Frans I (tysk-romersk kejsare)
Frans I | |
---|---|
Porträtt av Frans I, målat av Martin Mijtens den yngre | |
Regeringstid | 13 september 1745 – 18 augusti 1765 |
Kröning | 4 oktober 1745, Frankfurt |
Företrädare | Karl VII |
Efterträdare | Josef II |
Regeringstid | 21 november 1740 – 18 augusti 1765 |
Företrädare | Maria Teresia av Österrike |
Efterträdare | Josef II |
Regeringstid | 12 juli 1737 – 18 augusti 1765 |
Företrädare | Gian Gastone de' Medici |
Efterträdare | Leopold I |
Regeringstid | 27 mars 1729 – 9 juli 1737 |
Företrädare | Leopold av Lothringen |
Efterträdare | Stanisław I Leszczyński |
Gemål | Maria Teresia av Österrike |
Barn | se avsnittet barn |
Ätt | Habsburg-Lothringen |
Far | Leopold av Lothringen |
Mor | Elisabeth Charlotte av Orléans |
Född | 8 december 1708 Nancy, Hertigdömet Lothringen |
Religion | Romersk katolicism |
Död | 18 augusti 1765 (56 år) Innsbruck, Habsburgska monarkin |
Begravd | Kejserliga kryptan, Wien |
Frans I (tyska: Franz I Stephan),[1] född 8 december 1708, död 18 augusti 1765, medregent av Habsburgska monarkin (ungefär nuvarande Österrike, Slovenien, Kroatien, Tjeckien, Slovakien och Ungern) från 1740 och tysk-romersk kejsare 1745-1765.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Son till hertig Leopold av Lothringen, som var ättling till Kristian II av Danmarks dotter Kristina av Oldenburg, och Elisabeth Charlotte av Orléans.
Gift 1736 med Maria Theresia.[1] I äktenskapet föddes sexton barn, bland andra Josef II, Leopold II och Marie-Antoinette.
Frans efterträdde 1729 sin far som hertig av Lothringen.[1] Efter polska tronföljdskriget måste han avträda Lothringen till Stanisław I Leszczyński men fick i gottgörelse successionsrätten till storhertigdömet Toscana, där ätten Medici förväntades dö ut, och tillträdde regentskapet där 1737.[1] Efter sitt giftermål med Maria Theresia blev han hennes inflytelserike medregent, sedan hon 1740 efterträdde sin far som arvtagare till de österrikiska arvländerna.[1] Det var hon som genomdrev hans val till kejsare 1745.[2]
Frans I avled den 18 augusti 1765 i Innsbruck,[1] efter att ha drabbats av ett slaganfall. Han är begravd i Wien.
Barn
[redigera | redigera wikitext]- Maria Elisabeth (1737–1740)
- Maria Anna (1738–1789)
- Maria Karolina (1740–1741)
- Josef II (1741–1790)
- Maria Kristina (1742–1798; ståthållare i Nederländerna)
- Maria Elisabeth (1743–1808)
- Karl Josef (1745–1761)
- Maria Amalia (1746–1804)
- Leopold II (1747–1792); efterträdde fadern som storhertig av Toscana.
- Karolina (född och död 1748)
- Johanna Gabriela (1750–1762)
- Maria Josefa (1751–1767)
- Maria Karolina (1752-1814, gift med Ferdinand, kung av Neapel och Sicilien)
- Ferdinand Karl (1754–1806), far till Frans IV, hertig av Modena
- Marie-Antoinette (1755–1793; gift med Ludvig XVI av Frankrike)
- Maximilian Franz (1756–1801), ärkebiskop och kurfurste av Köln.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] ”237-238 (Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål)”. runeberg.org. 1 januari 1882. https://runeberg.org/nfae/0125.html. Läst 20 mars 2017.
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
|