Öckerö kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Öckerö kommun
Kommun
Öckerö kommunhus.jpg
Öckerö kommunhus 2007
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapBohuslän
LänVästra Götalands län (–)
Göteborgs och Bohus län (–)
CentralortÖckerö
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal511,4 kvadratkilometer ()[1]
- därav land25,75 kvadratkilometer[1]
- därav vatten485,65 kvadratkilometer[1]
Folkmängd12 864 ()[2]
Bef.täthet499,57 inv./km² (land)
Läge
Öckerö Municipality in Västra Götaland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°42′40″N 11°38′50″Ö / 57.711111111111°N 11.647222222222°Ö / 57.711111111111; 11.647222222222
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsGöteborgs domkrets (–)
Sävedals domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1280[3]
Anställda975 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1407
GeoNames2687508
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Öckerö kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Öckerö. Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Bohuslän och i norra Kattegatt, väster om Göteborgs kommun och Kungälvs kommun, båda i före detta Göteborgs och Bohus län.

Kommunen utgörs av 10 bebodda öar och är jämte Gotland den enda kommun i Sverige som saknar fast landförbindelse och är beroende av färjetrafiken. Området har en artrik flora och fågelliv, men har problem med marint skräp.

Kommunen, som under perioden 2010 till 2022 styrdes av den borgerliga så kallade Öckeröalliansen, har en låg andel invånare med utländsk härkomst.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under vikingatiden tillhörde öckeröarna de norska kungarna och den delen av kustremsan som kallades Älvsyssel, med tingsplats där nuvarande Bohus fästning i Kungälv ligger. Senare under 1200-talet byggde kung Håkon Håkonsson av Norge hus på Öckerö eftersom han ofta låg där med sin flotta.

Vid mitten av 1700-talet gick sillen till, sillperioden, och fiskelägena blomstrade under ca 50 år.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Öckerö socken där Öckerö landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

I kommunen fanns följande municipalsamhällen, samtliga inrättade 3 september 1915 och upplösta 31 december 1959:

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Öckerö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Öckerö landskommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Sävedals domsaga och kommunen ingår sedan 1974 i Göteborgs domsaga.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Flygfoto över Öckerö

Öckerö brukar räknas till Göteborgs norra skärgård. Kommunen omfattar tio bebodda öar som alla ligger mellan Vinga och Marstrand. Öarna heter Grötö, Hyppeln, Källö-Knippla, Björkö, Fotö, Hälsö, Kalvsund, Rörö, Hönö och Öckerö. Övriga öar har ingen åretruntbefolkning. Hönö är den till ytan största av öarna och har den största befolkningen.[7]

Öckerö är jämte Gotland den enda kommun i Sverige som saknar fast landförbindelse.[8]

Hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Öckerö kommu omges av Skagerrak, men flödet av sötvatten från Göta älv och Nordre älv påverkar havsmiljön i den östra delen av kommunen.[9] Bland sjöar återfinns Stora Ers vatten och Svarte mosse.

Miljöproblem och naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Området kring Bohuskusten är särskilt hårt drabbat av skräp från havet då flytande skräp på Nordsjön förs med vind och ytvattenströmmar till Skagerrak där skräpet samlas på havet. Vid kraftig blåst kommer skräpet upp på ständerna och därför har strandstädning pågått i Öckerö kommun sedan 1992. Omkring 80 procent av allt skräp kommer från andra länder än Sverige.[10]

Kommunen har två kommunala naturreservat, Ersdalen och Rörö.[11] På den nordvästra delen av Hönö ligger Ersdalens naturreservat med bergiga och jordfattigt landskap. Floran är trots det karga landskapet relativt artrikt och innefattar bland annat dvärglin, ängsstarr, ävjebrodd och Jungfru Marie nycklar.[12] Rörö naturreservat utgörs av större delen av ön med samma namn. Där består landskapet av buskage, gräs och klapperstensfält och fågelarter som skärpiplärka, törnsångare, hämpling och järnsparv trivs där.[13]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Öckerö kommuns valdistrikt

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Öckerö församling. Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Öckerö distrikt.[14]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns åtta tätorter i kommunen, dessa är Hönö, Öckerö, Björkö, Fotö, Hälsö, Källö-Knippla, Rörö och Kalvsund.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunen styrs sedan 2010 av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som ingår i den så kallade Öckeröalliansen. Kommunalråd 2018-2022 är Jan Utbult från Kristdemokraterna.[15]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande M Ingvar Svensson
Förste vice ordförande KD Eva Wallin
Andre vice ordförande S Thomas Wijk

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande KD Jan Utbult
Förste vice ordförande M Jennie Wernäng
Andre vice ordförande S Maria Brauer

Nämnderna[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Socialnämnden M Kent Lagrell KD Martina Lindqvist S Thomas Wijk
Bygg- och miljönämnden L Göran Ohlsson KD Hans Wickstrand S Göran Olsson
Barn- och utbildningsnämnden KD Martina Kjellqvist L Vera Molin S Ronnie Bryngelsson
Valnämnden S Jan Ivar Ivarsson KD Johan Hamnebo

Politiska majoriteter[16][redigera | redigera wikitext]

