Glasspinne

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Glasspinne
Träsmak-programmet (1983), sid 11 (detalj).jpg

En glasspinne.


  • Betydelse – pinne att hålla glass i
  • Material – oftast av bokträ
  • Alternativ betydelse – glass på pinne (pinnglass)
En isglass på pinne.

Glasspinnen är den pinne, oftast gjord i trä, som glassen är formad runt på pinnglassen. Glasspinnen tjänar som stöd och handtag då pinnglassen ämnar ätas utan tallrik, bägare eller strut. Glasspinnar i trä kan även användas vid pysselverksamhet och modellbyggen. I vardagsmun syftar ordet glasspinne ibland på pinnglass, det vill säga hela glassen, inklusive pinnen.

Världens första dokumenterade pinnglass Eskimo Pie patenterades 1921 av C. Nelson i Iowa i USA.[1] Ordet "glasspinne" finns belagt i svenska språket sedan 1933.[2]

Material och tillverkning[redigera | redigera wikitext]

Det vanligaste materialet för glasspinnar är bok, delvis eftersom träet är hårt, hållfast och rakfibrigt. Man kan därför lätt tillverka glasspinnar som inte lätt bryts upp i stickor, till exempel under glassätandet.[3] Dessutom är det en fördel att bokträet är smaklöst och därför inte påverkar smakupplevelsen av glassen.[4]

I vissa fall kan glasspinnen dock vara gjord i plast eller något ätbart, ofta tuggummi. Pinnar i plast utgör ofta en liten leksak, exempelvis visselpipa.

Fram till år 2000 fanns Sveriges enda glasspinnefabrik i Arkelstorp norr om Kristianstad i Skåne. Verksamheten som startade på 1930-talet ägdes sedan 1975 av glasstillverkarna GB, Hemglass och Carlshamns glass. Sista produktionsåren producerade fabriken cirka en miljon glasspinnar per dag.[5] Verksamheten upphörde dock 2000, och året efter förstördes större delen av fabriksbyggnaden av en brand.[6]

Exempel på kända svenska pinnglassar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820175239/http://www.triumfglasscafe.se/glassgladje_glasshistoria.asp. Läst 14 februari 2010.  Glasshistoria från Triumfglass
  2. ^ ”glasspinne | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?id=17408&pz=7. Läst 25 mars 2021. 
  3. ^ Dolling, Ann (8 april 2005). ”Varför används träslaget bok till glasspinnar?”. skogssverige.se. http://www.skogssverige.se/varfor-anvands-traslaget-bok-till-glasspinnar. Läst 14 maj 2017. 
  4. ^ Eriksson, Lars (29 mars 2000). ”Smaklös dansk bok bäst för pinnen”. nyteknik.se. http://www.nyteknik.se/industri/smaklos-dansk-bok-bast-for-pinnen-6451864. Läst 14 maj 2017. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120112023801/http://www.nyteknik.se/nyheter/verkstad/verkstadsartiklar/article8801.ece. Läst 9 mars 2011.  Ny teknik om Ankelstorps glasspinnefabrik (publicerat 2000)
  6. ^ Svenezon, Lennart (22 juli 2003). ”rand i glasspinnefabrik får efterspel i domstol”. kristianstadsbladet.se. http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/brand-i-glasspinnefabrik-far-efterspel-i-domstol/. Läst 14 maj 2017.