Fårösunds landskommun

Från Wikipedia
Version från den 8 augusti 2017 kl. 16.45 av Portunes (Diskussion | Bidrag) (Utökning. Testar sätt att redovisa näringsliv - är den för detaljerad? ändra gärna)
Fårösunds landskommun
(1952–1970)
Saknade vapen
Saknade vapen
LänGotlands län
LandskapGotland
Fårösunds landskommun i Gotlands län
Kommunkod0901
Numera del avGotlands kommun

Fårösunds landskommun var en tidigare kommun på norra delen av Gotland.

Administrativ historik

Vid kommunreformen 1952 gjordes en sammanläggning av kommunerna Bunge, Fleringe, Fårö och Rute, och utgjorde därmed en så kallad storkommun. Den 1 januari 1964 överfördes till Fårösunds landskommun och Rute församling från Lärbro landskommun och Hellvi församling ett obebott område omfattande en areal av 0,01 kvadratkilometer land.[1]

1 januari 1971 bildades enhetskommunen Gotlands kommun, varvid de gamla kommunerna och Gotlands läns landsting upplöstes.[2] När Fårösunds landskommun upplöstes hade den 2 513 invånare.[3]

Judiciell tillhörighet

I judiciellt hänseende tillhörde landskommunen Gotlands domsaga och Gotlands domsagas tingslag.

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende tillhörde landskommunen församlingarna Bunge, Fleringe, Fårö och Rute.

Heraldiskt vapen

Landskommunen saknade vapen.

Geografi

Fårösunds landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 318,32 km², varav 301,44 km² land.[4]

Tätorter i kommunen 1960

I Fårösunds landskommun fanns tätorten Fårösund, som hade 1 210 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 40,7 %.[5]

Näringsliv

15,2 cm kanon m/98 vid Gotlands kustartilleriregemente (KA 3).

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var landskommunens förvärvsarbetande befolkning (1 513 personer, varav 1 256 män och 257 kvinnor) uppdelad på följande sätt:[6]

  • 33,9 % jobbade med industri och hantverk, varav 471 män och 42 kvinnor.
  • 24,1 % med jordbruk med binäringar, varav 338 män och 27 kvinnor.
  • 24,1 % med offentliga tjänster m.m., varav 288 män och 76 kvinnor.
  • 7,5 % med samfärdsel, varav 99 män och 14 kvinnor.
  • 7,1 % med handel, varav 58 män och 49 kvinnor.
  • 3,2 % med husligt arbete, varav 1 man och 48 kvinnor.
  • 0,1 % med ospecificerad verksamhet, varav 1 man och 1 kvinna.

56 av förvärvsarbetarna (3,7 %) hade sin arbetsplats utanför landskommunen.[6]

Den detaljerade fördelningen av yrken för förvärvsarbetarna såg ut på följande sätt:

  • 327 personer (21,6 %) jobbade med övriga inom offentliga tjänster m.m.[7]
  • 326 personer (21,5 %) med jordbruk och boskapsskötsel.
  • 271 personer (17,9 %) med jord- och stenindustri.
  • 113 personer (7,5 %) med samfärdsel.
  • 107 personer (7,1 %) med byggnadsverksamhet.
  • 87 personer (5,8 %) med varuhandel.
  • 40 personer (3,2 %) med husligt arbete.
  • 49 personer (3,2 %) med metallindustri.
  • 38 personer (2,5 %) med fiske.
  • 37 personer (2,4 %) med textil- och sömnadsindustri.
  • 23 personer (1,5 %) med livsmedelsindustri m.m.
  • 22 personer (1,5 %) med undervisning och vetenskaplig verksamhet.
  • 20 personer (1,3 %) med övriga inom handel.
  • 15 personer (1,0 %) med hälso- och sjukvård samt personlig hygien.
  • 12 personer (0,8 %) med läder-, hår- och gummivaruindustri.
  • 11 personer (0,7 %) med träindustri m.m.
  • 2 personer (0,1 %) med el-, gas-, vattenverk m. m.
  • 2 personer (0,1 %) med ospecificerad verksamhet.
  • 1 person (0,1 %) med pappers- och grafisk industri.
  • 1 person (0,1 %) med skogsbruk.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Fårösunds landskommun 1955–1965[8]
ÅrFolkmängd
1955
  
3 272
1960
  
2 985
1965
  
2 752
Anm: Befolkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.

Politik

Mandatfördelning i valen 1950–66

ValårSCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
195017954
17954
3574,8
31
195416955
16955
3576,4
2510
195817954
17954
3575,5
287
196218953
18953
3582,5
287
196617963
17963
3586,2
305
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser

  1. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommun­block efter kön, ålder, civil­stånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 22, 216-217. http://www.webcitation.org/6VpIdxjHN. Läst 8 augusti 2017 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 244. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 8 augusti 2017 
  4. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 39. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 31 oktober 1961. sid. 9. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 8 augusti 2017 
  6. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 56-57 & 434-435. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015 
  7. ^ övriga inom offentliga tjänster m.m. omfattade bland annat militär verksamhet.
  8. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/. Läst 8 augusti 2017.