Franco Berardi

Från Wikipedia
Franco Berardi
Franco Berardi, 2013.
Född2 november 1949[1][2] (74 år)
Bologna
Medborgare iItalien[3]
Utbildad vidUniversitetet i Bologna
SysselsättningFörfattare[4], universitetslärare, tänkare[5], manusförfattare, filosof[6][4], aktivist[4]
Redigera Wikidata

Franco "Bifo" Berardi, född 2 november 1949, är en italiensk filosof, teoretiker, kommunist och aktivist i den autonomistiska traditionen. Berardis verk adresserar huvudsakligen media- och informationsteknik under den samtida postindustriella kapitalismen. Berardi har bland annat har skrivit över två dussin böcker, samt ett antal uppsatser och tal.

1962, blev Berardi medlem i den italienska kommunistiska ungdomsfederationen, senare förvisades han dock från organisationen, anklagad för fraktionsbildning. Han deltog senare även i händelserna i maj '68 vid universitetet i Bologna, där han även tog en examen i estetik. Under denna tid gick han med i den så kallade extra-parlamentariska arbetarmakts-gruppen. Väl där träffade han för första gången Negri. Berardi grundade tidningen A/traverso 1975 och arbetade med tidningen fram till 1981, då den också nådde sin största upplaga. Han var också delaktig i att sköta Radio Alice, den första gratis tillgängliga piratradiostationen i Italien, från 1976 till 1978.

Liksom andra vilka också var involverade i politiska rörelser i Italien under 1970-talet, flydde Berardi till Paris, där han arbetade med Guattari inom schizoanalys. Under 1980-talet bidrog Berardi till tidningarna Semiotexte (New York), Chimerees (Paris), Metropoli (Rom) och Musica 80 (Milan). Under 1990-talet publicerade han i Mutazione e Ciberpunk (Genoa, 1993), Cibernauti (Rom, 1994) och Félix (Rom, 2001). Han har även samarbetat med konstnärer som Warren Neidich och bidragit till publikationer som e-flux inom samtida konst. För närvarande arbetar han med tidningen Derive Approdi och undervisar i social kommunikationshistoria vid Accademia di belle Arti i Milano. Berardi är grundare av internettidningen rekombinant.org, telestreet-rörelsen och grundade till TV kanalen Orfeo TV.[7]

Till skillnad från ortodoxa marxister bygger Berardis autonomistiska teorier på bland annat psykoanalys, schizoanalys, kommunikationsteori och ämnar att visa hur subjektivitet och lust är uppbundna till funktioner i det kapitalistiska systemet.

Så snarare än att exempelvis beskriva händelser som finanskrisen 2008 bara som ett exempel på det inneboende motsägelsefull logik för kapitalakumulation[8] argumenterar Berardi snarare mot att arbetskraft erhåller en privilegierad status i sin kritik. Berardi menar att "lösningen på den ekonomiska problematiken inte kan lösas med ekonomiska medel: lösningen är nämligen inte ekonomisk."[9] Berardi menar att mänskliga känslor och kommunikation blir allt mer centralt i produktions respektive konsumtionsmönstret som upprätthåller flöden av fiatvaluta i det postindustriella samhället, Berardi använder för att beskriva detta bland annat begreppen "kognitariat" och "informationsarbete" i sin analys av detta som en psyko-social process.[10][11] Bland Berardis andra adresserade områden återfinns kulturella skildringar kring förväntningar om framtiden - från proto-fascistisk futurism[12] till postmodern cyberpunk (1993). Detta representerar ett större fokus på idéer och kulturella förväntningar än de determinist-materialistiska scheman från ortodox marxism som ofta är begränsade till en rent ekonomiska eller systemiska analyser.

