Färgfältsmåleri

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Färgfältsmåleri

Färgfältsmåleri (engelska: Color-field painting) är en term som började användas runt 1950 för verk av framförallt Barnett Newman, Mark Rothko och Clyfford Still,[1] konstnärer inom den amerikanska abstrakta expressionismen som under sent 1940-tal och 1950-talet koncentrerade sig på abstrakta bilder med stora huvudsakligen enfärgade ytor. Detta till skillnad från andra abstrakta expressionister som sysslade med action painting eller spontanism, till exempel Willem de Kooning, Yves Klein och Jackson Pollock.

Under 1950-talet tillkom fler konstnärer inom färgfältsmåleriet, som till exempel Helen Frankenthaler, Morris Louis, Kenneth Noland, Jules Olitski, och Frank Stella, vilka mer betonade formen än det expressiva uttrycket och under 1960-talet kom att räknas till så kallad post-målerisk abstraktion (post-painterly abstraction) snarare än den äldre abstrakta expressionismen.[2][3]

Andra kända konstnärer inom färgfältsmåleri var till exempel Adolph Gottlieb och Robert Motherwell.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Colour field painting Tate. Läst 21 augusti 2016.
  2. ^ [a b] Karen Wilkin (2007). Color as Field: American Painting, 1950-1975 American Federation of Arts, Yale University Press. Läst 21 augusti 2016. Arkiverad 21 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Color Field Painting The Art Story. Läst 21 augusti 2016. Arkiverad 29 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.