Fänkål
| Fänkål | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Araliaordningen Apiales |
| Familj | Flockblommiga växter Apiaceae |
| Släkte | Fänkål Foeniculum |
| Art | Fänkål F. vulgare |
| Vetenskapligt namn | |
| § Foeniculum vulgare | |
| Auktor | Mill. |
Fänkål (Foeniculum vulgare) är en flerårig växt.
Beskrivning
Fänkål blir cirka 1,5 meter hög. Bladen är mycket finflikiga (dilliknande) och doftar aromatiskt och lakritsliknande. Hela växten innehåller eteriska oljor. Under blomningstiden utvecklas ganska bleka stjälkar, med kraftiga förtjockningar vid markytan. Blommorna är tämligen oansenliga och gula och växer i flockar som blir mellan 5 och 15 centimeter breda. Frukten är ett torrt frö som är mellan 4 och 9 millimeter långt och hälften så brett.
Fänkål kommer ursprungligen från södra Europa, framför allt medelhavsområdet, samt från sydvästra Asien.
Användning
De torkade fröna används till sås, fiskrätter och som brödkrydda (därvid ofta tillsammans med anis). Fröna kan användas hela, stötta eller malda. Blad och stjälk – i första hand de förtjocknade nedre delarna av stjälken – används i matlagning med den färska växten. Färsk fänkål kan bland annat användas till sallad eller griljeras i ugn. Dock försvinner lakritsaromen vid tillagningen.
Medicinsk användning
Fänkål kan vänds tillsammans med kamomill mot småbarnskolik och väderspänningar och än idag är den omtyckt i ögonbad. Forskning har visat att fänkål är kramplösande på glatt muskulatur i luftrör och tarmar. Den har även en sekretomotorisk verkan, den är slemlösande och ökar flimmerhårens rörelser i luftrören som har till uppgift att föra upp slem ur lungorna. Fänkål används även i ångbad, dels för lindring av ögonirritationer, men även vid bihåleinflammationer, snuva och för att underlätta andningen vid förkylningar.[1]
Studier pekar på att växten innehåller anetol, en olja som antagligen har en östrogenliknande verkan[källa behövs]. Den innehåller även estragol, en isomer till anetol som misstänks ha cancerframkallande egenskaper.[2] Av denna anledning avråds barn under fyra år samt gravida eller ammande kvinnor från konsumtion av fänkålste.[3]
Inom folkmedicinen används fänkål till att
- bota hosta [4][5]
- vara kramplösande [5]
- öka aptiten [5]
- underlätta matsmältningen [5]
- öka mjölkproduktionen hos ammande mödrar [5]
Folktro
I England lär man förr ha hängt upp en knippe fänkål över ytterdörren för att skrämma bort trollen.[4]
Referenser
- ^ Raimo, Heino. Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.
- ^ Committee on Herbal Medicinal Products (2005). ”Final Public Statement on the Use of Herbal Medicinal Products Containing Estragole” (på engelska) (PDF). Evaluation of Medicines for Human Use. EMEA. http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/Scientific_guideline/2010/04/WC500089960.pdf. Läst 7 augusti 2015.
- ^ ”Ammande”. Livsmedelsverket. http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/ammande/#Att%20t%C3%A4nka%20p%C3%A5.... Läst 7 augusti 2015.
- ^ [a b] Lättmjölkpaket från Arla 2012-11-26
- ^ [a b c d e] A Perfect Guide Scandinavia AB: MatHem #1 2012, sida 30, Stockholm 2012
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Fänkål.
