Marit Paulsen
| Marit Paulsen | |
 Marit Paulsen i en paneldiskussion den 21 maj 2014 i Aftonbladets Partiprogrammet inför valet till Europaparlamentet.
| |
| Ämbetsperiod 2009–2015 | |
| Efterträdare | Jasenko Selimović |
|---|---|
| Ämbetsperiod 1999–2004 | |
| Född | 24 november 1939 Oslo, Norge |
| Politiskt parti | Folkpartiet liberalerna (1998–) Socialdemokraterna (-1998) |
| Yrke | Författare, hedersdoktor |
| Webbplats | marit.nu |
Marit Eli Paulsen, född Bjørnerud den 24 november 1939 i Oslo, är en norsk-svensk författare och politiker (folkpartist).
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Marit Paulsen är dotter till kraftverksrallaren Olav Björnerud och kokerskan Marie, född Becker.[1] Paulsen, som hade tysk morfar, påverkades av det hårda klimat som tyskbördiga upplevde under tyskarnas ockupation av Norge under andra världskriget. Dessa upplevelser bearbetade hon senare i boken Liten Ida (1979), som också är hennes kanske mest kända roman. Paulsen flyttade från Norge till Sverige i början av 1960-talet.
Paulsen hade två syskon som anslöt sig till nazismen; brodern var medlem av Waffen SS i Finland och systern sorterade barn i Polen.[2] Själv blev Paulsen aktiv inom arbetarrörelsen och i socialdemokraterna.
Efter att ha arbetat på Smedjebackens Valsverk i sju år studerade hon 1970–72 vid Brunnsviks folkhögskola. Hennes debutroman, Du, människa?, utkom 1972.
Paulsen valdes till ”Årets europé i Sverige” 1995, då Europarörelsen i Sverige utsåg sin första kandidat för det nyinstiftade priset. Hon fick det för sitt engagemang för Sveriges inträde i EU. Paulsen var ledande i kampanjen för jasidan i folkomröstningen om EU-medlemskap 1994. Hon förespråkade också ett svenskt införande av euro som valuta inför folkomröstningen 2003.
Paulsen gick 1998 över från Socialdemokratiska arbetarepartiet till Folkpartiet liberalerna, och var fram till 2007 Folkpartiets andre vice ordförande och talesperson i äldrefrågor. Hon var ledamot av Europaparlamentet 1999–2004. Hon gjorde comeback i politiken vid Europaparlamentsvalet 2009, då hon var Folkpartiets förstanamn, fick 51,5 procent av partiets röster och därmed blev invald på nytt. Paulsen var även den som fick flest "kryss" av alla kandidater och tros ha bidragit kraftigt till Folkpartiets valframgång. Hon omvaldes i Europaparlamentsvalet 2014. Paulsen avgick den 29 september 2015 och ersattes av Jasenko Selimović som Europaparlamentariker.[3]
Utöver de ovan nämnda frågorna har Paulsen varit drivande inom områdena miljö och livsmedel, bland annat i frågan om djurtransporter samt konflikten mellan livsmedelsbehovet i världen och den ekologiska odlingens lägre avkastning[4].
Hon fick 1992 motta Tage Danielsson-priset. År 1995 promoverades hon till hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola[5] och 2004 till hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet.[6]
Sedan 1973 är hon gift med Sture Andersson, de är bosatta på en gård i Yttermalung. Paret har 10 barn, varav några är biologiska, några adopterade och några är fosterbarn.[7] Ett av barnen är journalisten Stina Morian.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 1972 – Du, människa?
- 1973 – Du skulle gråta om du visste ...: en bok om förtryck
- 1975 – Förlossningen
- 1979 – Liten Ida
- 1981 – Sju sorters blommor
- 1984 – Natten är min egen
- 1985 – Den stressade potatisen
- 1986 – Riktig mat
- 1986 – Livet på gården: Lillebror och fåren
- 1986 – Livet på gården: Arbete och lek
- 1986 – Livet på gården (med Sture Andersson)
- 1989 – Livet på gården: Julen på landet
- 1990 – Hela Sverige – eller kaos
- 1993 – Europa och djuren
- 1994 – En liten bok om en stor fråga: om Sverige och EU
- 1995 – Hela havet stormar: en liten bok om vår tid
- 2003 – En liten bok om euron
- 2009 – Lurad av laxen
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 1986 – ABF:s litteratur- & konststipendium
- 1992 – Tage Danielsson-priset
- 1995 – Hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola
- 1995 – Årets europé i Sverige
- 2004 – Hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ http://runeberg.org/vemardet/1993/0873.html
- ^ SVT: Min sanning: Marit Paulsen. Sett 22 februari 2015.
- ^ ”Nu tar tanten farväl – och reser ut i Europa”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article21512684.ab. Läst 11 januari 2016.
- ^ Dags att slakta den ekologiska kon Arkiverad 1 maj 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Chalmers: Hedersdoktorer: Marit Paulsen, läst 14 april 2009
- ^ SLU: Hedersdoktorer: Marit Paulsen, läst 23 november 2009
- ^ Fahl, Ragna (11 november 2013). ”De vill tacka livet”. dt.se. https://www.dt.se/artikel/de-vill-tacka-livet. Läst 13 november 2020.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Expressen Årbok 1976–1977
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Marit Paulsen.
Wikiquote har citat av eller om Marit Paulsen.- Marit Paulsen på Europaparlamentets webbplats
- Folkpartiet liberalerna: Marit Paulsen
Wikimedia Commons har media som rör 
Wikiquote har citat av eller om 
|
- Ledamöter av Europaparlamentet 2014–2019
- Födda 1939
- Svenskspråkiga författare
- Tidigare svenska socialdemokrater
- Ledamöter av Europaparlamentet från Sverige för Liberalerna och Folkpartiet
- Sommarvärdar 1975
- Sommarvärdar 1979
- Sommarvärdar 1995
- Svenska författare
- Svenskspråkiga fackboksförfattare
- Hedersdoktorer vid Chalmers tekniska högskola
- Kvinnor
- Levande personer
- Sommarvärdar 2016
- Mottagare av Hans Majestät Konungens medalj
- Personer från Oslo