Världsarv i Tyskland

Från Wikipedia

1a.
1b.
2
3a
3b
4
5
6
7
8
9
10, 11a
11b
12a
12b
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
Världsarven i Tyskland

( = Kulturarv, = Naturarv)

1. Vadehavet - Schleswig-Holsteinisches Wattenmeer (1a), Niedersächsisches Wattenmeer (1b)
2. Lübeck 3. Stralsunds (3a) & Wismars (3b) centrum 4. Rådhuset & Rolandstatyn i Bremen
5. Hildesheims domkyrka och Mikaeliskyrkan
6. Rammelsbergsgruvan, gamla staden i Goslar och Oberharz vattenregale
7. Kollegiatskyrkan, slottet och stadskärnan i Quedlinburg 8. Bergpark Wilhelmshöhe
9. Wartburg 10. Klassiska Weimar 11. Bauhaus & dess platser i Weimar (11a) & Dessau (11b)
12. Luthers minnesmärken i Eisleben (12a) och Wittenberg (12b)
13. Dessau-Wörlitz 14. Palats & parker i Potsdam & Berlin
15. Museumsinsel 16. Berlins modernistiska bostadsområden 17. Muskauparken 18. Zeche Zollverein
19. Kölnerdomen 20. Aachens domkyrka 21. Slotten Augustusburg och Falkenlust
22. Romerska monument, Triers domkyrka & Liebfrauenkyrkan
23. Völklingens järnverk 24. Övre Mittelhrein 25. Limes i övre Germanien och Raetien
26. Messels gruva 27. Klostret i Lorsch 28. Speyers domkyrka
29. Klostret Maulbronn 30. Residenset i Würzburg 31. Staden Bamberg
32. Regensburg med Stadtamhof 33. Vallfartskyrkan i Wies 34. Klosterön Reichenau

I Tyskland finns idag (juni 2013) 38 världsarv, vilka utsetts av FN-organet Unescos världsarvskommitté. Tyskland kommer därmed på femte plats när det gäller antal världsarv[1]. Tysklands fick sitt första världsarv 1978: Aachens domkyrka[2]. Av de 38 världsarven är 35 kulturarv och 3 naturarv. 2004 blev Tyskland det första landet i Europa som fick ett objekt struket från världsarvslistan[3].

Tyskland och världsarvskonventionen[redigera | redigera wikitext]

Förbundsrepubliken Tyskland ratificerade under världsarvskonventionen den 23 augusti 1976. Det nu forna Östtyskland gjorde detsamma först den 12 december 1988[4].

Det övergripande ansvaret för världsarven har Tysklands förbundsländer och deras berörda myndigheter.

Innan en nominering kan göras måste en förhandslista (eller förslagslista på världsarv) tas fram. Då det är förbundsländerna som har huvudansvaret för världsarven arbetas listan fram i samarbete mellan den myndighet/de myndigheter som ansvarar för skydd och underhåll av världsarven i respektive delstat. På Tysklands Kultusministerkonferenz (KMK) där förbundsländernas kulturansvariga ministrar möts fasställs sedan förhandslistan. Denna preliminära förslagslista ligger sedan till grund för Tysklands framtida nomineringar.

En färdig nominering går sedan från förbundsländernas myndigheter via Auswärtiges Amt (Tysklands motsvarighet till svenska UD) till Världsarvskommittén för beslut.

Tyskland har suttit med i världsarvskommittén 1976-1978, 1980-1987 och 1991-1997 och hade 1995-1996 ordförandeposten. För närvarande deltar Tyskland som observatör i kommitténs möten. Den tyska delegationen leds av Auswärtiges Amt. KMK utser en gemensam delegat som representerar landet i kulturella frågor på kommitténs möten.

Tyska Unescorådet, är en medlare för den utländska kulturpolitiken som ger råd till den federala regeringen och andra organ vad gäller frågor inom Unescos område. Det tyska Unescorådet bidrar till genomförandet av världsarvskonventionen i Tyskland och arbetar i nära samarbete med alla relevanta organ för världsarvet.

Världsarvsdagen[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland har man sedan 2006 firat Världsarvsdagen. Denna har instiftats på initiativ av Tyska Unescorådet och UNESCO-Welterbestätten Deutschland e. V och hålls årligen första söndagen i juni med olika evenemang vid världsarven.[5]

Turism[redigera | redigera wikitext]

Under tiden då Elbes dalgång i Dresden hotades av brobygget hävdades det att förlusten av dess världsarvsstatus inte skulle innebära några betydande nedgångar av turismen för kommunen. Vissa webbplatser såsom Stralsunds och Wismars historiska centrum samt Klosterön Reichenau har dock haft en betydande ökning av antalet besökare[6].

Nationellt investeringsprogram för Världsarven[redigera | redigera wikitext]

Förbundsmyndigheten för Transport, Byggande och Stadsplanering har ett Nationellt investeringsprogram för världsarven[7].

I början av 2009 i samband med Konjunkturpaket I togs finansieringen fram. I paketet finns 2009-2014 totalt 220 miljoner Euro avsatta till de 33 världsarven.

Pengarna som är avsatta ska gå till investeringar och konceptionella åtgärder vad gäller bevarande, restaurering och vidareutveckling av världsarven. Detta inkluderar restaurering av slott, fästningar, enskilda byggnader, industriarv och landskapsparker i världsklass men också genomförande av stadsutveckling i dess omgivning samt arbete med turistmässiga kontrollsystem. Ett annat mål för investeringsprogrammet är att öka det tekniska utbytet mellan världsarven. Valet av stödberättigade projekt under 2009 och 2010 gjordes på rekommendation av en oberoende expertkommitté.

