Gustav Åkerman

Från Wikipedia
För nationalekonomen (1888-1959), se Gustaf Åkerman.
Gustav Åkerman
Information
Smeknamn"Gugge"
Född20 oktober 1901
Stockholm, Sverige
Död24 maj 1988 (86 år)
Sverige
BegravningsplatsNorra begravningsplatsen
I tjänst förSverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1923–1973
GradGenerallöjtnant
BefälI 15 (1951–1956)
Ast/Gst (1957–1961)
IV.milo (1961–1967)
Milo Ö (1966–1967)
UtmärkelserKSO1kl, RVO
RelationerJoakim (Jockum) Åkerman (far)
Richard (Riri) Åkerman (bror)
Oscar (Ocke) Åkerman (bror)
ÖvrigtFörste adjutant och chef för H.M. Konungens stab 1969–1973

Karl Gustav "Gugge" Åkerman, född 20 oktober 1901 i Stockholm, död 24 maj 1988, var en svensk militär (generallöjtnant).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Åkerman var son till generallöjtnant Joachim "Jockum" Åkerman och Martina Björnstjerna samt bror till Richard (Riri) Åkerman och Oscar (Ocke) Åkerman. Han blev fänrik vid Göta livgarde (I 2) 1923, kapten i generalstaben 1936, var lärare vid Krigshögskolan 1938–1941 och tjänstgjorde vid Älvsborgs regemente (I 15) 1941. Åkerman blev major i generalstabskåren 1942, var stabschef vid V. militärområdet 1942–1944 och åter lärare vid Krigshögskolan 1944–1947. Han blev överstelöjtnant 1945 och tjänstgjorde vid Svea livgarde (I 1) 1947. Han blev överste 1950 och var chef för Älvsborgs regemente (I 15) 1951–1956. Åkerman var därefter inspektör för pansartrupperna 1956–1957, blev generalmajor 1957 samt var chef för Arméstaben och generalstabskåren 1957–1961.[1]

Åkerman var militärbefälhavare för IV. militärområdet 1961–1967, överkommendant i Stockholm 1961–1967, militärbefälhavare för Östra militärområdet 1966–1967, blev generallöjtnant 1966 och var förste adjutant och chef för Gustav VI Adolfs stab 1969–1973.[2] Han var även militär medarbetare i Social-Demokraten 1940–1942 och Borås Tidning 1942–1945, ordförande i Armémusei vänner 1960–1976 och Sveriges militära idrottsförbund 1958–1967.[2] Åkerman blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1948.[1]

Åkerman gifte sig 1925 med Clary Magnusson (1904–1973), dotter till direktör Karl Magnusson och Gerda Hasselgren.[2] Han var far till Gerd (född 1927) och Lars (född 1932).[1] Åkerman avled den 24 maj 1988 och gravsattes den 20 oktober 1988 på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[3]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Åkermans utmärkelser:[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 1447. Libris 53509. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/1471.html 
  2. ^ [a b c] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1985. Stockholm: Norstedt. 1984. sid. 1232. Libris 3681527. ISBN 91-1-843222-0. https://runeberg.org/vemardet/1985/1232.html 
  3. ^ ”Norra begravningsplatsen, kvarter 21A, gravnummer 57”. Hittagraven.se. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Norra-begravningsplatsen/2/21A/57/1. Läst 7 april 2014. 
  4. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 22, digital avbildning.