Fabian Jakob Wrede
Fabian Jakob Wrede | ||
---|---|---|
Titlar
| ||
Generallöjtnant
| ||
Tidsperiod | -1867 | |
Yrke | Militär | |
Övrigt arbete | Generalfälttygmästare lärare vid Högre artilleriläroverket på Marieberg | |
Militärtjänst
| ||
I tjänst för | Sverige Sverige Sverige | |
Tjänstetid | 1817-1867 | |
Utmärkelser | Se Utmärkelser | |
| ||
Personfakta
| ||
Född | 9 oktober 1802 | |
Död | 22 maj 1893 | |
Begravd | Norra begravningsplatsen i Solna kommun | |
Släkt
| ||
Frälse- eller adelsätt | Wrede | |
Far | Fabian Wrede (1760-1824) | |
Mor | Agata Bremer | |
Familj
| ||
Gift | 1846 | |
Make/maka | Aurora Elisabet De Geer | |
Fabian Wredes gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun. |
Fabian Jakob Wrede, född 9 oktober 1802 i Linköping, död 22 maj 1893, var en svensk friherre, kammarherre och generallöjtnant.
Biografi
Fabian Wrede var son till Fabian Wrede (1760-1824) och Agata Bremer. Han gifte sig 1846 med friherrinan Aurora Elisabet De Geer af Finspång, syster till Louis De Geer. Wrede var artillerist och fysiker. Sin militära karriär startade han 1817, vilken ledde till posten som generalfälttygmästare och chef för artilleriet 1857, senare generallöjtnant. Han tog avsked 1867.
Åren 1832–1834, och 1835–1839 var han lärare vid Högre artilleriläroverket på Marieberg, och var 1835–1857 läroverkets befälhavare, samtidigt som han innehade andra poster.[1]
På 1860-talet införde han räfflade fältkanoner. Han var en framstående expert på måttsystem, och var Sveriges representant vid internationella konferensen om mått och vikt i Paris, och delegat i den permanenta kommissionen där.
Wrede var ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien (1829), Kungliga Vetenskapsakademien (1835), Kungliga Musikaliska akademien (1837) och Fysiografiska sällskapet i Lund (1837), hedersledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg (1843), Vetenskapssocieteten i Uppsala (1861) och Kungliga Örlogsmannasällskapet (1865). Han blev 1856 hedersdoktor vid Greifswalds universitet, och 1874 hedersdoktor vid Uppsala universitet.
Skrifter
Bland hans skiftande arbeten kan nämnas;
- konstruktionen av 1860-års gevär
- arbetet om krutets verkan i kanoner (1871)
- grundandet av den första livränte- och kapitalförsäkringsanstalten i Sverige
- uppförandet av ett nytt torn för Riddarholmskyrkan
- ledamot av den internationella meterkommissionen i Paris
- avhandlingen "Försök att härleda ljusets absorption från undulationsteorin", som 1863 belönades med Letterstedtska priset av Vetenskapsakademien
- uppfinningen av en ny typ av spektroskop
- hans instrument för bestämning av jordmagnetismens deklination och inklination
Utmärkelser
- Serafimerorden, utnämnd den 1 december 1872
- Storkorset av Sankt Olavs Orden
- Storkorset av danska Dannebrogsorden
- Riddare av Preussiska kronoorden
- Storkorset av Svärdsorden[3]
Se även
- Wrede af Elimä, släkt
Referenser
Noter
- ^ Wrede, Fabian Jakob i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- ^ Hvar 8 Dag - illustreradt magasin, Bonniers tryckeri, Göteborg 1903 s.35
- ^ http://runeberg.org/statskal/1881/0403.html
Källor
- Svenskt biografiskt handlexikon : alfabetiskt ordnade lefnadsteckningar af Sveriges namnkunniga män och kvinnor från reformationen till nuvarande tid, [Senare delen : L - Ö], Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubensson, Bonnier förlag, Stockholm 1906, s. 752f
- Svenska generaler
- Svenska fysiker
- Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
- Hedersledamöter av Örlogsmannasällskapet
- Hedersdoktorer vid Greifswalds universitet
- Hedersdoktorer vid Uppsala universitet
- Födda 1802
- Avlidna 1893
- Män
- Ledamöter av Kungliga Musikaliska Akademien
- Ledamöter av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund
- Ledamöter av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Kommendörer av Svärdsorden
- Svenska friherrar
- Svenska kammarherrar
- Storkorset av Sankt Olavs orden
- Mottagare av Dannebrogorden
- Mottagare av Hederslegionen
- Mottagare av Serafimerorden
- Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm