Flygtekniska försöksanstalten

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Flygtekniska försöksanstalten
DepartementHandelsdepartementet (1940-1963), Försvarsdepartementet (1963-2000)
OrganisationstypStatlig förvaltningsmyndighet
KommunStockholms kommun (Ulvsunda)
LänStockholms län
Inrättad1940
Nedlagd2000
EfterföljareTotalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
MyndighetschefIvar Malmer (1940–1948)
Bo Lundberg (1948–1967)
Åke Sundén (1967–1981)
Sven-Olof Olin (1981–1986)
Lars-Bertil Persson (1986–1996)
Hans Dellner (1996–2000)
Huvudentrén till FFA:s forna huvudkontor i Ulvsunda.

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) var en tidigare statlig uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet med målet att bedriva forsknings-, utvecklings- och försöksverksamhet inom det flygtekniska området. FFA var beläget i Ulvsunda industriområde i Bromma.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Myndigheten bildades 1940 och dess förste chef var professor Ivar Malmer. Inledningsvis sorterade FFA under Handelsdepartementet, men överfördes 1963 till Försvarsdepartementets ansvarsområde.[1]

FFA upphörde den 31 december 2000 när man tillsammans Försvarets forskningsanstalt (FOA) den 1 januari 2001 bildade Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Senare nedskärningar inom den svenska försvarsforskningen ledde därefter till reduktioner inom FOI av flera delar av den tidigare FFA-verksamheten, som efter några år upphörde att drivas som en egen avdelning. Verksamheten inom experimentell aerodynamik, baserad främst på vindtunnelprovning, vilken utgjorde en stor del av FFA:s verksamhet såväl före som närmast efter införlivandet i FOI, övertogs 1 juli 2008 av konsultbolaget Sjöland & Thyselius AB. Ett nytt bolag, STARCS, Sjöland & Thyselius Aerodynamic Research Centre AB, skapades för att driva denna verksamhet vidare.[2]

Den stora anläggningen vid Ranhammarsvägen ritades av arkitekterna Erik och Lars-Erik Lallerstedt (far och son) med start 1938.[3]

Vindtunnlar vid FFA[redigera | redigera wikitext]

Ulvsundakomplexets gård med den forna vindtunneln.

En central del av verksamheten vid FFA var experimentell aerodynamiska undersökningar med vindtunnlar, som bland annat utnyttjats flitigt vid konstruktion av svenska flygplan. FFA har haft följande vindtunnlar, med terminologin LT = lågfartstunnel, HT = högfartstunnel och ST = supersonisk tunnel:[2]

  • LT1, den första vindtunneln, byggd 1940
  • Vertikal spinntunnel, den andra vindtunneln
  • LT2-LT5, fyra tunnlar för specialändamål
  • HT, byggd 1944
  • S1-S3, tre små supersoniska tunnlar av vakuumtyp, byggda 1946-1950
  • S4-S5, två större supersoniska tunnlar byggda 1954 resp. 1956
  • S9, en tunnel för kanonförsök
  • HYP200, den första hypersoniska tunneln, togs i drift 1960
  • HYP500 och TVM500, är en större hypersonisk tunnel resp en trisonisk tunnel, som båda togs i drift 1965
  • T1500, tunnel för höga Reynolds tal, togs i drift 1990

Chefer[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Proposition 1973:88 Kungl. Maj:ts proposition angående försvarsforskningens framtida organisation m.m.
  2. ^ [a b] STARCS: Our history Arkiverad 23 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 12 augusti 2009 (engelska)
  3. ^ Stockholms stadsmuseum Arkiverad 15 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]