Gröna tåget
- Menade du Gröna tåget (Skandinaviska Jernbanor)?
Gröna tåget var ett forskningsprojekt med mål att definiera ett koncept och utveckla teknik för höghastighetståg upp till 250 km/h tekniskt anpassade för de nordiska länderna. I slutrapporten från januari 2012 [1] anges att huvudförslaget är ett tåg med lutande vagnskorg avsett för 250 km/h, som kan gå i Sverige, Norge och Danmark. Tåget var tänkt för både fjärr- och regionaltåg och ha 5 säten i bredd i regionalversion.
Programmet startades av det statliga Banverket år 2005 i samarbete med Bombardier (före detta Asea), Kungliga tekniska högskolan samt ytterligare representanter från den nationella järnvägssektorn. Det blev senare ett samarbetsprojekt mellan Banverket, Bombardier, Chalmers, Interfleet Technology AB, Konstfack, Kungliga tekniska högskolan, SJ, Transitio, Transrail, Tågoperatörerna, Vinnova samt VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut).
De tekniska nyheterna i projektet blev få och främst inom "mekatroniska boggier" samt "permamentmagnetiserade drivsystem".
Provtåg
Projektet Gröna Tåget hade ett provtåg i form av ett svenskkonstruerat Regina-tåg, som utvecklades under 1900-talet. Tågsättet hade nya boggier, vilket är en av de saker som ska utprovas. Det har också starkare motorer och har nått 300 km/h. Den 14 september 2008 satte Gröna Tåget nytt nationellt hastighetsrekord för svensktillverkade tåg med 303 km/h med hjälp av sitt provtåg. Rekordet sattes på Västra stambanan mellan Skövde och Töreboda.[2] Detta provtåg har under 2010 gått i reguljär passagerartrafik för Tåg i Bergslagen och på Botniabanan, dock inte fortare än 200 km/h.
Bakgrund
Under början av 1990-talet ägde en förändring rum inom regeringens järnvägsstrategi. Man hade innan dess inte byggt så många nya järnvägar under flera decennier. Flera nybyggnadssträckor tillkom, samtidigt som det angavs att nya järnvägslinjer kunde byggas för så låga kostnader som 200 mkr per mil (prisnivå 1991), samtidigt som järnvägarnas lutningar kunde på vissa håll ökas drastiskt (allt för att spara pengar), för att undvika långa tunnlar och man kunde behålla gamla spår för gods (till exempel Arboga-Örebro).
I samband med dessa nybyggen valde man att skaffa tåg med toppfart 200 km/h utan korglutning. Tre nya generationer elektriska motorvagnar för 200 km/h beställdes; Coradia Duplex (X40) (från franska Alstom Transport), Regina (X50-X54) (från kanadensiska Bombardier (dock byggda i Sverige) och Arlanda Express (X3) (från Alstom Transport, för sträckan Stockholm city-Arlanda flygplats).
I vissa fall trafikerar X40-tåget samma typ av sträckor som X2000, med ungefär samma restider. Det beror på att nybyggda järnvägar som Svealandsbanan, Mälarbanan och Grödingebanan där X40 går, har stora kurvradier, vilket gör att man kan köra 200 km/h i kurvorna även utan lutningsbara vagnskorgar. X2-tågen är dyrare och har sämre acceleration vilket gör att de passar på längre distanser och äldre kurvigare banor.
Regina-tåget är ett konventionellt motorvagnståg med både hög tomvikt och hög investeringskostnad (cirka 60 ton och 30 mkr per vagn), oftast med 2-3 vagnenheter. Regina-tåget är från början egentligen ett lokaltåg och regionaltåg, men blir i och med X55 ett fjärrtåg. Ett tvåvagnars X40 tågsätt är 55 meter långt, och väger 140 ton, motsvarande 927 kg per sittplats (1.176 kg med endast "fasta" säten). Motsvarande Reginatågsätt är 54 meter långt och har en tomvikt kring 120 ton, motsvarande 720 kg per sittplats. Bägge tågsätten klarar sth 200 km/h.
| Modell | Operatörs land | Antal sittpl. | Tåglängd | Tomvikt | Tågtyp | Antal enh.(1) | Max. kont. eff. | Kontaktledn sp | Drivmotor | Korgbredd | Sth | Införd |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| X40 | Sverige | 119+2 pl (2) | 55.100 mm | 140 t | motorvagnståg | 2 st | (1,6) MW | 15 kV | asynkron | 296 cm | 200 km/h | 2004 |
| Regina | Sverige | 166 pl (1) | 53.900 mm | 120 t | motorvagnståg | 2 st | (1,59) MW | 15 kV | asynkron | 345 cm | 200 km/h | 2001 |
(1)= enligt SJ X 50 (2)= bokningsbara säten + 2 rullstolsplatser enligt SJ AB
Siffrorna avser befintliga standardtåg av dessa typer. Provtåget av typ Regina behöver minst 6 MW för att kunna nå 303 km/h.
Referenser
- ^
Slutrapport del A: Oskar Fröidh (1 januari 2012). ”Green Train Basis for a Scandinavian high-speed train concept”. KTH Railway Group. http://www.gronataget.se/upload/PublikaDokument/GreenTrainBasis_FinalReportA_Jvg1201.pdf. Läst 3 februari 2012.,
del B: Evert Andersson (1 januari 2012). ”Green Train Concept Proposal for a Scandinavian High-speed Train”. KTH Railway Group. http://www.gronataget.se/upload/PublikaDokument/GreenTrainConcept_FinalReportB_Jvg1202.pdf. Läst 3 februari 2012. - ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130616141450/http://www.gronataget.se/templates/Page____455.aspx. Läst 26 december 2012.