Folke Högberg
| Folke Högberg | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 20 mars 1884 Helsingborg, Sverige |
| Död | 8 juni 1972 (88 år) Skövde församling |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Tjänstetid | 1905–1949 |
| Grad | Generallöjtnant |
| Befäl | Bodens fästning (1937–1940) Tredje militärområdet (1942–1949) |
Folke Högberg, född 20 mars 1884 i Helsingborg, död 8 juni 1972 i Skövde församling,[1] var en svensk militär.[2]
Militär karriär[redigera | redigera wikitext]
Han utnämndes till Underlöjtnant vid Kronobergs regemente 1905[2], Löjtnant 1907[2], Kapten 1917[2] och var lärare vid Krigshögskolan 1922-1926.[2] Han utnämndes till major vid Generalstaben 1926[2] och var stabschef vid I. arméfördelningen 1926-1927[2] och stabschef vid Södra arméfördelningen 1928-2930.[2] Han utnämndes till överstelöjtnant 1930[2], var souschef i Lantförsvarets kommandoexpedition 1930-1932[2] och chef för Krigshögskolan 1932-1935.[2]
Han utnämndes till överste 1935[2] och var chef för Västernorrlands regemente 1935-1937.[2] Han utnämndes till generalmajor 1937[2] och var 1937–1940 kommendant i Bodens fästning[2], 1940–194 chef för Arméstaben och Generalstabskåren.[2] och 1942–1949: Militärbefälhavare i III. militärområdet.[2] han utnämndes till generallöjtnant 1949.[2]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Folke Högberg var son till postmästaren Knut Högberg och Anna Borg. Han gifte sig 1909 med Ellen Johansson (1885–1976).[2] Makarna Högberg är begravna på Sankta Elins kyrkogård i Skövde.[3]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Kommendör med stora korset av Svärdsorden, 15 november 1944.[4]
Riddare av Nordstjärneorden, 1935.[5]
Riddare av första klassen av Vasaorden, 1931.[6]- Ledamot av första klassen Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1937, andra klassen 1934.[7]
- Ledamot av Kungliga Vitterhetsakademien, invald 5 februari 1957 (nr 194).[1]
Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Första klassen med svärd och eklöv av Finländska Frihetskorsets orden, senast 1945.[8]
Tredje klassen av Estniska Örnkorset, senast 1940.[9]
Kommendör av Finlands Vita Ros’ orden, senast 1940.[9]
Kommendör av Norska Sankt Olavs orden, senast 1940.[9]
Officer av Franska Svarta stjärnorden, senast 1940.[9]
Riddare av Danska Dannebrogorden, senast 1940.[9]
Riddare av Italienska kronorden, senast 1940.[9]
.svg){kind=small}
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Stavkorshällar och liljestenar i Västergötland (1960)[2]
- Medeltida absidkyrkor i Norden : en studie särskilt anknuten till Västergötland (1965)[2]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Kungliga Vitterhetsakademien Arkiverad 27 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 september 2015
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u] Högberg, Folke i Vem är det 1969
- ^ Högberg, Folke på SvenskaGravar.se
- ^ Kommendörer m. st. k. av Kungl. Svärdsorden i Sveriges statskalender 1955
- ^ Riddare av Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1945bih
- ^ Riddare av Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1945bih
- ^ Krigsvetenskapsakademien. i Sveriges statskalender 1940
- ^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1945
- ^ [a b c d e f] Arméns indelning i Sveriges statskalender 1940
|
- Generallöjtnanter i svenska armén
- Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien
- Ledamöter av Vitterhetsakademien
- Kommendörer med stora korset av Svärdsorden
- Riddare av Nordstjärneorden
- Riddare av Vasaorden
- Mottagare av Frihetskorsets orden
- Mottagare av Örnkorset
- Kommendörer av Finlands Vita Ros’ orden
- Kommendörer av Sankt Olavs orden
- Mottagare av Svarta stjärnorden
- Riddare av Dannebrogorden
- Riddare av Italienska kronorden
- Gravsatta på Sankta Elins kyrkogård, Skövde
- Födda 1884
- Avlidna 1972
- Män