Gotlands kustartilleriregemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gotlands kustartilleriregemente
(KA 3)
Gotlands kustartilleriregemente vapen.svg
Vapensköld för Gotlands kustartilleriregemente tolkad efter dess blasonering.
Datum 1937–2000
Land Sverige Sverige
Lojalitet Krigsmakten (1937-1974)
Försvarsmakten (1975-2000)
Försvarsgren Marinen
Typ Kustartilleri
Storlek Regemente
Föregångare Fårösunds kustposition och Fårösunds kustartilleridetachement
Del av MKG (1942–1993)
Milo M / MKG (1993–2000)
Förläggningsort Fårösund
Övningsplats Trelge skjutfält, Bungenäs m.fl.
Färger Rött och gult[1]          
Marsch "Nordergutarna" (Dohlin)[2]

Gotlands kustartilleriregemente, KA 3, var ett kustartilleriförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan den 1 juli 1937 och den 31 oktober 2000. Förbandet var förlagt till Fårösund på norra Gotland och ingick i Gotlands garnison. Cirka 250 till 375 värnpliktiga utbildades årligen.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den militära närvaron i trakterna runt norra Gotland inleddes i samband med Krimkriget. Då blev Fårösund en strategiskt viktig plats. Engelsk och fransk flotta använde sundet som bas, etappstation och observationspunkt under kriget mot Ryssland.[3] Sveriges neutralitet hade ifrågasatts och både Tyskland och Ryssland krävde att Fårösund skulle befästas om neutraliteten skulle respekteras. Kustartilleriet kom till i början av 1900-talet och försvaret köpte upp mark och byggnader. En stor militär verksamhet byggdes upp på norra Gotland och så sent som 1986 byggdes en ny kasern med 48 förläggningsplatser.[3]

KA 3 bildades den 1 juli 1937 i Fårösund, cirka 55 km norr om Visby. Fyra kompanier under en major som utbildningsledare organiserades. Hela området var på 110 hektar och mellan 200 och 400 personer har varit verksamma på KA 3 som var Gotlands största arbetsplats. Den 6 juni 1939 klockan 08:00 på morgonen hissades flaggan framför kanslihuset för första gången. I december samma år mobiliserades kustartilleriet och den inkallade styrkan uppgick till cirka 1000 man. I maj 1938 beslutade Riksdagen att 669 000 kronor skulle anvisas till byggande av tjänstebostäder vid Gotlands kustartillerikårs förläggning i Fårösund.[4]

Den 1 april 1960 i ett kungligt brev bestämdes det att Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår skulle ha gemensam chef och gemensamma stabs- och förvaltningsorgan i fred.

Fårösunds Marinbrigad (FMB) utbildade 1994/95 sitt första amfibiekompani (med gröna baskrar). I februari fick de hedersuppdraget att vara honnörsstyrka vid sjösättningen av ubåten Gotland. Kompaniets huvudbeväpning var Robot 17 och minor tilldelades, men, hade, trots namnet, inga sjötransportmedel. 1996/97 utbildades det första skärgårdsskyttekompaniet som tilldelades Bandvagn 206 (på försök) och 12,7 mm kulsprutor.[5]

Den 31 oktober 2000 lades regementet officiellt ner. Regeringen beslutade år 2000 att garnisonsområdet med flygfält (Bunge flygfält) ska vara byggnadsminne. Fyra nedlagda regementen i Sverige har fått detta lagskydd. KA 3 blev därmed ett nationellt kulturarv.[3] Efter nedläggningen tog det statliga förvaltningsbolaget Vasallen över området, med uppgift att sälja eller hyra ut lokalerna till företagare. Bland annat finns där idag en filmstudio, Kustateljén, där det spelats in ett flertal välkända svenska filmer.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Organisationen 1937 bestod av följande:[4]

  • 1 komp, med utbildning för fast sjöfrontsartilleri
  • 2 komp, med utbildning för fast luftvärnsartilleri
  • 5 komp, med utbildning för rörligt sjöfrontsartilleri
  • 8 komp, med utbildning för min-, signal- och båttjänst. Vid 8. komp placerades även ekonomi- och handräckningspersonal.

I slutet av 1940-talet ändrades benämningen av kompanierna till:

  • 3 komp, med utbildning för tungt sjöfrontsartilleri.
  • 14 komp, med utbildning för luftvärn- och lätt sjöfrontsartilleri, min-, signal- och båttjänst.

Namnbeteckning[redigera | redigera wikitext]

Namn Period
Fårösunds kustposition och Fårösunds kustartilleridetachement 1904–1914
Fårösunds fästning och Fårösunds kustartilleridetachement 1915–1919
Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår 1937–1975
Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartilleriregemente 1976–1993
Fårösunds Marinbrigad med Gotlands kustartilleriregemente 1994–1997
Gotlands kustartilleriregemente 1997–2000

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Förbandchefer/Regementschefer på KA 3.[6]

Fårösunds kustposition och Fårösunds kustartilleridetachement (1904–1914)[redigera | redigera wikitext]

  • 1904–1908 – Kn Nils Vilhelm Bille
  • 1908–1910 – Kn Olof Wilhelm Brogren
  • 1910–1912 – Kn Theodor Hasselgren
  • 1912–1914 – Kn Nils Gustaf Henrik Wennerström
  • 1914–1914 – Mj John Gustaf Johansson-Carell
  • 1915–1915 – Kn Erik Ekström

Fårösunds fästning och Fårösunds kustartilleridetachement (1915–1919)[redigera | redigera wikitext]

Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår (1938–1976)[redigera | redigera wikitext]

Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartilleriregemente (1976–1993)[redigera | redigera wikitext]

Fårösunds Marinbrigad med Gotlands kustartilleriregemente (1994–1997)[redigera | redigera wikitext]

  • 1994–1997 – Öv Sven Alfred Krister Arweström

Gotlands kustartilleriregemente (1997–2000)[redigera | redigera wikitext]

  • 1997–2000 – Öv Tommy Arne Jonsson

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Olsson, Kjell. ”Gotlands kustartilleriregemente”. Gotlands militärhistoria & Gotland trupper. http://www.tjelvar.se/ka3/ka3.htm. Läst 22 december 2014. 
  2. ^ Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ([Ny uppl.]). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. sid. 200. Libris 10413065. ISBN 978-91-631-8699-8 
  3. ^ [a b c d] Ronström, Owe; Bjärhall, Britt; Johansson, Carina (26 maj 2006). ”KA3 - Från KustArtilleri till KulturArv” (.doc). Högskolan på Gotland. http://mainweb.hgo.se/Forskning/kulturarv2001.nsf/e87d0871264c3011c1256ac6003dedd0/d33db5e4a4121d53c1256c91004356d9/Body/M2/KA3%20klar16dec02.doc!OpenElement. Läst 15 december 2008. 
  4. ^ [a b] Olsson, Kjell (18 juni 2008). ”Kustartilleriet på Gotland 1904–2000”. Gotlands militärhistoria & Gotlands trupper. http://www.tjelvar.se/ka3/ka3.htm. Läst 15 december 2008. 
  5. ^ Hammarhjelm, Bengt (1999). Beredskap på Gotland 175 år: 1811-1986 (2., utök. uppl., jämte komplement till 2000). Visby: Ödin. sid. 286-287. Libris 7751982. ISBN 91-85716-84-7 (inb.) 
  6. ^ Olsson, Kjell. ”Förbandschefer 1904 - 2000”. Gotlands militärhistoria & Gotlands trupper. http://www.tjelvar.se/biografica/ka3-chefer.htm. Läst 15 december 2008. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hagström, Svante (2005). Bibliografi Gotlands försvar: från fornborgar, kastaler och vårdkasar till insatsförsvar. Visby: Gotlands regemente. Libris 9876895. ISBN 91-631-6571-6 
  • GK/KA 3 50 år: 1938-1988 : en minnesskrift med anledning av förbandets jubileum. Fårösund: Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartilleriregemente. 1988. Libris 771217. ISBN (Inb.) 
  • KA-nytt från Gotlands kustartilleriregemente: information om och från GK/KA 3 (Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartilleriregemente). Fårösund: GK/KA 3. 1981-1984. Libris 346230 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]