Evert Myhrman

Från Wikipedia

Evert Birger Paul Myhrman född 25 januari 1907 i Kristinehamn, död 27 juni 1983 i Nacka, var en svensk målare, tecknare, dekoratör och magiker.

Han var son till postiljonen Viktor Myhrman och Fredrika Myhrman. Han gifte sig 1937 med Ruth Valborg Lantz.

Myhrman var redan i unga år intresserad av teckning och detta uppmärksammades av hans lärare i skolan och han tilldelades ett stipendium av hemstaden för att bedriva konststudier. Han studerade i Italien, Frankrike, England och Tyskland. Vid återkomsten till Sverige bosatte han sig först i Eskilstuna. När han anställdes som ledare för Folkparkernas centralorganisations ateljé flyttade han till Stockholm.

Hans konst består mest av teatermåleri, han har bland annat utfört dekorationsarbeten för Ernst Rolfs, Karl Gerhards och Tjaddenrevyerna totalt har han utfört över 250 teaterdekorer. Som bildkonstnär målade han landskapsmotiv och tecknade karikatyrteckningar. Han medarbetade som illustratör i tidskriften Våra nöjen och illustrerade Sixten Ahrenbergs bok Magiska bröderna 1941-1961[1].

Myhrman är representerad vid Göteborgs stadsmuseum[2], Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Eskilstuna stadsmuseum, Litografiska museet[3] och Kungliga biblioteket[4].

Han blev hobbymagiker efter att han sett Brazil Jack trolla. Han var med om att bilda Svensk Magisk Cirkel, och han medverkade som conferencier och framförde loppan Elvira i Svensk Magisk Cirkels offentliga föreställningar på ]Konserthuset under flera år. Han gjorde många illustrationer till tidningen Trollkarlen, bland annat omslaget, samt emblemet och förtjänsttecknet. Han var klubbmästare och hedersledamot i Svensk Magisk Cirkel.

Teater[redigera | redigera wikitext]

Scenografi och kostym[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Teater Noter
1934 Här dansar folket, revy
Åke Söderblom Ragnar Klange Folkets hus teater Scenografi
1937 Här kommer jag
Axel Frische och Fleming Lynge Ragnar Klange Folkets hus teater Scenografi[5]
1939 Folket av i dag, revy
Gösta Rybrant och Charles Henry Ragnar Klange Folkets hus teater Scenografi
Gamla bekanta
Alf Henrikson Ragnar Klange Folkets hus teater Scenografi
1940 Folket – De' ä' vi de', revy
Gösta Rybrant och Charles Henry Ragnar Klange Folkets hus teater Scenografi
1943 Folkets hushåll, revy
Harry Iseborg, Karl-Ewert, Fritz Gustaf Sundelöf, Gardar och Esse Ragnar Klange Folkets hus teater Scenografi och kostym[6]
1945 Folkets husarer, revy
Karl-Ewert och Fritz Gustaf Ragnar Klange Folkets hus teater Scenografi
1946 Nytt och gammalt, revy
Ragnar Klange Folkets hus teater Scenografi
1947 Nytt och gammalt, revy
Ragnar Klange Ragnar Klange Folkets hus teater Scenografi
1948 På extrakryss med folket, revy
Ragnar Klange Folkets hus teater Scenografi
1949 På folkets begäran, revy
Allan Forss och Nils Bie Ragnar Klange Folkets hus teater Scenografi
Folkets kavalkad, revy
Ragnar Klange Folkets hus teater Scenografi
Om ni behagar, revy
Charles Henry, Harry Iseborg och Karl-Ewert Werner Ohlson Odeonteatern, Stockholm Scenografi
Tillsammans med Dag Engström[7]
1950 Förtjusningens hus, revy
Karl-Ewert, Charles Henry, Harry Iseborg och Werner Ohlson Werner Ohlson Odeonteatern, Stockholm Scenografi
Tillsammans med Dag Engström[8]
1951 De' som gömmes i snö, revy
Karl-Ewert Werner Ohlson Odeonteatern, Stockholm Scenografi
Tillsammans med Dag Engström[9]
Karusellen på Björkeby
Sigge Fischer Sigge Fischer Tantolundens friluftsteater Scenografi
Tillsammans med Dag Engström
Markens gud
The Field God
Paul Green
Översättning Henrik Dyfverman och Sven-Bertil Norberg
Börje Mellvig Riksteatern Scenografi
Tillsammans med Dag Engström[10]
Född i år, revy
Karl-Ewert Werner Ohlson Odeonteatern, Stockholm Scenografi
Tillsammans med Dag Engström[11]
1952 Han valsade en sommar
Sigge Fischer Sigge Fischer Tantolundens friluftsteater Scenografi
Tillsammans med Dag Engström[12]
Klart för start
Karl-Ewert Werner Ohlson Odeonteatern, Stockholm Scenografi
Tillsammans med Dag Engström
Kostym [13]
1953 Vår lilla värld, revy
Stig Lommer Folkan Scenografi
Glädjen i topp revy
Charles Henry, Allan Forss, Tryggve Arnesson, Karl-Ewert, Herr Dardanell Werner Ohlson Odeonteatern, Stockholm Scenografi
Tillsammans med Dag Engström[14]
1954 Karl Gerhards Eriksgata
Karl Gerhard Per Gerhard Folkan Scenografi
1959 Orfeus Nilsson, revy
Gösta Bernhard och Stig Bergendorff Gösta Bernhard
Olof Thunberg
Blancheteatern Scenografi[15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Libris
  2. ^ Göteborgs stadsmuseum
  3. ^ Litografiska museet
  4. ^ Kungliga biblioteket Libris
  5. ^ ”Folkets hus teater”. Dagens Nyheter: s. 10. 29 september 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-09-29/264/10. Läst 10 februari 2016. 
  6. ^ Jerome (2 januari 1943). ”Tre revypremiärer: 'Folkets hushåll' på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-02/1/26. Läst 31 januari 2016. 
  7. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 22. 24 september 1949. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-09-24/258/22. Läst 14 februari 2016. 
  8. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 22. 31 december 1949. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-12-31/354/22. Läst 14 februari 2016. 
  9. ^ Öhn (2 januari 1951). ”Tre nyårsrevyer och 'Lysistrate': Intet nytt från Odéon”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1951-01-02/1/7. Läst 6 mars 2016. 
  10. ^ ”Teater Musik Film: 'Markens gud' i Norrköping”. Dagens Nyheter: s. 9. 7 juni 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-06-07/150/9. Läst 3 juni 2018. 
  11. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 10. 21 september 1951. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1951-09-21/255/10. Läst 6 mars 2016. 
  12. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 juni 1952. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1952-06-05/150/11. Läst 6 mars 2016. 
  13. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 23 september 1952. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1952-09-23/259/9. Läst 6 mars 2016. 
  14. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 23 december 1952. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1952-12-23/350/7. Läst 7 mars 2016. 
  15. ^ ”Premiärdags på Blanche”. Dagens Nyheter: s. 15. 19 mars 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-03-19/76/15. Läst 4 september 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]