Hoppa till innehållet

Ferdinand Johansson

Från Wikipedia
Ferdinand Johansson
Född16 september 1860[1][2]
Misterhults församling[1][3], Sverige
Död9 december 1926[1][2] (66 år)
Uppsala församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningFilolog[4]
ArbetsgivareUppsala universitet[1]
Redigera Wikidata

Karl Ferdinand Johansson, född den 16 september 1860 i Misterhults socken, Kalmar län, död den 9 december 1926 i Uppsala, var en svensk språkforskare och universitetslärare. Han var far till Bjarne Colbjörnsen.

Johansson blev 1880 student vid Uppsala universitet, avlade 1882 filosofie kandidat- och 1885 licentiatexamen, blev 1886 filosofie doktor och docent i jämförande indoeuropeisk språkforskning vid Uppsala universitet samt 1893 extra ordinarie och 1909 ordinarie professor i sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning där. År 1897 blev Johansson censor vid mogenhetsexamina. Johansson tillkallades 1907 att biträda inom Ecklesiastikdepartementet vid beredningen av ärenden rörande universitetens omorganisation och löneförhållanden. Han var även ledamot av den 1920 tillsatta Högskolornas löneregleringskommitté. Johansson tog 1925 avsked från professuren som emeritus. Han var en av utgivarna av tidskriften "Le monde oriental" 1906–22. År 1892 blev han ledamot av Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala och 1914 av Videnskabsselskabet i Kristiania. För vetenskapliga studier vistades Johansson dels längre tider i Tyskland, dels företog han kortare utländska resor. Han var den förste ordinarie representanten för sanskrit vid Uppsala universitet, och Sveriges förste sanskritprofessor. Under hans energiska ledning gjorde det akademiska studiet av det gamla Indiens språk och litteratur betydande framsteg.

Johanssons många skrifter vittnar om vidsträckt beläsenhet och stor idérikedom och rör sig inte endast inom den indiska språkvetenskapen och epigrafiken, utan sträcker sig över större delen av den indoeuropeiska språkforskningens område. Bland dem märks

  • De derivatis verbis contractis linguae grecae quaestiones (gradualavhandling, 1886),
  • Några ord om dialekter, specielt de grekiska (i "Språkvetenskapliga sällskapets förhandlingar" 1885-88, tryckt i Uppsala universitets årsskrift, 1887),
  • Der Dialekt der sogenannten Shāhbāzgarhi-redaktion der vierzehn Edikte des Königs Açoka (i "Actes du 8:e congrés international des orientalistes 1889", utgiven 1893),
  • Morphologische Studien l-3 (i Bezzenbergers "Beiträge zur Kunde der indogermanischen Sprachen", band 14-16, 1889-90),
  • Zur Femininbildung in den indogermanischen Sprachen, besonders im Griechischen (Kuhns "Zeitschrift" 30, 1890),
  • Gotische Etymologien (i Paul och Braunes "Beiträge" 15, 1891),
  • Sanskritische Etymologien (i "Indogermanische Forschungen", 2, 1893),
  • Några drag ur de indiska helvetesföreställningarna (i "Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri", 1896),
  • Bidrag till Rig-vedas tolkning (i "Skrifter utgifna af Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala", 1897),
  • Om den indiska konstpoesiens ålder (i "Språkvetenskapliga sällskapets förhandlingar", 1897-1900; tryckt i Uppsala universitets årsskrift, 1900),
  • Indiska sagor, öfversatta från syd-buddhistiska originaltexter (1907),
  • Ur Indiens heliga skrifter (i "Främmande religionsurkunder i urval och öfversättning", utgivna av Nathan Söderblom, 1908).
  • Zur mittelindischen Grammatik i "Indogermanische Forschungen", 25, 1909), * Solfågeln i Indien. En religionshistorisk-mytologisk studie (i "Uppsala universitets årsskrift" 1910; även i "Inbjudning till promotion" 1910),
  • Hvar låg vår folkstams urhem? (i "Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri" 1911),
  • Über die Flexion und Etymologie des Sanskr. kṣam- (i "Xenia Lidéniana", 1912),
  • Sanskr. dams- (i "Minnesskrift tillegnad professor Axel Erdmann", 1913),
  • Onomatologiska bidrag (i "Namn och bygd", 2, 1914),
  • Drei etymologische Vermutungen (i "Aufsätze zur Kultur- und Sprachgeschichte E. Kuhn gewidmet", 1916),
  • Är hetiternas språk indoeuropeiskt? (i "Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri", 1916),
  • Über die altindische Göttin Dhisán und verwandtes. Beiträge zum fruchtbarkeitskultus in Indien (i "Skrifter utgifna af Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala" 20, 1917),
  • Om etymologien af trädnamnet rönn (i "Studier tillegnade Esaias Tegnér den 13 januari 1918", 1918),
  • Germ. Aids (germ. Dioskurer) (i "Arkiv för nordisk filologi" 35, 1918),
  • Über die Etymologie des sanskr. vedi- (i "Le monde oriental" 12, 1918),
  • Die sanskr. wurzel phan- und phanta- (i "Zeitschrift für Indologie und Iranistik", 1924).

Dessutom författade Johansson en mängd artiklar i andra upplagan av Nordisk familjebok, åtskilliga uppsatser i andra publikationer samt recensioner i svenska och utländska tidskrifter.

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 1908Letterstedtska priset för översättningarna i Indiska sagor (1907) och "Ur Indiens heliga skrifter" (i antologin Främmande religionsurkunder i urval och öfversättning (1908).
  1. ^ [a b c d e f] K Ferdinand Johansson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12138, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Persons of Indian Studies, Persons of Indian Studies-ID: 2822.[källa från Wikidata]
  3. ^ Johansson, Carl Ferdinand, f. 1860 i Misterhult Kalmar län, Professor, Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 3 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 117162434, läst: 10 juni 2020.[källa från Wikidata]