Östra militärområdet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Östra militärområdet
(Milo Ö)
Östra militärområdesstab vapen.svg
Vapensköld för Östra militärområdet tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn Östra militärområdet
Datum 1943–1991
Land Sverige
Försvarsgren Försvarsmaktsgemensam
Typ Militärområde
Roll Operativ, territoriell och taktisk verksamhet
Storlek Stab
Efterföljare Mellersta militärområdet
Del av Försvarsstaben
Högkvarter Strängnäs garnison
Förläggningsort Strängnäs
Marsch "I parad" (Trobäck) [1]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Kommandotecken AM.001487.jpg

Östra militärområdet (Milo Ö) ursprungligen IV. militärområdet, var ett militärområde inom svenska Försvarsmakten som verkade åren 1943–1991. Militärområdesstaben var förlagd i Strängnäs garnison i Strängnäs.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Östra militärområdet grundades 1942 som IV.militärområdet (fjärde militärområdet) och leddes av en militärbefälhavare, vilken tillfördes ansvaret för den territoriella och den markoperativa uppgiften. 1966 gjorde en namnändring av militärområdet till Östra militärområdet. Samtidigt tillfördes de operativa uppgifterna från marinkommandochefer och jakteskaderchefer, vilket gjorde att militärbefälhavaren fick ansvar för den samlade operativa ledning för samtliga stridskrafter inom militärområdet, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften.

Östra militärområdets stab var belägen i Strängnäs och ingick i Strängnäs garnison. 1991 slogs militärområdet samman med Bergslagens militärområde (Milo B) och bildade Mellersta militärområdet (Milo M), vilket i praktiken kom att täcka hela Svealand.

Försvarsområden[redigera | redigera wikitext]

Militärområdet var uppdelat i ett antal försvarsområden vilka täckte Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län och Östergötlands län. Mellan åren 1966 och 1982 omfattade det även Gävleborgs län. I samband med OLLI-reformen, vilken pågick mellan åren 1973–1975, uppgick försvarsområdesstaberna inom militärområdet i ett brigadproducerande regemente och bildade ett försvarsområdesregemente. Dock skedde ett undantag från denna regel inom Östra militärområdet. Varken Livgardets dragoner eller Upplands signalregemente var något brigadproducerande regemente, men blev ändå försvarsområdesregementen.

Fo 41
  • Fo 41 – Linköpings försvarsområde, 1942–1975
  • Fo 41 – Östergötlands försvarsområde, 1975–1997
Fo 42
  • Fo 42 – Norrköpings försvarsområde, 1942–1953 (Uppgick 1953 i Fo 41)
  • Fo 42 – Gotlands försvarsområde, 1983–2000 (Ingick i Gotlands militärkommando)
Fo 43
  • Fo 43 – Strängnäs försvarsområde, 1942–1973
  • Fo 43 – Södermanlands försvarsområde, 1973–1997
  • Fo 43 – Södermanlands och Östergötlands försvarsområde, 1997–2000
Fo 44
  • Fo 44 – Stockholms försvarsområde, 1942–2000
Fo 45
  • Fo 45 – Norrtälje försvarsområde, 1942–1947 (Uppgick 1947 i Fo 44 och Fo 47)
Fo 46
  • Fo 46 – Stockholms skärgårds försvarsområde, 1942–1947
  • Fo 46 – Vaxholms försvarsområde, 1947–1975 (Uppgick 1975 i Fo 44)
Fo 47
  • Fo 47 – Uppsala försvarsområde, 1942–1974
  • Fo 47 – Uppsala försvarsområde, 1974–1997
  • Fo 47 – Uppsala och Västmanlands försvarsområde, 1997–2000
Fo 48
  • Fo 48 – Västerås försvarsområde, 1947–1974
  • Fo 48 – Västmanlands försvarsområde, 1974–1997 (Uppgick 1997 i Fo 48)
Fo 49
  • Fo 49 – Gävle försvarsområde, 1966–1973
  • Fo 49 – Gävleborgs försvarsområde, 1973–1982 (Överfördes 1982 till Nedre Norrlands militärområde)

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Åren 1943–1991 ingick följande förband, staber och skolor i Östra militärområdet.

Organisation 1971[redigera | redigera wikitext]

Organisation 1987[redigera | redigera wikitext]

Organisation 1991[redigera | redigera wikitext]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Inför att staben organiserades, förlades den 1942 till Stureplan 1 i Stockholm. Den 31 maj 1949 omlokaliserades den till Livgardets Kavallerikasern vid Lidingövägen 28. Från den 12 juni 1963 förlades staben till en nyuppförd fastighet i anslutning till Södermanlands regemente (P 10).[2] År 1966 uppfördes ytterligare en byggnad intill huvudbyggnaden. När Östra militärområdet och Bergslagens militärområde sammanslogs, övertogs fastigheten av Mellersta militärområdet. Och den 1 juli 2000 övertogs fastigheten av Mellersta militärdistriktet. Efter att Mellersta militärdistriktet upplöstes och avvecklades 2005, lämnades fastigheten den 30 juni 2007. Våren 2015 revs fastigheten med de två kontorskomplexen. Till fastigheten tillhörde en båtbrygga samt en helikopterflygplats.[3]

Militärbefälhavare[redigera | redigera wikitext]

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
IV. militärområdet 1943-02-07 1966-09-30
Östra militärområdet 1966-10-01 1991-06-30
Beteckningar
IV. Milo 1943-02-07 1966-09-30
Milo Ö 1966-10-01 1991-06-30
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1942 1942-09-30
Strängnäs garnison (F) 1963-06-12 1991-06-30

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 205
  2. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 86-92
  3. ^ ”Här planlades Svea rikes försvar vid krig”. ekuriren.se. http://www.ekuriren.se/nyheter/har-planlades-svea-rikes-forsvar-vid-krig/. Läst 26 mars 2017. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Kinnander, Per Olof, red (2000). Milostaben i Strängnäs: en minnesskrift. Strängnäs: Mellersta militärområdesstaben. Libris 3176981