Fatmomakke kyrka
| Fatmomakke kyrka | |
| Kyrka | |
 Fatmomakke kyrka i augusti 2010
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Västerbottens län |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Luleå stift |
| Församling | Vilhelmina församling |
| Koordinater | 65°5′3.35″N 15°8′39.75″Ö / 65.0842639°N 15.1443750°Ö |
| Invigd | 1884 |
| Bebyggelse‐ registret |
21300000004688 |
Fatmomakke kyrka är en kyrkobyggnad i Fatmomakke vid övre delen av Kultsjön i Vilhelmina kommun. Den tillhör Vilhelmina församling i Luleå stift. Kring kyrkan finns en kyrkstad med kåtor, bodar och stugor som är av riksintresse för kulturmiljövården och som är skyddad som kulturreservat. Fatmomakke kyrkplats tillkom omkring 1790 för att tillgodose fjällsamernas behov av gudstjänster under sommaren och blev en utgångspunkt för den tidiga samiska föreningsrörelsen i början av 1900-talet.
Kyrkobyggnaden
Den nuvarande kyrkobyggnaden byggdes 1884–1886 av trä i nyklassicistisk stil. En drivande kraft bakom kyrkobygget var den nytillträdde vice pastorn i Vilhelmina församling, Lars Dahlstedt. Vid en restaurering 1930–1931 bekläddes innerväggar och tak med masonit, väggarna isolerades med sågspån och en orgelläktare uppfördes.[1] År 1978 utfördes en ny restaurering då man återställde interiören och förstärkte stommen.
Inventarier
- Predikstolen och dörrstycket till vapenhuset kommer från Åsele gamla kyrka.[1]
- Altartavlan är målad av en man vid namn Meurk.[2] I samband med restaureringen på 1930-talet fick kyrkan en ny altartavla, målad av Gerda Höglund, föreställande Kristi förklaring. Den ersatte Meurks verk. Vid restaureringen 1978 sattes dock Meurks altartavla tillbaka medan Gerda Höglunds flyttades till sakristian.[1]
Historia
Innan kyrkan i Fatmomakke kom till brukade fjällsamerna i Åsele lappmark bevista gudstjänster på norska sidan, framför allt i Dolstads kyrka i Mosjøen i nuvarande Vefsns kommun. När riksgränsen mellan Norge och Sverige fastställdes genom Strömstadstraktaten 1751 blev samerna antingen norska eller svenska undersåtar. Det blev viktigt för svenska myndigheter att kunna erbjuda de svenska samerna gudstjänster även sommartid, även om deras traditionella flyttningar säkerställdes genom lappkodicillen.[3]
Det finns traditionsuppgifter om att samerna vid mitten av 1700-talet hade en kyrkkåta på en holme vid Ransaråns utlopp i Kultsjön, mitt för den nuvarande kyrkogården i Fatmomakke. I och med Kultsjöns reglering är denna holme numera delvis överdämd.[1]
Den första verkliga kyrkobyggnaden i Fatmomakke uppfördes omkring 1790 på initiativ av pastorsadjunkten Per Rådström i Åsele. Det var en liten sexkantig byggnad med glesa väggar av fjällgran. Enligt uppgift fanns varken golv eller bänkar.[1]
Under 1820- och 1830-talen kom allt fler nybyggare till trakten, och den lilla kyrkan blev alltför trång. År 1832 beslöt sockenstämman i Vilhelmina därför att en ny kyrka skulle byggas i Fatmomakke. Denna andra kyrkobyggnad liknade en lada med glesa timmerväggar. Golvet bestod av kluvna sockar och taket var av näver fasthållet med smala granstammar. Någon altartavla fanns inte. Denna kyrka revs 1884 i samband med att den nuvarande kyrkan skulle byggas.[1]
Namnet Fatmomakke
Ortnamnet Fatmomakke är sammansatt av två sydsamiska namnled. Förleden faepmie är troligen ett nordiskt inlån som avser en plats där en större dal smalnar av. Efterleden mehkie betecknar en sträcka mellan två sjöar eller längs en älv där man inte kunde färdas med båt utan måste gå och bära sin utrustning.[4]
Kyrkhelger
Traditionellt hölls kyrkhelg i Fatmomakke två gånger om året. Det var vårhelgen första söndagen i juli och hösthelgen första söndagen i september.[5] Fortfarande hålls gudstjänst i Fatmomakke någon gång varje sommar.
