Klintehamns landskommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Klintehamns landskommun
fd kommun
LandSverige
LandskapGotland
LänGotlands län
Kommun, nuRegion Gotland
CentralortKlintehamn
Inrättad1 januari 1952
 avEksta landskommun
Fröjels landskommun
Hejde landskommun
Klinte landskommun
Mästerby landskommun
Sanda landskommun
Sproge landskommun
Västergarns landskommun
Väte landskommun
Upphörd31 december 1970
Uppgått iRegion Gotland
Areal, befolkning
Areal316 kvadratkilometer ()
Läge
Klintehamn landskommun 1952.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°23′15″N 18°12′14″E / 57.387556944444°N 18.203873055556°Ö / 57.387556944444; 18.203873055556
UtsträckningSCB:s kartsök
TingslagGotlands domsagas tingslag
Koder
Kommunkod0907
Redigera Wikidata

Klintehamns kommun var en tidigare kommun på Gotlands västkust.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunen bildades som så kallad storkommun den 1 januari 1952 i samband med 1952 års kommunreform genom sammanläggning av kommunerna Eksta, Fröjel, Hejde, Klinte, Mästerby, Sanda, Sproge, Västergarn och Väte. Centralort var Klintehamn.[1] Den nya kommunen bildades av 9 tidigare kommuner,[2] och hade 4 977 invånare den 31 december 1951.[3]

Landskommunens gränser ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

  • 1965 - Till Klintehamns landskommun och Väte församling överfördes från Romaklosters landskommun och Viklau församling ett obebott område omfattande en areal av 0,04 kvadratkilometer land.[4]
  • 1965 - Från Klintehamns landskommun och Väte församling överfördes till Romaklosters landskommun och Viklau församling ett obebott område omfattande en areal av 0,09 kvadratkilometer land.[4]
  • 1966 - Från Klintehamns landskommun och Mästerby församling överfördes till Stenkumla landskommun och Atlingbo församling ett obebott område omfattande en areal av 0,04 kvadratkilometer land.[4]
  • 1966 - Från Klintehamns landskommun och Väte församling överfördes till Stenkumla landskommun och Atlingbo församling ett obebott område omfattande en areal av 0,05 kvadratkilometer land.[4]
  • 1966 - Från Klintehamns landskommun och Västergarns församling överfördes till Stenkumla landskommun och Eskelhems församling ett obebott område omfattande en areal av 0,05 kvadratkilometer land.[4]
  • 1967 - Till Klintehamns landskommun och Eksta församling överfördes från Hemse landskommun och Levide församling ett obebott område omfattande en areal av 0,04 kvadratkilometer, varav allt land.[5]
  • 1967 - Från Klintehamns landskommun och Väte församling överfördes till Romaklosters landskommun och Guldrupe församling ett obebott område omfattande en areal av 0,21 kvadratkilometer, varav allt land.[5]

Den 1 januari 1971 bildades enhetskommunen Gotlands kommun, varvid denna kommun, liksom öns övriga och Gotlands läns landsting, upplöstes. När Klintehamns landskommun upplöstes hade den 3 985 invånare.[5]

Kommunkoden 1952-1970 var 0907.

Judiciell tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

I judiciellt hänseende tillhörde landskommunen Gotlands domsaga och Gotlands domsagas tingslag.

Kyrklig tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

I kyrkligt hänseende tillhörde landskommunen 9 församlingar: Eksta, Fröjel, Hejde, Klinte, Mästerby, Sanda, Sproge, Västergarn och Väte.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Klintehamns landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 315,88 km², varav 315,29 km² land.[2]

Tätorter i kommunen 1960[redigera | redigera wikitext]

I Klintehamns landskommun fanns tätorten Klintehamn, som hade 859 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 19,9 %.[6]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var huvudnäringen för landskommunens (med 1952 års gränser) befolkning uppdelad på följande sätt[7]:

Av den förvärvsarbetande befolkningen (1 970 personer) jobbade bland annat 54,4 % med jordbruk med binäringar. 41 av förvärvsarbetarna (2,1 %) hade sin arbetsplats utanför landskommunen.[7]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarval 1952-1968[redigera | redigera wikitext]

Siffrorna är avrundade så summan kan vara en annan än 100.

Parti 1952 1956 1958 1960 1964 1968
H 14,3 16,3 16,2 15,5 12,1 13,3
C 35,5 30,9 44,2 43,5 * *
F 21,0 24,7 16,8 14,2 * *
KDS * * * * * 0,5
MP * * * * 56,2 55,3
S 28,9 27,6 22,8 26,2 31,8 30,9
VPK 0,2 0,5 * 0,7 * *
Giltiga röster 2 575[8] 2 430[9] 2 436[10] 2 450[11] 2 349[12] 2 499[13]

Mandatfördelning i valen 1950-1966[redigera | redigera wikitext]

ValårSCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1950121675
121675
4083,3
37
1954111266
111266
3580,5
32
195891556
91556
3580,8
34
1962101456
101456
3581,9
34
1966101375
101375
3589,1
33
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  2. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 19 maj 1952. sid. 40. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 12 augusti 2017 
  3. ^ (PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1951. Statistiska centralbyrån. sid. 18. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngden%20inom%20administrativa%20omr%c3%a5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%c3%a4ngden-inom-administrativa-omr%c3%a5den-1951.pdf. Läst 12 augusti 2017  Arkiverad 3 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ [a b c d e] (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 22, 217-218. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 2 augusti 2017 
  5. ^ [a b c] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 244. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 12 augusti 2017 
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 31 oktober 1961. sid. 9. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 12 augusti 2017 
  7. ^ [a b] Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter
  8. ^ ”SCB: Riksdagsmannavalen 1949-1952”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305081818/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Valstatistiken/Valstatistik%20Riksdagsmannavalen%201949%201950%201951%201952.pdf. Läst 10 maj 2018. 
  9. ^ ”SCB: Riksdagsmannavalen 1953-1956”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924122601/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Valstatistiken/Valstatistik%20Riksdagsmannavalen%201953%201954%201955%201956.pdf. Läst 10 maj 2018. 
  10. ^ ”SCB: Riksdagsmannavalen 1957-1958 I”. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131004154028/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Valstatistiken/Valstatistik%20Riksdagsmannavalen%201957%201958%20I.pdf. Läst 10 maj 2018. 
  11. ^ ”SCB: Riksdagsmannavalen 1959-1960 I”. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131004155453/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Valstatistiken/Valstatistik%20Riksdagsmannavalen%201959-1960%20I.pdf. Läst 10 maj 2018. 
  12. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1961-1964 I
  13. ^ ”SCB: Riksdagsmannavalen 1965-1968, del 1”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924122727/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Valstatistiken/Valstatistik%20Riksdagsmannavalen%201965-1968%201.pdf. Läst 10 maj 2018.