Bibliografi (vald)[redigera | redigera wikitext]

Böcker[redigera | redigera wikitext]

  • The Second Coming Polity, 2019.
  • Breathing Semiotext(e) / Intervention Series, 2018.
  • Futurability - The Age of Impotence and the Horizon of Possibility, Verso, 2017.
  • And: Phenomenology of the end, Autonomedia, 2015.
  • Heroes: Mass Murder and Suicide, Verso, 2015.
  • The Uprising: On Poetry and Finance. Semiotext(e) / Intervention Series, 2012.
  • Ed. Gary Genosko and Nicholas Thoburn. After the Future. AK Press, 2011.
  • The Soul at Work: From Alienation to Autonomy. Trans. Francesca Cadel and Giuseppina Mecchia, with preface by Jason E. Smith. Los Angeles, CA: Semiotexte, 2009.
  • With Marco Jacquement and Gianfranco Vitali. Ethereal Shadows: Communications and Power in Contemporary Italy. London: Autonomedia, 2009.
  • Precarious Rhapsody. Semio-capitalism and the Pathologies of the Post-Alpha Generation. London: Autonomedia, 2009.
  • Skizomedia. Trent'anni di mediattivismo. Untranslated: Schizomedia: Thirty Years of Media Activism. Rome: Derive Approdi, 2006.
  • Il sapiente, il mercante, il guerriero: dal rifiuto del lavoro all'emergere del cognitariato Untranslated: The Warrior, The Merchant, and the Sage: the Emergence of the Cognitariat Refusal of Work. Rome: DeriveApprodi, 2004.
  • With Jacquement e Vitali and Baldini Castoldi Dalai. Telestreet. Macchina immaginativa non omologata. Untranslated: Telestreet: Machine Imagination Not Approved. 2003.
  • Alice è il diavolo. Storia di una radio sovversiva. Untranslated: Alice is the Devil: Story of a Subversive Radio. Shake, 2002.
  • Un'estate all'inferno. Untranslated: Summer in Hell. Ed. Luca Sossella. 2002.
  • Félix. Narrazione del mio incontro con il pensiero di Guattari, cartografia visionaria del tempo che viene. Translated: Félix Guattari. Thought, Friendship, and Visionary Cartography. London: Palgrave, 2008.
  • La fabbrica dell'infelicita'. New economy e movimento del cognitariato. Untranslated: The Factory of Unhappiness: New Economy and Movement of the Cognitariat. Rome: DeriveApprodi, 2001.
  • La nefasta utopia di Potere Operaio. Untranslated: The Ominous Utopia of Workers' Power. Castelvecchi, 1997.
  • Exit, il nostro contributo all'estinzione della civilta. Untranslated: Exit - Our Contribution to the Extinction of Civilization.
  • Cibernauti. Untranslated: Cybernauts. Castelvecchi, 1995.
  • Come si cura il nazi, Neuromagma. Untranslated: How is the Nazi, Neuromagma. 1994.
  • Mutazione e cyberpunk. Untranslated: Mutation and Cyberpunk. 1993.
  • Piu' cyber che punk. Untranslated: More Cyber Than Punk. 1990.
  • Infovirus. Untranslated. Topia. 1985.
  • Enfin le ciel est tombè sur la terre. Untranslated: Finally the Sky Fell to the Earth. Seuil, 1978.
  • Contro il lavoro. Untranslated: Against Work. Milano: Feltrinelli, 1970.

Essäer och tal[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SNAC, Franco Berardi, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Archive of Fine Arts, Franco Berardi.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, v2.nl , läst: 30 april 2024.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] V2_archive, läs onlineläs online, läst: 30 april 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Biography at Generation-Online.
  8. ^ Berardi, Franco. The Soul at Work: From Alienation to Autonomy. Trans. Francesca Cadel and Giuseppina Mecchia, with preface by Jason E. Smith. Los Angeles, CA: Semiotexte, 2009.
  9. ^ Berardi, Franco. "Franco 'Bifo' Berardi about crisis"Youtube. Lithuania: Alytus Art Strike Biennial, 2009.
  10. ^ "Info Labour and Precarity". Trans. Eric Empson.
  11. ^ Il sapiente, il mercante, il guerriero: dal rifiuto del lavoro all'emergere del cognitariato. Untranslated: The Warrior, The Merchant, and the Sage: the Emergence of the Cognitariat Refusal of Work. Rome: DeriveApprodi, 2004.
  12. ^ "Futurism and the reversal of the future". London: May 2009.