansen 6,13 %
  
402 545 1
+6,13 %
  
+402 545 +1
Centre démocrate humaniste 4,99 %
  
327 824 1
–0,69 %
  
–40 929 ±0
Grön 4,90 %
  
322 149 1
–0,04 %
  
+1 275 ±0
Lijst Dedecker 4,51 %
  
296 699 1
+4,51 %
  
+296 699 ±0
Kristsociala partiet 0,19 %
  
12 475 1
–0,05 %
  
–3 247 ±0
Övriga partier och kandidater 4,88 %
  
320 420 0
–0,31 %
  
–16 090 ±0
Ogiltiga och blanka röster 6,31 %
  
442 613 0
+0,94 %
  
+74 618 ±0
Valdeltagande 90,39 %
  
7 014 415 22
–0,42 %
  
+156 429 –2
Antal röstberättigade 7 760 436

 05  EPP      05  S&D      05  ALDE     04  G/EFA    01  ECR      00  GUE/NGL  00  EFD      02  NI

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Officiellt valresultat” (på engelska). Belgiens inrikesdepartement. http://polling2009.belgium.be/en/eur/results/results_tab_EUR00000.html. Läst 22 april 2011. 
  2. ^ ”Valdeltagandet i EU-valen 1979–2009”. Europaparlamentet. http://www.europarl.europa.eu/parliament/archive/elections2009/sv/turnout_sv.html. Läst 22 april 2011. 
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.