Fredrik Fehr

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik Fehr
Fredrik Fehr.jpg
Född 25 april 1849
Maria Magdalena församling
Död 14 maj 1895
Västerhaninge församling
Begravd Norra begravningsplatsen[1][2]
kartor
Nationalitet Svensk
Sysselsättning Översättare, präst och teologi
Arbetsgivare Uppsala universitet
Barn Martin Fehr (f. 1885)
Släktingar Isak Fehr (bror)
Redigera Wikidata
Fredrik Fehrs gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.

Fredrik August Fehr, född den 25 april 1849, död den 14 maj 1895, var en svensk teolog och präst. Han var bror till Isak Fehr och far till Ragnar och Martin Fehr.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fehr blev filosofie doktor och docent i hebreiska i Uppsala 1872, komminister i Maria Magdalena församling i Stockholm 1879, pastor primarius 1884 samt teologie doktor i Giessen 1892.

Fehr introducerades tidigt i den historiska bibelkritiken och lärde under studieresor i Tyskland känna den ritschlska teologin och blev dess förste representant i Sverige. Fehrs verksamhet har betecknats som "reformatorisk" och syftade till att göra evangelisk tro förståelig för den bildade medelklassen. Han var uppburen som predikant, men mötte också skarp opposition. Undervisning i kristendomen i anslutning till Luthers lilla katekes anses vara Fehrs viktigaste arbete.

I jämförelse med Ritschl hade han en mer traditionell syn på synden, lidandet och döden, vilket kan höra samman med den schartauanska fromheten i hans barndomshem. Han var också otillfredsställd med Ritschls immanens. Annars var han främmande för mycket av det som väckelserörelserna stod för. "Av den pietistiska fromheten fanns intet spår hos honom", enligt Samuel Fries.[3]

Fehr var humanist med personliga vänskapsband med de ledande tyska forskarna Albrecht Ritschl, Adolf von Harnack med flera. Han introducerade den moderna nyprotestantiska teologin för den unge Nathan Söderblom. Fehr var också engagerad i skolfrågor och Fridtjuv Bergs tankar om kristendomsundervisning år 1919 stod i samklang med Fehrs.

Bibiliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Lyrik: dikter (tillsammans med Karl Alfred Melin och Isak Fehr, Akademiska bokhandeln, 1872)
  • Palaestina på Kristi tid (1876)
  • En samling predikningar (Fahlcrantz, 1879)
  • Doktor Martin Luther en minnesteckning med anledning af den 400:de årsdagen af hans födelse (Norstedt, 1883)
  • Familjebibel: valda stycken ur den heliga skrift för hemmet och skolan (Fritze, 1887-1889)
  • I religiösa och kyrkliga frågor (1891-1895)
  • Undervisning i kristendomen i anslutning till Luthers lilla katekes (Hæggström, 1894)
Översättningar (urval)
  • Den babyloniska Talmud = Ḳetsat mi-pereḳ rishon shel masekhet Sanhedrin shel Talmud bavli: traktat Sanhedrin, Perek I Mischnah I med dithörande Gemara [Diss. Uppsala universitet, 1872]
  • Friedrich Max Müller: Inledning till den jemförande religionsvetenskapen (Seligmann, 1874)
  • Frederick William Farrar: Jesu lif (originalets titel The life of Christ) (Fahlcrantz, 1878) Fulltext
  • Martin Luther: Om en kristen menniskas frihet (originalets titel Dissertatio de libertate Christiana per autorem recognita) (Hæggström, 1891)
  • Adolf von Harnack: Dogmhistoriens trefaldiga utmynning (Hæggström, 1891)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fehr, FREDRIK AUGUST, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 26 april 2017
  2. ^ Sten nr 117 – Fredrik August Fehr, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 4 juni 2017
  3. ^ Tor Andræ: Nathan Söderblom, s. 130-134. Uppsala 1931, J.A. Lindblads förlag.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]