Försvarsöverenskommelsen 2015

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Försvarsöverenskommelsen 2015 är en politisk överenskommelse som ingicks 17 april 2015 av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Överenskommelsen rör det svenska försvarets inriktning 2016-2020.

Politisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Regeringspartierna förhandlade med allianspartierna om en gemensam inriktning av den svenska försvarspolitiken. Först kunde man inte komma överens, eftersom allianspartierna krävde högra anslag och en utredning om svenskt medlemskap i NATO. Men genom att överlämna de frågor man inte var överens om till en särskild utredning, kunde en man nå en uppgörelse. Dåvarande folkpartiet deltog dock inte i överenskommelsen.[1] [2] Uppgörelsen betyder att Försvarsmakten skall tillföras ytterligare 13,7 miljarder kronor under perioden 2016-2020. Det är fyra miljarder mer än regeringens utgångsbud, men åtta miljarder mindre än den summa som Försvarsmakten hade begärt. Jan Björklund kritiserade överenskommelsen som alltför snål: "det bidde en tumme".[3]

Överenskommelsens innehåll[redigera | redigera wikitext]

Säkerhetspolitisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Försvarsöverenskommelsen konstaterar att Sveriges säkerhetspolitiska läge försämrats och att det finns behov av att stärka försvarets ekonomi.

Förstärkningar[redigera | redigera wikitext]

Stridskrafternas storlek[redigera | redigera wikitext]

Armén[redigera | redigera wikitext]

  • Två brigadstaber
  • Två brigadspaningskompanier
  • Fem mekaniserade bataljoner
  • Två motoriserade skyttebataljoner
  • En lätt bataljon
  • 1 mekaniserad stridsgrupp (Gotland)
  • Två artilleribataljoner
  • Två luftvärnsbataljoner
  • Två ingenjörbataljoner
  • En jägarbataljon
  • En underrättelsebataljon
  • En säkerhetsbataljon
  • En militärpolisbataljon
  • En livbataljon
  • Ett CBRN-kompani
  • Ett tungt transportkompani
  • 40 hemvärnsbataljoner

Marinen[redigera | redigera wikitext]

Sjögående förbanden kärna består av sju korvetter, fyra ubåtar och sju minröjningsfartyg.

  • Två sjöstridsflottiljledningar
  • Två korvettdivisioner
  • Två minröjningsdivisioner
  • Två underhållsdivisioner
  • En röjdykardivision
  • En ubåtsflottiljledning
  • En ubåtsdivision
  • En amfibiebataljon
  • Ett bevakningsbåtkompani
  • En marinbas

Flygvapnet[redigera | redigera wikitext]

  • Fyra flygflottiljer
  • Sex stridsflygdivisioner (JAS 39C/D
  • En transport- och specialflygdivision
  • En stridslednings- och luftbevakningsbataljon
  • En helikopterflottilj

Försvsarsmaktsgemensamt[redigera | redigera wikitext]

Personal[redigera | redigera wikitext]

Personalen skall bestå av kontinuerligt tjänstgörande personal, yrkesofficerare och gruppbefäl, soldater och sjömän; tidvis tjänstgörande personal , reservofficerare och gruppbefäl, soldater och sjömän). Dessutom skall totalförsvarspliktiga gruppbefäl, soldater och sjömän krigsplaceras. Dessa utgörs av personer som tidigare genomfört värnpliktstjänstgöring eller har avslutat sin anställning i Försvarsmakten. I krigsförbanden skall också finnascivilanställda i Försvarsmakten vilka krigsplacerats. Arméns personal skall huvudsak utgöras av tidvis tjänstgörande personal kompletterad med ej anställd pliktplacerad personal. Två mekaniserade bataljoner och en motoriserad skyttebataljon skall vara stående förband. Den grundläggande militära utbildningen skall i allmänhet omfatta 9-12 månader, för hemvärnet dock 4-7 månader.

Civilt försvar[redigera | redigera wikitext]

Det civila försvaret och det psykologiska försvaret skall stärkas.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Aftonbladet 2015-04-16: "Utredning av finsk modell kan lösa knutarna i försvarsförhandlingarna" 2105-12-22.
  2. ^ Aftonbladet 2015-04-17: "Försvarsuppgörelsen är i mål" 2015-12-22.
  3. ^ Dagens Nyheter 2015-04-17: "Uppgörelse om pengar till försvaret klar" 2105-12-22.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]