Greta Knutson
Greta Knutson (som gift Greta Knutson-Tzara), född 1899 i Stockholm, död 1983, var en svensk modernistisk bildkonstnär, poet och konstkritiker som var en del av både Dada-rörelsen och senare surrealismen.
Liv och verksamhet
Knutson studerade vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm och flyttade i början av 1920-talet till Paris där hon kom att studera vid André Lhotes målarskola.[1] 1923 eller 1924 träffade hon Tristan Tzara och gifte sig med honom 8 augusti 1925.[2][3] Paret fick en son, Christophe, som föddes 15 mars 1927.[3]
Med pengar från Knutsons arv byggde paret ett hus på Montmartre, ritat av arkitekten Adolf Loos.[3] Knutson blev dock tvungen att modifiera ritningarna då Loos inte hade planerat för sin egen ateljé.[3] Detta hus kom under en period att bli en samlingspunkt för författare och konstnärer, och speciellt då surrealisterna. Under denna period publicerade hon bland annat dikten Främmande land i surrealistgruppens tidskrift La Révolution surréaliste. Kring 1937 gick paret skilda vägar[4] men de skilde sig officiellt först 25 oktober 1942.[3] Hon bröt även med surrealisterna och intresserade sig istället för fenomenologi och speciellt filosoferna Edmund Husserl[1] och Martin Heidegger.[4]
Knutson var en produktiv skribent, bland annat som konstkritiker och före andra världskriget publicerades hennes kritik bland annat i den svenska tidskriften Konstrevy. Senare i livet författade hon även kortromaner och prosadikt.[2] Tillsammans med Gunnar Ekelöf översatte hon svensk litteratur till franska[2] och fransk till svenska. Ett exempel på det senare är den första svenska antologin med surrealistiska poeter i ett nummer av spektrum 1933.[5] Hennes lyrik samlades i bokform först mot slutet av hennes liv på tyska i Bestien (1980) och kort efter hennes död på franska i Lunaires (1985). Ett urval av dessa dikter finns utgivna i svensk översättning av Lasse Söderberg i volymen Månstycken (2006).
Som bildkonstnär är Knutson representerad på MoMA med ett lekfullt kollektivt så kallat cadavre exquis från omkring 1933, en surrealistisk målning utförd tillsammans med Valentine Hugo, André Breton och Tristan Tzara. Greta Knutson finns även representerad med ett stilleben på Göteborgs konstmuseum[6].
Litterära verk
- Bestien (1980)
- Lunaires (1985)
- Månstycken, i svensk översättning av Lasse Söderberg (ellerströms, 2006)
Referenser
Noter
- ^ [a b] "Greta Knutson", Från: Penelope Rosemont, Surrealist Women, Continuum International Publishing Group, London & New York, 1998, sid:69. ISBN 0485300885
- ^ [a b c] Madame Tzara? Greta Knutson şi Tristan Tzara (October 3, 2007) Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c d e] Jacques-Yves Conrad, Promenade surréaliste sur la colline de Montmartre Arkiverad 15 september 2008 hämtat från the Wayback Machine., Center for the Study of Surrealism
- ^ [a b] Daniele Leclair, René Char. Là où brûle la poésie, Edition Aden, Paris, 2007, sid:108-110. ISBN 9782848400914
- ^ Tidskriften spektrum nr 6, Stockholm 1933, utgiven som bokantologin Fransk surrealism.
- ^ Göteborgs konstmuseum
Källor
- Hans Holst (2001) Nu brinner bergen - Greta Knutson och modernismen i Paris, Ystad
Externa länkar
- Greta Knutson i Museum of Modern Arts samlingar. moma.org
- Greta Knutson på svenska bibliotek. Libris
- Representerade vid Göteborgs konstmuseum
- Svenska konstnärer under 1900-talet
- Svenska poeter
- Svenskspråkiga poeter
- Tyskspråkiga poeter
- Franskspråkiga poeter
- Svenska författare
- Svenskspråkiga författare
- Svenska konstkritiker
- Kvinnor
- Födda 1899
- Avlidna 1983
- Surrealister
- Konstnärer från Stockholm
- Författare från Stockholm