Karl VII (tysk-romersk kejsare)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Karl VII
Charles VII, Holy Roman Emperor.PNG
Född6 augusti 1697[1][2][3]
Bryssel, Belgien
Död20 januari 1745[1][2][4] (47 år)
München
BegravdTheatinerkirche
MedborgarskapTyskland
SysselsättningRegent
Befattning
Romersk kung
Kurfurste
Tysk-romersk kejsare (1742–1745)
MakaMaria Amalia av Österrike
(g. 1722–)[5]
PartnerMaria Anna Josepha, Gräfin Fugger zu Kirchberg
BarnFranz Ludwig von Holnstein (f. 1723)
Maria Antonia av Bayern (f. 1724)
Theresa Benedicta av Bayern (f. 1725)
Maximilian III Joseph av Bayern (f. 1727)
Maria Anna Josepha av Bayern (f. 1734)
Maria Josepha av Bayern (f. 1739 och 1739)
FöräldrarMaximilian II Emanuel
Theresa Kunigunda Sobieska
Utmärkelser
Riddare av Gyllene skinnets orden
Heraldiskt vapen
Ornamented Coat of Arms of Charles VII Albert, Holy Roman Emperor.svg
Redigera Wikidata

Karl VII, född 6 augusti 1697 i Bryssel som Karl Albert av Bayern, död 20 januari 1745 i München, var kurfurste av Bayern 17261745 samt tysk-romersk kejsare 24 januari 17421745.[6][7]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han var son till kurfursten Maximilian II Emanuel och Teresia Kunigunda, dotter till Johan III Sobieski.

Under spanska tronföljdskriget hamnade Karl i österrikisk fångenskap och uppfostrades i Österrike. 1717 deltog han i det österrikiska kriget mot Turkiet. 1726 efterträdde han sin far som kurfurste.

Efter att han 1731 uttalat sin protest mot kejsar Karl VI:s "pragmatiska sanktion", gjorde han vid dennes död 1740 anspråk på det österrikiska arvet som ättling av kejsar Ferdinand I:s dotter Anna av Österrike.[6]

1741 slöt han förbund med Frankrike, Spanien, Preussen och Sachsen mot den av Karl VI utsedda efterträderskan, Maria Teresia av Österrike. Med en bayersk-fransk armé ryckte han samma år in i de österrikiska arvländerna och hotade Wien, men vände sig i stället mot Böhmen, där han intog Prag 25 november 1741 och hyllades som konung. 24 januari 1742 valdes han till kejsare och kröntes i Frankfurt 12 februari.

Men då inträdde en förändring i krigslyckan. Med ungrarnas hjälp drev Maria Teresia Karls trupper ur Österrike och erövrade inom kort hela Bayern. Först sedan Fredrik II av Preussen förnyat kriget mot Österrike, enligt ett förbundsfördrag i Frankfurt 22 maj 1744, kunde Karl VII återvända till sin huvudstad, München.[6]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han gifte sig 1722 med Maria Amalia av Österrike, kejsare Josef I:s yngsta dotter. De fick sju barn:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 13035443, omnämnd som: Charles Vii Albert, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10586.htm#i105854, omnämnd som: Karl Vii Albrecht von Bayern, Holy Roman Emperor, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 30233, omnämnd som: Karlo Vii. Albert (Karlo Bavarski).[källa från Wikidata]
  4. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID: 00150500030866, omnämnd som: Carles Vii.[källa från Wikidata]
  5. ^ The Peerage person-ID: p10586.htm#i105854, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Karl, romerska kejsare, 7. K. VII Albert i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  7. ^ Fichtner, Paula Sutter. Historical dictionary of Austria (Scarecrow Press, 2009)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Karl VII.
Företrädare:
Karl VI
Tysk-romersk kejsare
17421745
Efterträdare:
Frans I
Företrädare:
Maximilian II Emanuel
Bayerns regent
17261745
Efterträdare:
Maximilian III Joseph