Blasonering: I rött fält ett topografiskt gästgiveritecken av guld, omgivet av en ring av silver.
1953 fastställdes vapnet. Vapnet skulle spegla något för orten karaktäristiskt. Man tog fasta på att Gislaved under flera århundraden haft ett gästgiveri och använde sig av symbolen för detta. Det var en så kallad remmare, ett glas som användes vid högtidligare intagande av brännvin, vilket möjligen var orsaken till att förslaget underkändes i en första prövning. Frågan lades på is, men vid beskedet att kungens eriksgata skulle passera orten, fick Gislaved dock sitt vapen godkänt. Vapnet registrerades för den nya kommunen i PRV1974.
Geografi
Gislaveds köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 169,94 km², varav 157,77 km² land.[3] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1957 omfattade köpingen den 1 november 1960 en areal av 172,42 km², varav 160,20 km² land.[4]
Tätorter i köpingen 1960
I Gislaveds köping fanns tätortenGislaved, som hade 5 636 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i köpingen var då 95,6 %.[5]