Marit Paulsen
 |
Denna artikel handlar om en nyligen avliden person. Uppgifterna i artikeln kan vara inaktuella och komma att ändras. Mallen bör tas bort när uppgifterna är uppdaterade och inga större redigeringar görs i artikeln, det vill säga efter ungefär en vecka. (2022-07) |
| Marit Paulsen | |
 Marit Paulsen 2014.
| |
| Mandatperiod 1999–2004 2009–2014 2014–2015 | |
| Tid i befattningen 20 juli 1999–19 juli 2004 14 juli 2009–29 september 2015 | |
| Efterträdare | Jasenko Selimović |
|---|---|
| Född | 24 november 1939 Oslo, Norge |
| Död | 25 juli 2022 (82 år) Malungs distrikt i Dalarnas län, Sverige |
| Politiskt parti | Folkpartiet liberalerna (1998–2022) Socialdemokraterna (–1998) |
| Yrke | författare, hedersdoktor, politiker |
| Webbplats | marit.nu |
Marit Eli Paulsen, född Bjørnerud den 24 november 1939 i Oslo,[1] död 25 juli 2022 i Malungs distrikt i Dalarnas län,[2][3] var en norsk-svensk författare och politiker (folkpartist).
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Marit Paulsen var dotter till kraftverksrallaren Olav Bjørnerud och kokerskan Marie, född Becker.[1] Paulsen, som hade tysk morfar, påverkades av det hårda klimat som tyskbördiga upplevde under tyskarnas ockupation av Norge under andra världskriget. Paulsen flyttade från Norge till Sverige i början av 1960-talet.
Paulsen hade två syskon som anslöt sig till nazismen;[4] brodern var medlem av Waffen SS i Finland och systern sorterade barn i Polen.[5] Själv blev Paulsen aktiv inom arbetarrörelsen och hos socialdemokraterna och ägnade därefter sitt liv åt att försöka kompensera för syskonens brott.[4]
Yrkesliv[redigera | redigera wikitext]
Efter att ha arbetat på Smedjebackens Valsverk i sju år studerade hon 1970–1972 vid Brunnsviks folkhögskola. Hennes debutroman, Du, människa?, utkom 1972.
Paulsen valdes till Årets europé i Sverige 1995, då Europarörelsen i Sverige utsåg sin första kandidat för det nyinstiftade priset. Hon fick det för sitt engagemang för Sveriges inträde i EU. Paulsen hade en ledande roll i kampanjen för jasidan i folkomröstningen om EU-medlemskap 1994.[4] Hon förespråkade också ett svenskt införande av euro som valuta inför folkomröstningen 2003.
Paulsen inledde sin politiska bana inom Socialdemokratiska arbetarepartiet.[4] 1998 övergick hon till Folkpartiet liberalerna, och hon var 2001–2007 Folkpartiets andre vice ordförande. Hon var även partiets talesperson i äldrefrågor.[4] Hon var ledamot av Europaparlamentet 1999–2004, efter att som förstanamn på valsedeln ha bidragit till en stor valframgång för Folkpartiet i Europaparlamentsvalet 1999. Hon gjorde comeback i politiken vid Europaparlamentsvalet 2009, då hon var Folkpartiets förstanamn, fick 51,5 procent av partiets röster och därmed blev invald på nytt. Paulsen var även den som fick flest "kryss" av alla kandidater och tros ha bidragit kraftigt till Folkpartiets valframgång. Hon omvaldes i Europaparlamentsvalet 2014. Paulsen avgick den 29 september 2015 och ersattes av Jasenko Selimović som Europaparlamentariker.[6]
Utöver de ovan nämnda frågorna har Paulsen varit drivande inom områdena miljö och livsmedel, bland annat i frågan om djurtransporter samt konflikten mellan livsmedelsbehovet i världen och den ekologiska odlingens lägre avkastning.[7] Totalt skrev hon över 20 böcker under sitt liv, inklusive Liten Ida (1979) som handlar om hennes egen uppväxt i Norge under och efter andra världskriget.[4]
Familj och övrigt[redigera | redigera wikitext]
Sedan 1973 var hon gift med Sture Andersson, och de två bodde på en gård i Yttermalung[4] i Dalarna. I familjen fanns 10 barn, varav några är biologiska, några adopterade och några fosterbarn.[8] Ett av barnen är journalisten Stina Morian.
