Kungliga Sjökrigsskolan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Kungliga Sjökrigshögskolan.
Kungliga Sjökrigsskolan
(KSS)
Sjöstridsskolan vapen.svg
Vapensköld för Sjökrigsskolan tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnSjökrigsskolan
Datum1867–1987
LandSverige
FörsvarsgrenMarinen
TypMilitärhögskola
RollUtveckla och utbilda
StorlekSkola
EfterföljareMarinens krigshögskola
Del avMarinstaben
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortNäsbypark
Marsch"Reginamarsch" (Urbach) [a]
Befälhavare
SkolchefGustav Samuelsson [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg

Kungliga Sjökrigsskolan (KSS) var en skola för lägre officersutbildning inom svenska marinen, som verkade i olika former åren 1867–1987. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison, Näsbypark, Täby kommun.[2][3][4][5]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den 5 november 1756 organiserades utbildning av sjökadetter i den svenska flottan genom att kung Adolf Fredrik signerade det dokument som stadfäste "Cadette Corpsen vid Amiralitetet i Carlskrona".[5] År 1792 flyttades kolan till Karlbergs slott i Stockholm, där den tillsammans med Kungliga Krigsakademien bedrev kadettutbildning. År 1867 bröts utbildningen av sjöofficerare ut från övrig officersutbildning på grund av ett ökat behov av att bättre förbereda kadetterna för tjänst på örlogsfartyg och i en flotta snarare än i fält. Genom denna omorganisation antogs namnet Kungliga Sjökrigsskolan. Samtidigt flyttades skolan först till Wallingatan på Östermalm, för att sedan samma år förläggas till Skeppsholmen. Den 11 januari 1943 förlades skolan till Näsby slott i Näsbypark.[6][5]

Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog regeringen samt överbefälhavaren att Sjökrigsskolan skulle avvecklas och att utbildningen skulle flyttas till Berga örlogsskolor. I Berga skulle en ny skola organiseras, Sjökrigshögskolan (SKHS). Försvarsutskottet stödde regeringens förslag att verksamheten skulle flyttas till Berga. Dock hade utskottet övervägt en lokalisering av den nya skolan till Karlskrona. Men ansåg att en lokali­sering till Karlskrona sammantaget var mindre lämplig.[7] I regeringens proposition 1983/84:112 meddelade regeringen att överbefälhavaren genomförde beslutade organisatoriska förändringar tidigare än vad som angavs i försvarsbeslutet. Vilket bland annat innebar att Sjökrigsskolan redan 1987 skulle flyttas till Berga.[8] Den 30 juni 1987 upphörde Sjökrigsskolan, och istället bildades Marinens krigshögskola (MKHS) den 1 juli 1987 i Berga.[9]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Sjökrigsskolan utbildade officerare till den svenska marinen.

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

När skolan 1943 förlades till Näsbypark, disponerade skolan även Näsbyslott tillsammans med ett nyuppfört kasernområde i direkt anslutning till slottet.

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

År 1944 antog skolan "Sjökrigsskolemarsch" (Åkerman) som förbandsmarsch.[10] Den 10 februari 1976 ersattes den av "Reginamarsch" (Urbach), vilken skolan använde tillsammans med 11. helikopterdivisionen och Ostkustens örlogsbas.[1]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1867–1870: Olof Georg August Herkepè
  • 1870–1877: Johan Henrik Ankarcrona
  • 1877–1884: Mauritz Per von Krusenstierna
  • 1884–1890: Johan Adolf Christian Meister
  • 1890–1895: Jacob Hägg
  • 1895–1900: Nils Gustaf Sundström
  • 1900–1905: Gustaf Dyrssen
  • 1905–1908: Henry F Lindberg
  • 1909–1914: Carl Alarik Wachtmeister
  • 1914–1918: Carl Sparre
  • 1918–1921: Carl Fredrik Ribe
  • 1921–1925: Fabian Tamm
  • 1926–1931: Halvar Söderbaum
  • 1931–1933: Helge Friis
  • 1933–1936: Magnus von Arbin
  • 1936–1937: Helge Bager
  • 1937–1937: Sten Weinberg (tf chef)
  • 1937–1943: Erik Samuelson
  • 1943–1949: Jens Stefenson
  • 1949–1953: Gustaf Tham
  • 1953–1958: Sven Samuel Gustaf David Hermelin
  • 1958–1964: Hans Uggla
  • 1964–1969: Willy Edenberg
  • 1969–1971: Rolf Rheborg
  • 1971–1977: Rolf Skedelius
  • 1977–1980: Bengt O'Konor
  • 1980–1982: Hans Tynnerström
  • 1982–1983: Carl-Gustaf Hammarskjöld
  • 1983–1984: Gustaf Taube
  • 1986–1987: Gustav Samuelsson

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Arméns flotta 1756-11-05 1867-??-??
Kungliga Sjökrigsskolan 1867-??-?? 1974-12-31
Sjökrigsskolan 1975-01-01 1987-06-30
Beteckningar
KSS 1867-??-?? 1987-06-30
Förläggningsorter
Karlskrona (F) 1756-11-05 1867-??-??
Karlberg (F) 1867-??-?? 1879-??-??
Östermalm/Wallingatan (F) 1879-??-?? 1879-??-??
Skeppsholmen (F) 1879-??-?? 1943-01-10
Näsby slott (F) 1943-01-11 1987-06-30

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förbandsmarschen antogs den 10 februari 1976.[1]
  2. ^ Gustav Samuelsson blev sista chefen för skolan.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 79
  2. ^ Sjökrigsskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
  3. ^ Braunstein (2011), s. 142-143
  4. ^ Kjellander (2007), s. 208
  5. ^ [a b c] ”Välkommen till Sjökrigsskolan område”. bygdeband.se. http://www.bygdeband.se/wp-content/uploads/uploaded/237/115527_03_valkommen_till_sj_krigsskolans_omsrade.pdf. Läst 14 juli 2018. 
  6. ^ Januari 1943 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1943 (1944)
  7. ^ ”Regeringens proposition 1981/82:102”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-sakerhets--och-forsvarspolitiken-samt_G503102. Läst 14 juli 2018. 
  8. ^ ”Regeringens proposition 1983/84:112”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-det-militara-forsvarets-fortsatta-utveckling_G703112. Läst 14 juli 2018. 
  9. ^ ”Sjöväsendet, nr 3/1984”. flottansman.se. http://www.flottansman.se/uploads/karlstad/Dykdalben%204-2013.pdf. Läst 14 juli 2018. 
  10. ^ Sandberg (2007), s. 85

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 12638815. ISBN 978-91-976220-5-9 
  • Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005. Stockholm: Probus. Libris 10452099. ISBN 978-91-87184-83-3 (inb.) 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • de Wendel, Gilbert, red (1999). Berga örlogsskolor 50 år. [Horsfjärden]: [Örlogsskolan, Försvarsmakten]. Libris 7454172. ISBN 91-630-8621-2 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]