Parallellt med Svenska Kyrkans verksamhet var Frälsningsarmén mycket aktiv i Fatmomakke. Sommaren 1946 donerade Anna-Lisa Öst (Lapp-Lisa) en stor timmerkåta som blev Frälsningsarméns samlingspunkt i Fatmomakke.[6]
Kyrkstaden
I anslutning till kyrkan finns en kyrkstad med hundratalet byggnader, dels kåtor som användes av samerna, dels timrade stugor som användes av nybyggarna.[7] Den äldsta byggnaden är troligen den östra delen av Länsmansstugan, som tillkom någon gång omkring sekelskiftet 1800. Byggnaden uppfördes som prästkammare, där prästen fick bo under sina besök på platsen. Den västra delen av Länsmansstugan kom till i samband med att den andra kyrkan byggdes 1833 och består delvis av virke från den första kyrkan. Från 1870-talet berättas att prästen bodde i det inre rummet och länsman i det yttre under kyrkhelgerna.[1]
Kyrkstadsbebyggelsen är av riksintresse för kulturmiljövården.[7] Den är skyddad som kulturreservat.[8]
Fatmomakke sameförening
Under 1900-talet blev Fatmomakke en betydelsefull plats för det gryende samiska föreningslivet. Den första samiska lokalföreningen i Sverige var Fatmomakke lappförening som bildades 1904 med Hans Magnus Nilsson som ordförande. Den bytte 1912 namn till Vilhelmina och Åsele Lappars Enskilda Arbetsförening, 1917 till Vilhelmina-Åsele lappförening och 1948 till Fatmomakke sameförening. Här verkade bland andra Andreas Wilks, Emil Öster, Torkel Tomasson och Elsa Laula. År 1926 invigdes ett föreningshus i Fatmomakke. I samband med kyrkhelgerna hölls ofta politiska möten och sammanträden. Det blev naturligt för landshövdingen och andra företrädare för det svenska samhället att komma till Fatmomakke för att inhämta samernas åsikter i olika frågor.[6]
Med tiden kom den politiska kampen att alltmer föras på riksplanet. När kyrkhelgsseden i Fatmomakke i mitten av 1900-talet började dö ut blev en av de viktigaste arbetsuppgifterna för Fatmomakke sameförening att bibehålla och föra vidare platsens traditioner.[6] Föreningen har idag 190 medlemmar, främst från Vilhelmina norra och Vilhelmina södra sameby.[9]
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f g] Eriksson, Nils (1970). Fatmomakke: kort historik. Fatmomakke: R. Fjällström. Libris 1903957
- ^ ”Fatmomakke kyrka”. Svenska Kyrkan Stensele-Vilhelmina. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111009010615/http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=668395. Läst 15 juli 2013.
- ^ Norstedt, Gudrun (3 maj 2010). ”Fatmomakkes omland i historisk belysning”. Länsstyrelsen Västerbotten. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/kulturreservat/Fatmomakke_Norstedt_slutlig.pdf. Läst 16 juli 2013.
- ^ Korhonen, Olavi (3 maj 2010). ”Samiska ortnamn och färdleder kring Fatmomakke, Faepmie”. Länsstyrelsen Västerbotten. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/kulturreservat/Ortnamn%20kring%20Fatmomakke%2011-01-24%20OKn.pdf. Läst 16 juli 2013.
- ^ Tomasson, Torkel (1980). ”Fatmomakke – en av gammalt förnämlig samisk mötesplats i obygden: två unika bilder från 70-talets Fatmomakke”. i Nilsson Marianne. Fatmomakke sameförening 1904-1979. Vilhelmina: Fören. Libris 249724
- ^ [a b c] Sjögren, David (25 april 2012). ”Kyrkstaden Fatmomakke i historisk belysning: platsens betydelse och dess andliga, politiska och kulturella verksamhetsformer från 1700-talets slut till idag”. Länsstyrelsen Västerbotten. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/kulturreservat/Fatmomakke%20slutrapport%202012-04-25.pdf. Läst 16 juli 2013.
- ^ [a b] ”Fatmomakke”. Länsstyrelsen Västerbotten. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/riksintressen/kulturmiljo/Vilhelmina/Pages/fatmomakke.aspx?keyword=fatmomakke. Läst 15 juli 2013.
- ^ ”Fatmomakke kyrkstad”. Länsstyrelsen Västerbotten. http://www.lansstyrelsen.se/Vasterbotten/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/kulturreservat/fatmomakke-kyrkstad/Pages/default.aspx. Läst 27 maj 2017.
- ^ ”Fatmomakke sameförening”. Vilhelmina kommun. http://www.vilhelmina.se/Hem/Katalog/FAV1-00050AB5/FOV1-00050C82/FOV1-00050CAD/FOV1-00050C84/S03937E9B. Läst 16 juli 2013.
Externa länkar
Vidare läsning
- Billfors, Sven (1976). ”Fatmomakke - en pilgrimskyrka”. Från bygd och vildmark : Luleå stifts årsbok (1961-) 1976,: sid. 96-[101] : ill.. 0281-5540. ISSN 0281-5540. Libris 8645382
- Burman, Lena (2006). Fatmomakke: en levande kyrkstad : [skildring i bild över två sekler]. Acta Bothniensia occidentalis, 0347-8114 ; 26. Umeå: Västerbottens läns hembygdsförbund. Libris 10274826. ISBN 91-973822-6-4
- Dahlstedt, Helge (1955). ”Gulbenkanna i Fatmomakke.”. Västerbotten (Umeå. 1920) 1955,: sid. 127-135 : ill. 0346-4938. ISSN 0346-4938. Libris 8194942
- Dahlstedt, Helge (1966). Från Fatmomakke till Orotava: barndoms- och ungdomsminnen. Uppsala: Bokgillet. Libris 871255
- Fjellström, Frans (1979). En Fatmomakkebo om Fatmomakke: berättelser. Fatmomakke. Libris 10894493
- Fjellström, Frans (1990). Fatmomakke: historik (Ny omarb. uppl.). Sollefteå. Libris 10405591
- Gustafsson, Maggie (2002). ”Lappgetterna från Fatmomakke: av Maggie Gustafsson efter Mikael Ågrens berättelse”. Heidrun (Klippan) 2002:2,: sid. 6. 1652-1900. ISSN 1652-1900. Libris 9194338
- Lantto, Patrik (2004). ”Fatmomakke Sameförening 100 år”. Västerbotten (Umeå. 1920) 2004:4,: sid. 52-60 : ill.. 0346-4938. ISSN 0346-4938. Libris 9799712
| |||||