Hönö
| Hönö | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Öckerö kommun |
| Distrikt | Öckerö distrikt |
| Koordinater | 57°41′26″N 11°39′07″Ö / 57.69056°N 11.65194°Ö |
| Area | 338 hektar |
| Folkmängd | 5 293 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 15,66 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Hönö |
| Riktnummer | 031 |
| Tätortskod | T4428 |
| Geonames | 2705075 |
  | |
| Wikimedia Commons: Hönö | |
Hönö är en ö och en tätort i Öckerö kommun i Göteborgs norra skärgård. Ön, som har flest invånare i kommunen, ligger söder om Öckerö i Västra Götalands län.
Namnet Hönö har sitt ursprung i det fornvästnordiska ordet hein, som betyder brynsten och avser öns runda, avslipade hällar.[2]
Historia
Hönö har haft gott om odlingsbar mark och var i äldre tid en utpräglad jordbruksbyggd. Fram till mitten av 1800-talet var bebyggelsen på ön koncentrerad till fyra byar: Hult, Heden, Röd och Gårda. Även fisket har dock varit betydelsefullt, 1945 fanns det 123 fiskebåtar stationerade på Hönö. Under andra världskriget gick åtta båtar förlorade, 27 fiskare omkom till sjöss och 53 fiskare kom att hamna som krigsfångar i Tyskland. Ön är även känd för Hönökakan som började tillverkas här 1904.[3]
Hönö var och är beläget i Öckerö socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Öckerö landskommun. I denna inrättades för ön/orten 3 september 1915 Hönö municipalsamhälle (före 1933 benämnt Hönö-Klåva municipalsamhälle) som sedan upplöstes 31 december 1959.[4]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Hönö 1960–2015[1] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 2 557 | |||
| 1965 | 2 756 | |||
| 1970 | 3 396 | |||
| 1975 | 3 563 | |||
| 1980 | 3 924 | |||
| 1990 | 4 559 | 290 | ||
| 1995 | 4 707 | 294 | ||
| 2000 | 4 815 | 295 | ||
| 2005 | 5 045 | 296 | ||
| 2010 | 5 110 | 306 | ||
| 2015 | 5 293 | 338 | ||
Sevärdheter
Ordenskorset
Prins Henrik (Henrik Sjöfararen) upprättade under 1400- talets första hälft Portugals första astronomiska observatorium och en sjöarsenal. Där utbildade han skickliga sjömän och matematiker och expeditioner sändes ut över världen. Kors sattes upp som sjö- och landmärken vid expeditioner och upptäcktsresor, dels för att visa för andra sjöfarare att platsen var utforskad och dels för att kunna korrigera de kartor som man kontinuerligt ritade och uppdaterade. Coldinuordens tradition att placera ut gröna eller vita kors i skärgården är en obruten tradition från denna tid. Korsets navigationstekniska betydelse är idag liten, men placeringen har ännu ett symboliskt värde. 1928 sattes ett gjutjärnskors upp på Korseberget på Hönö av Coldinuorden som ett minnesmärke för sjöfarares väl. I mitten av korset finns en femuddig stjärna med ett öga.[5]
Labyrinten Tryggeberg
Cirka 300 meter väster om badplatsen Jungfruviken och cirka 1 kilometer sydost om öns kyrka, ligger en labyrint på den nordvästra sluttningen av en berghäll på 10-15 meters höjd. Den är 7,5 meter i diameter med ingång i östnordöst. Ursprungligen har den haft 12 vallar, men endast sex stenvarv återstår. Platsen för labyrinten kallas Stora Möet, alltså Stora Mötet. Cirka 30 meter nordöst om labyrinten finns ett 7 meter stort röse med mittgrop. Även namnet Tröggebergs slott förekommer.[6]
Se även
Noter
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 148
- ^ Sveriges öar, 3:e upplagan 2013, Anders Källgård s. 87.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Simonsen, Anders (2001). Bland hederligt folk: organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg 1755-1820. Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg, 1100-6781 ; 27. Göteborg: Historiska institutionen, Univ. Libris 8381896. ISBN 91-88614-35-2
- ^ Kraft, John (1985). Labyrinter på svenska västkusten och norska sydkusten. Göteborg: Göteborgs arkeologiska museum. Libris 7749515. ISBN 91-85488-21-6, s. 177
Vidare läsning
- Ekman, Bia; Mannervik, Margareta (1982). Sandviks holme: [bild och ord om en gammal arbetsplats på Hönö]. [Öckerö?]. Libris 8843634
- Hembygdsprojektet Öckeröarnas historia: materialet är insamlat av deltagare i studiecirklar. Delrapport 8:1, Röd - en by på Hönö. Öckerö: Kulturnämnden i samarbete med Studieförb. Vuxenskolan. 1986. Libris 496528
- Hembygdsprojektet Öckeröarnas historia: materialet är insamlat av deltagare i studiecirklar. Delrapport 8:2, Hönö : de fyra byarnas ö. Öckerö: Kulturnämnden i samarbete med Studieförb. Vuxenskolan. 1992. Libris 496531
- Hönö Hedens hättekvarn. Hönö: Hönö hembygdsförening. 2011. Libris 12125163. ISBN 978-91-979408-0-1
- Hönö missionsförsamlings minnesskrift: utgiven med anledning av församlingens 100-årshögtid : 1891-1991. Hönö: Församlingen. 1991. Libris 1273698
- Samuelsson, David (1976). Ute på havet söka sin bärgning: berättelser om en gången tids sjöfolk på Hönö. Göteborg: Pro caritate. Libris 7744936. ISBN 91-85046-16-7
Skönlitteratur
- Engdal, Britt (1992). Tjottar och fiskarungar. Bromma: Opal. Libris 7631047. ISBN 91-7270-665-1 - Ungdomsbok om badgäster på Hönö på 1920-talet.
Externa länkar
- Hönö Hembygdsgård
- Fiskemuséet i Hönö Klova
- Hönö missionskyrka (en del av Equmeniakyrkan) http://www.honomissionskyrka.se http://equmeniakyrkan.se
- Hönökonferensen http://www.honokonferensen.se
Wikimedia Commons har media som rör Hönö.
| ||||||||||||||||
