Förkläde

Från Wikipedia
Version från den 18 juli 2017 kl. 06.43 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.4.2))
Kvinna med köksförkläde.
Förkläden är vanligt förekommande i arbetslivet. Bilden visar en konditor, som tillverkar en tårta.
Smed med förskinn.

Förkläde är ett skyddande plagg som bärs utanpå den övriga klädseln. Förkläde kan bäras i syfte att skydda övrig klädsel från slitage och stänk, i hygieniskt syfte samt som dekorativt plagg. Det är främst flickor och kvinnor som använder förkläde som dekorativt plagg. Beroende på användningsområdet är förkläden gjorda av olika material, till exempel olika slags vävtextil, gummi, bly (till skydd mot röntgenstrålning) eller läder. Vissa förkläden har stora fickor där arbetsredskap och liknande kan placeras.

Förskinn är ett förklädesliknande plagg av skinn eller mocka.

Användning

Arbetsliv

Köksarbete, städning och hushållsarbete är exempel på sysslor då förkläde används. Förkläde används också av konstnärer och hantverkare. Inom sjukvård och omsorg är det ibland obligatoriskt för personalen att använda engångsförkläde vid patientnära arbete.

Förkläde ingår ofta även i arbetsklädsel för kvinnlig serveringspersonal samt husligt anställda flickor och kvinnor.[1] Även servitriser brukar ha ett förkläde som förutom att skydda arbetskläderna även har praktiska fickor.

Inom vissa traditionella hantverksyrken som smed, hovslagare och skomakare används ett förklädesliknande skyddsplagg som kallas förskinn.

Hemmet

I hemmet kan förkläde användas både för att skydda kläderna och av hygieniska skäl vid hushållsarbete och matlagning.

Förkläde kan användas även i dekorativt syfte. Ett exempel på ett dekorativt förkläde är det så kallade madickenförklädet, som ofta bärs över en klänning, medan ett annat exempel är de förkläden som ingår i de kvinnliga folkdräkterna. Många väljer att använda ett förkläde som är både skyddande och dekorativt i samband med exempelvis bjudningar eller storhelger; exempel är värdinneförkläde och julförkläde.

Övrigt

Ordet används även bildligt om en person vars närvaro gör ett möte socialt acceptabelt; exempelvis kan en äldre släkting medfölja första gången då en kvinna träffar en manlig bekant.

Källor

Fotnoter

  1. ^ Jan Sundberg (31 maj 2013). ”Hembiträde hos Åbo stadsdirektör”. Ro hit. sid. 8. Arkiverad från originalet den 25 november 2015. https://web.archive.org/web/20151125040936/http://www.dragsfjard.fi/rosala/RoHit/rohit2013.pdf. Läst 25 oktober 2015. 

Externa länkar