Försvarsbeslutet 1968

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Försvarsbeslutet 1968 (proposition 1968:109). År 1968 kom riksdagen att besluta om hur försvarsmakten skulle se ut perioden 1968 till 1972. Försvarsbeslutet var dock ett år försenat och skulle egentligen fattats redan 1967.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Beslutet fattades enhälligt av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommunisterna och var den första brytningen mellan de två blocken i den mångåriga enigheten mellan "de fyra demokratiska partierna" i försvarsfrågan.[1] Bakgrunden till brytningen mellan blocken var Socialdemokraterna beslut 1967 att avbryta den årliga reala uppräkningen med teknikfaktorn på 2 %. Då den tekniska utvecklingen inom försvarssektorn var 5 % snabbare på cirka 40 % av anslagen kom kraven om effektiviseringar att bli orimliga och en successiv nedrustning påbörjades automatiskt.[2]

Som en första konsekvens av de minskade anslagen kom Flygvapnet att halvera antalet de Viggenflygplan mot vad som tidigare beställts. Vidare kom även bombflyget att avvecklas som ett resultat av att anskaffningen av kärnvapen avbröts. Flygvapnet var dock det enda vapenslaget som drabbades av förbandsavveckling, genom att Göta flygflottilj (F 9) i Göteborg avvecklades 1969.

Marinen som genom det tidigare försvarsbeslutet 1958 redan fått ett minskat anslag, drabbades genom att det totala antalet stridsfartyg halverades under perioden 1958-1980.

Den mekanisering av Armén som hade påbörjats på 1950-talet kom att avbrytas, vidare kom även åtta stycken infanteribrigader (IB 66M) att undantas från vidare modernisering. Istället för att avveckla dessa brigader kom de att nedväxlas från anfallsbrigad till territorialförsvarsbrigader fram till de slutligen avvecklades på 1990-talet.[3]

Förändringar[redigera | redigera wikitext]

Flygvapnet var som sagt det vapenslaget som drabbades av en förbandsavveckling, genom att Göta flygflottilj (F 9) i Göteborg avvecklades den 30 juni 1969. Inför försvarsbeslutet hade man aktivt valt att utelämna ett beslut om förändringar av grundorganisationen, detta då Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) tillsattes i februari 1967. FFU hade i uppdrag att utreda lämpliga strukturförändringar i krigsmaktens fredsorganisation.[4] När väl utredningen var färdig, kom beskedet att Roslagens flygkår (F 2) i Hägernäs och Svea flygkår (F 8) i Barkarby skulle avvecklas, och att Södertörns flygflottilj (F 18) skulle omorganiseras till en skolenhet för Flygvapnets markutbildning.[5] Denna omorganisation blev starten för Flygvapnets Stockholmskarusell, där både personal, skolor och enheter från både F 2 och F 8 skulle omlokaliseras till F 18,[6] medan flygförare vid F 18 i viss mån omplacerades till andra jaktflottiljer.


FFU[redigera | redigera wikitext]

Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) bildades efter att riksdagen bemyndigat chefen för försvarsdepartementet den 3 februari 1967, tillsätta en sakkunnig, med uppdrag att utreda frågan om vissa ändringar i krigsmaktens fredsorganisation. Landshövding Eric Wesström tillsattes som utredningsman, men entledigades den 1 januari 1972, och ersattes av Gunnar Gustafsson. Fram till 1975 FFU att delge nio betänkanden.[8]

  • Maj 1967 förslag om indragning av Göta flygflottilj (Ds Fö 1967:4)
  • December 1967 förslag om indragning av Södertörns flygflottilj och Roslagens flygkår (Ds Fö 1967:16)
  • December 1968 förslag om organisation av flygvapnets förband inom Stock-boms området (Ds Fö 1968:5)
  • December 1969 förslag om indragning av flottiljadministrationen vid Östgöta flygflottilj (Ds Fö 1969:5)
  • Mars 1970 förslag om ett nytt förband i Norrland, del 1 (Ds Fö 1970:6)
  • April 1971 förslag om ett nytt förband i Norriand, del 2 (Ds Fö 1971:1)
  • December 1972 förslag om vissa förändringar i arméns fredsorganisation (Ds Fö 1972:4)
  • November 1973 förslag om ändringar i flygvapnets fredsorganisation (Ds Fö 1973:2)
  • Januari 1974 förslag om fredsorganisationen på Gotland (Ds Fö 1974:1)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter
  1. ^ Svensk anpassningspolitik under 1900-talet - Ett Säkerhetspolitiskt vågspel? Läst 24 april 2010
  2. ^ Svensk försvarspolitik 1965-1995 Läst 24 april 2010
  3. ^ ”Fred och säkerhet”(SOU 2002:108) Arkiverad 16 mars 2005 hämtat från the Wayback Machine. Läst 24 april 2010
  4. ^ prop. 1975:75
  5. ^ Norrbohm, Skogsberg (1985), s. 111
  6. ^ Åshage 2011, s. 307
  7. ^ Kamratföreningen Yngve Blå Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 13 september 2010
  8. ^ ”Regeringens proposition 1975:4”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Regeringens-skrivelse-till-rik_FY034/?html=true. Läst 16 juni 2015. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Skoglund, Claës (2009). Det bästa försvarsbeslutet som aldrig kom till stånd. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-57-3 (inb.) 
  • Agrel, Wilhelm (2009). Fredens Illusioner - Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Atlantis. ISBN 978-91-7353-417-8 (inb.) 
  • Björeman, Carl (2009). År av uppgång, år av nedgång - Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-58-0 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]