Kriterierna utgick ifrån:

  1. Stadsbyggande (stadsutvecklingspolitisk betydelse, stadsbildsmässig påverkan, arkitektonisk kvalitet)
  2. Världsarvets bevarande (restaureringsåtgärder, reversibilitet och kompatibilitet)
  3. Andra aspekter (brådskande, genomförbarhet, hållbar användning, förebild, dess innovativa karaktär, energimässiga aspekter, konjunkturmässig effekt)

Medlen för investeringsprogrammet hanteras av Förbundsministeriet för transport, byggande och stadsplanering och har delats ut till fler än 200 projekt.

De 38 världsarven i Tyskland[redigera | redigera wikitext]

År Bild Namn Förbundsland Typ (kriterier) Beskrivning
1978 Aachens domkyrka Nordrhein-Westfalen K (i, ii, iv, vi) Kröningskyrka för 30 tyska kungar.
1981 Speyers domkyrka Rheinland-Pfalz K (ii) Största kvarvarande romanska kyrkan i världen.
1981 Residenset i Würzburg Bayern K (i, iv) Är ett av de främsta exemplen på tysk barock
1983 Vallfartskyrkan i Wies Bayern K (i, iii) Höjdpunkten av bayerska rokokon.
1984 Slotten Augustusburg och Falkenlust Nordrhein-Westfalen K (ii, iv) Bland de tidigaste exemplen på rokokoarkitektur i Tyskland.
1984 Hildesheims domkyrka och Mikaeliskyrkan Niedersachsen K (i, ii, iii) Romansk domkyrka från 1000-talet.
1986 Romerska monument, Triers domkyrka och Liebfrauenkyrkan i Trier Rheinland-Pfalz K (i, iii, iv, vi) Monumentala byggnader i Tysklands äldsta stad.
1986 Hansestaden Lübeck Schleswig-Holstein K (iv) Hansans huvudstad
1990 Palats och parker i Potsdam och Berlin Berlin K (i, ii, iv)
1990 Palats och parker i Potsdam och Berlin Brandenburg K (i, ii, iv)
1991 Klostret i Lorsch Hessen K (iii, iv)
1992 Rammelsbergsgruvan, gamla staden i Goslar och Oberharz vattenregale Niedersachsen K (i, ii, iii, iv)
1993 Staden Bamberg Bayern K (ii, iv)
1993 Klostret Maulbronn Baden-Württemberg K (ii, iv)
1994 Kollegiatskyrkan, slottet och historiska stadskärnan i Quedlinburg Sachsen-Anhalt K (iv)
1994 Völklingens järnverk Saarland K (ii, iv)
1995 Messels gruva Hessen N (viii)
1996 Kölnerdomen Nordrhein-Westfalen K (i, ii, iv)
1996 Bauhaus och dess platser i Weimar och Dessau Thüringen K (ii, iv, vi)
1996 Luthers minnesmärken i Eisleben och Wittenberg Thüringen K (iv, vi)
1998 Klassiska Weimar Thüringen K (iii, vi)
1999 Museumsinsel i Berlin Berlin K (ii, iv)
1999 Wartburg Thüringen K (iii, vi)
2000 Trädgårdsområdet Dessau-Wörlitz Sachsen-Anhalt K (ii, iv)
2000 Klosterön Reichenau Baden-Württemberg K (iii, iv, vi)
2001 Zeche Zollverein und Kokerei Zollverein in Essen Nordrhein-Westfalen K (ii, iv)
2002 Övre Mittelhreins dalgång Hessen K (ii, iv, v)
2002 Övre Mittelhreins dalgång Rheinland-Pfalz K (ii, iv, v)
2002 Stralsunds och Wismars historiska centrum Mecklenburg-Vorpommern K (ii, iv)
2004 Rådhuset och Rolandstatyn i Bremen Bremen K (iii, iv, vi)
2004 Muskauparken Sachsen K (i, iv)
2005 Limes i övre Germanien och Raetien Baden-Württemberg K (ii, iii, iv)
2005 Limes i övre Germanien och Raetien Bayern K (ii, iii, iv)
2005 Limes i övre Germanien och Raetien Hessen K (ii, iii, iv)
2005 Limes i övre Germanien och Raetien Rheinland-Pfalz K (ii, iii, iv)
2006 Gamla stan i Regensburg med Stadtamhof Bayern K (ii, iii, iv)
2008 Berlins modernistiska bostadsområden Berlin K (ii, iv)
2009 Vadehavet - Nationalpark Schleswig-Holsteinisches Wattenmeer Schleswig-Holstein K (viii, ix, x)
2009 Vadehavet - Nationalpark Niedersächsisches Wattenmeer Niedersachsen K (viii)(ix)(x)
2011 Bokurskogarna i Karpaterna och Tyskland flera  
2011 Fagusverken Niedersachsen  
2011 Förhistoriska pålhus i Alperna Baden-Württemberg  
2012 Markgräfliches Opernhaus i Bayreuth Bayern  
2013 Bergpark Wilhelmshöhe Hessen  

Kandidater[redigera | redigera wikitext]

Objekt som förlorat sin status som världsarv[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]