Hon mottog 1992 Tage Danielsson-priset. År 1995 promoverades hon till hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola[9] och 2004 till hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet.[10]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 1972 – Du, människa?
- 1973 – Du skulle gråta om du visste ...: en bok om förtryck
- 1975 – Förlossningen
- 1979 – Liten Ida
- 1981 – Sju sorters blommor
- 1984 – Natten är min egen
- 1985 – Den stressade potatisen
- 1986 – Riktig mat
- 1986 – Livet på gården: Lillebror och fåren
- 1986 – Livet på gården: Arbete och lek
- 1986 – Livet på gården (med Sture Andersson)
- 1989 – Livet på gården: Julen på landet
- 1990 – Hela Sverige – eller kaos
- 1993 – Europa och djuren
- 1994 – En liten bok om en stor fråga: om Sverige och EU
- 1995 – Hela havet stormar: en liten bok om vår tid
- 2003 – En liten bok om euron
- 2009 – Lurad av laxen
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 1986 – ABF:s litteratur- & konststipendium
- 1992 – Tage Danielsson-priset
- 1995 – hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola
- 1995 – Årets europé i Sverige
- 2004 – hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det. Svensk biografisk handbok 1993. Stockholm: Norstedts. sid. 873. http://runeberg.org/vemardet/1993/0873.html.
- ^ ”Marit Paulsen”. Ratsit AB. Arkiverad från originalet den 29 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220729143730/https://www.ratsit.se/19391124-Marit_Eli_Paulsen_Malung/x96jQ3PnUc5rcyE6YpYq_m0CxaF3C8aWLSaT2BBluUc. Läst 29 juli 2022.
- ^ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/795144
- ^ [a b c d e f g] ”Marit Paulsen har avlidit – blev 82 år”. SVT Nyheter. 26 juli 2022. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/marit-paulsen-har-avlidit-blev-82-ar. Läst 26 juli 2022.
- ^ SVT: Min sanning: Marit Paulsen. Sett 22 februari 2015.
- ^ ”Nu tar tanten farväl – och reser ut i Europa”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article21512684.ab. Läst 11 januari 2016.
- ^ Dags att slakta den ekologiska kon Arkiverad 1 maj 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Fahl, Ragna (11 november 2013). ”De vill tacka livet”. dt.se. https://www.dt.se/artikel/de-vill-tacka-livet. Läst 13 november 2020.
- ^ Chalmers: Hedersdoktorer: Marit Paulsen, läst 14 april 2009
- ^ SLU: Hedersdoktorer: Marit Paulsen, läst 23 november 2009
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Expressens årsbok 1976–1977[förtydliga]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Marit Paulsen.
Wikiquote har citat av eller om Marit Paulsen.- Marit Paulsen på Europaparlamentets webbplats
- Folkpartiet liberalerna: Marit Paulsen
Wikimedia Commons har media som rör 
Wikiquote har citat av eller om 
|
- Nyligen avlidna personer
- Pågående 2022-07
- Svenska författare under 1900-talet
- Svenskspråkiga författare
- Svenskspråkiga fackboksförfattare
- Tidigare svenska socialdemokrater
- Ledamöter av Europaparlamentet från Sverige för Liberalerna och Folkpartiet
- Ledamöter av Europaparlamentet 1999–2004
- Ledamöter av Europaparlamentet 2014–2019
- Sommarvärdar 1975
- Sommarvärdar 1979
- Sommarvärdar 1995
- Sommarvärdar 2016
- Hedersdoktorer vid Chalmers tekniska högskola
- Mottagare av Hans Majestät Konungens medalj
- Författare från Oslo
- Födda 1939
- Avlidna 2022
- Kvinnor
- Hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet
- Svenska författare under 2000-talet
- Svenska politiker under 1900-talet
- Svenska politiker under 2000-talet
- Politiker från Oslo