Försvarsbeslutet 1972

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Försvarsbeslutet 1972 eller FB 72 fattades den 29 maj samma år av Sveriges riksdag. Beslutet innebar att Krigsmakten (numer Försvarsmakten) fick anpassa sig till en mycket lägre ekonomisk nivå, gentemot vad ÖB tidigare fått i uppdrag att utreda.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Inför försvarsbeslutet föreslog dåvarande Marinchefen Bengt Lundvall att fregatterna HMS Hälsingborg (J13) och HMS Kalmar (J14) av Visbyklass samt landskapsjagarna av Östergötlandsklass skulle byggas om till moderna fregatter. Dåvarande Regeringen Palme ogillade förslaget och angav i försvarsbeslutet att "ubåtsjakt skall skötas med andra medel än militära", ett beslut där konsekvenserna visade sig senare i samband med misstänka ubåtskränkningar samt grundstötningen av U 137.[1]

Regeringen ansåg att Flottan inte skulle ha mer resurser till mer än deltagande i invasionsförsvaret och därför inte skulle kunna försvara sjövägarna. Samtidigt stärktes det ekonomiska försvaret genom lagring av råvaror, vilket medförde att man ej behövde några större fartyg för att skydda sjövägarna[2]. För Marinen blev konsekvenserna att deras tyngdpunkt av djupförsvaret försköts mot kusterna och över landsterritoriet, något som även drabbade armén genom att två pansarbrigader avvecklades vilket i praktiken senare blev en, då Blåa brigaden blev en så kallad "svart brigad" och kvarstod efter dess avveckling som 6.pansargruppen, och bildade senare stommen i Södermanlandsbrigaden när den återuppsattes 1982.

Beslutet i sig möjliggjorde för Armén och Kustartilleriet att bibehålla sin storlek, men med en enklare utrustning, fast med förmåga att lösa mer defensiva uppgifter.

Försvarsbeslutets påverkan för Flygvapnet blev att attackflygsystemen nedprioriterades, antalet attackflygsdivisioner blev dock oförändrat, fast med viss omorganisation, fyra medeltunga divisioner blev ersatta av fyra lätta divisioner (SK 60), vilket fick en större effektnedgång på flygvapnet[3].

Bakom försvarsbeslutet stod endast Socialdemokraterna (SAP) vilka fick stöd i voteringen av Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Mittenpartiernas förslag var att förbättra de rörliga styrkorna samt en mindre ökning av Försvarsmaktens ekonomiska ram. Moderata samlingspartiet (M) förespråkade ytterligare en höjning av försvarsutgifterna samt en priskompensation.

En stor anledning till att försvaret fick en lägre ekonomisk nivå, var dels beslutet i sig, men även att man tidigare räknat kostnader som lönekostnadspålägg och ersättning för lön- och materialomkostnader utanför den ekonomiska ramen. Till det följde även höjda arbetsgivaravgifter och ändrade principer vid hyressättning. Som ett resultat av försvarsbeslutet 1972 kom en övervintringsstrategi att tillämpas av Försvarsmakten, detta för att kunna bibehålla en stor organisation, men som resulterade i att kvalitén blev sämre vid många förband. Men samtidigt kunde man om läget krävde tillföra modern materiel. Kritiker menar att det var typisk "70-talets anpassnings-/tillväxtmodell"

Förändring[redigera | redigera wikitext]

De tydliga förbandsförändringar som märktes under försvarsbeslutsperioden var:

Förbandkod Förband Garnisonsort Kommentar
F 2 Roslagens flygkår Stockholms garnison Avvecklades 1974.
F 3 Östgöta flygflottilj Malmens flygplats Uppgick 1974 som detachement inom Bråvalla Flygflottilj (F 13) under beteckning F 13M
F 8 Svea flygkår Stockholms garnison Avvecklades 1974
F 14 Hallands flygkår Halmstads garnison Omorganiserades 1972 till Flygvapnets Halmstadsskolor
F 18 Södertörns flygflottilj Tullinge Omorganiserades 1974 till Flygvapnets Södertörnsskolor
JS Arméns jägarskola Kiruna Organiseras från 1975 som självständigt förband under namnet Lapplands jägarregemente (I 22)
IB 51 Ångermanlandsbrigaden Sollefteå garnison Omorganiseras 1972 till norrlandsbrigad med beteckning NB 51
K 1 Livgardesskvadronen Stockholms garnison Organiseras från 1975 som självständigt förband under namnet Livgardets dragoner (K 1)
K 4 Norrlands dragoner Umeå garnison Avskiljs 1980 från Västerbottens regemente, och omlokaliseras 1980 till Arvidsjaur.
NB 20 Västerbottensbrigaden Umeå garnison Omorganiseras 1973 till tre självständiga norrlandsskyttebataljon F
P 1 Göta livgarde Enköping garnison Avvecklades 1980
PB 6 Blåa brigaden Enköping garnison Avvecklades 1980, kvarstod dock som 6. pansargruppen.
PB 10 Södermanlandsbrigaden Strängnäs garnison Utgick ur krigsorganisationen mellan åren 1974 och 1982.

Krigsorganisationen[redigera | redigera wikitext]

Nedan ses en tabell över förändringen av Försvarsmaktens storlek från försvarsbeslutet 1972 fram till försvarsbeslutet 1982.

Armén 1973 1979 1985
Fristående bataljoner 50 50 100
Infanteri- och norrlandsbrigader 24 24 23
Pansarbrigader 6 5 4
Mekaniserad brigad 0 0 1
Lokalförsvasbataljoner 100 100 90
Hemvärnet (antal soldater) 92.000 101.000 100.000
Notering: 1985 bestod Infanteribrigaderna av 11 st IB 77, 8 st IB 66 och 4 st NB 85
Marinen 1973 1979 1985
Jagare 8 6 0
Fregatter 5 2 0
Torpedbåtar/Robotbåtar 17/0 21/0 6/12
Motortorpedbåtar 16 8 0
Patrullbåtar 0 5 16
Ubåtar 22 17 12
Minfartyg 2 3 3
Kustartilleriförband
(Brigader, bataljoner, batterier, kustjägarkompanier)
65 60 60
Flygvapnet 1973 1979 1985
Jaktdivisioner/flygplan 20/300 15/250 12/200
Attackdivisioner/flygplan 12/150 9,5/150 9,5/150
Spaningsdivisioner/flygplan 5/100 8/80 6/50
Notering: 1979 & 85 bestod attackdivisionerna av 5,5 medeltunga och 4 lätta

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Skrift
  • Rönnberg, Lennart (1998). Generalstabskår och Generalstabsofficerare 1973-1998. Probus Förlag HB. sid. 11-22. ISBN 91-87184-55-9 
Noter
  1. ^ Marinkommando Väst - Kronologi över marin verksamhet på västkusten, Nils-Ove Jansson och Christer Johansson, Warne förlag ISBN 91-86425-30-7 s 62.
  2. ^ Flotta i motvind Arkiverad 17 december 2010 hämtat från the Wayback Machine. Avläst 26 mars 2009
  3. ^ Försvarsbesluten har gått i ständig otakt Arkiverad 17 december 2010 hämtat från the Wayback Machine. Avläst 26 mars 2009

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Skoglund, Claës (2009). Det bästa försvarsbeslutet som aldrig kom till stånd. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-57-3 (inb.) 
  • Agrel, Wilhelm (2009). Fredens Illusioner - Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Atlantis. ISBN 978-91-7353-417-8 (inb.) 
  • Björeman, Carl (2009). År av uppgång, år av nedgång - Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-58-0 (inb.)