Gustaf af Klint

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gustaf af Klint
Gustaf af Klint.jpg
Litografi av Otto Henrik Wallgren efter ett porträtt av Jacob Axel Gillberg.
Född31 maj 1771[1]
Karlskrona stadsförsamling[2]
Död30 april 1840[1]
Adelsö församling[2]
NationalitetSvensk
SysselsättningKartograf[2], militär[2]
BarnEric Gustaf af Klint (f. 1801)
FöräldrarErik af Klint (1732–1812)[2]
SläktingarCarl af Klint (syskon)
Redigera Wikidata
För fartyget, se HMS Gustaf af Klint.
För för hans sonson, konteramiral, se Gustaf af Klint (1858-1927).

Gustaf af Klint, född 31 maj 1771 i Karlskrona, död 30 april 1840[3], var en svensk sjömilitär och kartograf. Han var son till Erik af Klint och far till Eric Gustaf af Klint.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

af Klint visade tidigt intresse och begåvning för sjömansyrket och i synnerhet sjömätningsarbeten. Han deltog med stora förtjänster som flaggadjutant i 1788-1790 års krig mot Ryssland i huvudsak som lots och rekognoscör. I kriget mot Norge 1814 deltog han som flaggkapten för flottorna och upphöjdes senare samma år till överste i flottan. Han blev viceamiral 1825.

Under senare delen av hans liv ägnade han sig så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar "allmänna kartor" (i skalan l: 3 000 000), "passkartor" (i skalan l: 1 000 000), "kustkartor" (i skalan 1: 200 000) samt "beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust". På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas.

Han var ledamot av Örlogsmannasällskapet (1797), Vetenskapsakademien (1819), Krigsvetenskapsakademien och Lantbruksakademien. Vetenskapsakademien lät 1884 prägla en minnespenning över honom.

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Tofta, Adelsö som ägdes av Gustaf af Klint och hans ättlingar mellan 1810 och 1948.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gustaf Klint, af, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 11632, läs online
  2. ^ [a b c d e] Gustaf Klint, af, Svenskt biografiskt lexikon: 11632, läst: 26 augusti 2017
  3. ^ Gustaf Henrik Mellin, red (1840–1849). Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer. Stockholm. Libris 2150865. http://runeberg.org/svestorman/ 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]