Gunilla Åkesson
| Gunilla Åkesson | |
 Gunilla Åkesson, juli 2013. | |
| Född | Gunilla Margareta Åkesson[1] 15 februari 1942 [1] Jönköpings Sofia församling [1] |
|---|---|
| Utbildad vid | Teaterhögskolan i Malmö |
| IMDb | |
Gunilla Margareta Åkesson Wickbom, född 15 februari 1942 i Jönköping,[1] är en svensk skådespelare och sångerska.
Åkesson växte upp i Lindesberg och kom till Stockholm som 20-åring när hon blev antagen till Calle Flygare Teaterskola. 1963-1966 studerade hon vid Statens scenskola i Malmö.[2]
Sedan följde engagemang vid Oscarsteatern och flera säsonger vid Riksteatern där hon bland annat medverkade i Vita Hästen och Två gentlemän från Verona. Hon upptäcktes av Hagge Geigert som sett henne på TV och hon slog igenom i hans revy i Göteborg 1975. Den fruktade kritikern Bengt Jansson på Dagens Nyheter rosade hennes insatser i revyn och skrev efter premiären "Ta upp Åkesson till Stockholm genast".
1976 fick hon engagemang i Kar de Mumma-revyn på Folkan där hon bland annat gjorde succé som "byggjobbaren på operan", ett revynummer där hon varvade dialog med operaarior. Hon har spelat på de flesta privatteatrar i Stockholm bland annat långköraren Spanska flugan på Vasan 1981-1983, revyn Carl-Gustafs nöjesmaskin på Intiman 1983, Lasse Berghagens musikal Världens galenskap på Chinateatern 1985 och Oj då, en till på Folkan 1987. Riktigt folkkär blev Gunilla Åkesson genom sin medverkan i TV-programmet Gäster med gester där hennes glada skratt blev riksbekant, samt genom Femettan där hon var flitig bisittare. Hon har även medverkat i TV-serier som Babels hus, Svenska Sesam och Polisen och pyromanen. Hon gjorde en allvarligare roll i Carin Mannheimers Svenska hjärtan. I början av 1990-talet blev hon även "offer" för TV 4:s version av Dolda Kameran där hon i en teaterpjäs lurades att klä ut sig till en gris.
I tolv år var hon komisk primadonna i Hjalmar-revyerna med Peter Flack i Örebro. Hos Flack gjorde hon parodier på Sigvard Marjasin, Marit Paulsen, Lena Philipsson och Leif "Loket" Olsson med flera. Hon tilldelades Sällskapet Stallbrödernas pris Revyräven 1999.
2011 gjorde hon comeback i TV efter 15 års uppehåll, i det sista avsnittet med Gäster med gester.
Filmografi
- 1977 – Men så en dag om morgonen
- 1981 – Babels hus (TV)
- 1981–1982 – Svenska Sesam (TV-serie)
- 1983 – Spanska flugan (TV)
- 1985 – Den politiske kannstöparen (TV)
- 1987 – Svenska hjärtan (TV)
- 1993 – Den otroliga vandringen (röst)
- 1996 – Polisen och pyromanen (TV)
- 1998 – Ett småkryps liv (röst)
- 2002 – Olivia Twist (TV)
- 2002 – Askungen 2 Drömmen slår in (röst)
Teater
Roller (ej komplett)
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1966 | Ermengarde | Hello, Dolly! Michael Stewart och Jerry Herman |
Sven Aage Larsen | Oscarsteatern[3] |
| 1967 | Praskowia | Glada änkan Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein |
Mimi Pollak | Oscarsteatern[4] |
| 1973 | Godspell John-Michael Tebelak och Stephen Schwartz |
Jonnie Christen och Klaus Pagh | Jarlateatern[5] | |
| 1978 | Edith | Min fru går igen Noël Coward |
Per Gerhard | Vasateatern[6] |
| 1979 | James | Pinocchio Staffan Götestam och Peter Flack |
Folkan[7] | |
| 1981 | Maria | Spanska flugan Franz Arnold och Ernst Bach |
Per Gerhard | Vasateatern[8] |
| 1987 | Oj då!... en till?! Ray Cooney och Tony Hilton |
Chris Johnston | Folkan[9] | |
| 1992 | Medverkande | Spik, revy | Vasateatern[10] |
Referenser
Noter
- ^ [a b c d] Sveriges befolkning 1990: Gunilla Margareta Åkesson Wickbom
- ^ ”Tidigare studenter, 1966”. Teaterhögskolan i Malmö. http://www.thm.lu.se/sites/thm.lu.se/files/sk_ut_1966.pdf. Läst 23 november 2017.
- ^ Barbro Hähnel (10 september 1966). ”Vital 'Dolly' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1966-09-10/245/16. Läst 20 augusti 2015.
- ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24820&pos=33. Läst 26 juni 2015.
- ^ Ingmar Glanzelius (21 september 1973). ”'Godspell': Fart och spelglädje och mycket vitsande”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1973-09-21/256/22. Läst 20 augusti 2015.
- ^ Åke Lundqvist (22 september 1978). ”Järrel räddar utslätad fars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1978-09-22/258/14. Läst 22 augusti 2015.
- ^ ”17-åriga Louise från Kärrtorp nya Pinocchio”. Dagens Nyheter: s. 21. 12 december 1979. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1979-12-12/337/21. Läst 20 augusti 2015.
- ^ Bengt Jahnsson (26 september 1981). ”Spanska flugan: Ett underverk av komik”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1981-09-26/261/20. Läst 17 april 2016.
- ^ Marcus Boldeman (20 september 1987). ”Ny fars på Folkan: Männens afton på scen”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1987-09-20/255/20. Läst 22 augusti 2015.
- ^ Lars Linder (13 september 1992). ”Rappt utan hållbar tråd”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 23 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160123162117/http://www.dn.se/arkiv/kultur/rappt-utan-hallbar-trad. Läst 28 juni 2015.