År Partier
1994-1998 M KD L C
1998-2002 S KD L C
2002-2006 M KD
2006-2010 M KD L
2010-2014 M KD L
2014-2018 M KD L
2018- KD M L

Mandatfördelning i Öckerö kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPÖVRSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19709712310
9712310
4185,9
36
19731889411
889411
4190,5
37
19761178411
1178411
4191,1
338
197911167511
1167511
4189,6
329
198212235514
12235514
4190,4
36
198511327513
1327513
4189,7
347
198812326612
12326612
4187,2
3011
1991114114812
1144812
4189,0
329
1994114413711
1443711
4188,2
2417
19982112131012
211231012
4184,38
2714
2002212241011
212241011
4184,35
2813
2006111341012
11341012
4186,74
2714
201019317713
937713
4188,14
2615
201429334911
29334911
4189,02
2516
201828344119
28344119
4190,91
2516
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Kommunen förbinds med länsväg 155 av bilfärja på Hönöleden och Björköleden som trafikeras av Trafikverket Färjerederiet mellan Lilla VarholmenHisingen och Hönö respektive Björkö. Från Björkö går personfärja till Kalvsund, Grötö och Öckerö.

Till Björkö och Hönö finns avgiftsfria bilfärjeförbindelser, Björköleden och Hönöleden, från Lilla VarholmenHisingen i Göteborgs kommun. Från Hönö finns broar till Fotö och Öckerö, och från Öckerö finns bro vidare till Hälsö. Från Burö färjeläge på Hälsö går avgiftsfri bilfärja till de så kallade nordöarna, Källö-Knippla, Hyppeln och Rörö. Från Björkö och Öckerö går det personfärja till Kalvsund och Grötö. Från centrala Göteborg finns bussförbindelser från Nils Ericsonterminalen till färjeläget Lilla Varholmen. Vissa bussar följer med färjan och fortsätter till hållplatser på Hönö och Öckerö.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Det finns åtta grundskolor i kommunen och dessa är belägna på sju av kommunens tio öar.[17] Två av skolorna har högstadie – Brattebergskolan, Årskurs 3-9 och Hedens Skola, Årskurs 3-9.

Öckerö seglande gymnasieskola är kommunens enda gymnasium, med omkring 300 elever år 2022. Skolan drivs i kommunal regi.[18]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Öckerö kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
8 478
1975
  
9 219
1980
  
9 842
1985
  
10 260
1990
  
11 008
1995
  
11 590
2000
  
11 827
2005
  
12 231
2010
  
12 449
2015
  
12 682
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 688, eller 5,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 645 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 536, eller 4,47 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 981 den 31 december 2002).[19]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Öckerö kommun.[20]

Födelseland 31 december 2021[20]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige &&&&&&&&&&011989.&&&&&011 989 92,92 % 80,00 %
2 Norge Norge &&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061 0,47 % 0,39 %
3 Finland Finland &&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051 0,40 % 1,31 %
4 Tyskland Tyskland &&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050 0,39 % 0,51 %
5 Thailand Thailand &&&&&&&&&&&&&048.&&&&&048 0,37 % 0,43 %
6 Afghanistan Afghanistan &&&&&&&&&&&&&045.&&&&&045 0,35 % 0,60 %
7 Storbritannien Storbritannien &&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044 0,34 % 0,31 %
8 Syrien Syrien &&&&&&&&&&&&&039.&&&&&039 0,30 % 1,88 %
9 Danmark Danmark &&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031 0,24 % 0,37 %
10 USA USA &&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 0,22 % 0,23 %

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Byggnadsminnen[redigera | redigera wikitext]

Bland byggnadsminnen återfinns Bremerska villan som Ernst Bremer köpte 1927. Villan representerar typiska Bohuslänska kustnära företeelser som sillfisket och smugglingen, vilket är utmärkande för sekelskiftet 1900. Villan förklarades som byggnadsminne den 2 augusti 2004. Ett annat exempel är Stångmärket Valen, ett sjömärke från tidigt 1800-tal på ön Kalvsund. Sjömärket förklarades som byggnadsminne den 14 november 2006.

Fornminnen[redigera | redigera wikitext]

På öarna påträffas ibland offerkast, lokalt kallade döingarösen. Detta eftersom den som påträffade ett ilandflutet lik var skyldig att täcka liket med stenar eftersom man inte kunde begrava liket i vigd jord då man inte visste om personen varit kristen. Enligt sägnen "måste man kasta en sten eller gren på rösena samtidigt som man säger ramsan Jag kastar en sten på dina gamla ben, där ska du ligga till domedag". I annat fall sägs det att den dödes osalige ande kommer hemsöka en.[21]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått ett stim sillar av silver - ordnade tre, två, tre, två - och däröver en av en karvskura bildad ginstam av silver, belagd med en blå roddbåt.

Vapnet utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Öckerö landskommun 1956, men fastställdes aldrig av Kungl Maj:t. Det registrerades hos PRV enligt det nyare regelverket år 1979 med den nuvarande blasoneringen, som skiljer sig något från den ursprungliga.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Öar i Sverige 2013” (pdf). Statistiska meddelanden MI 50 SM 1402, tabell F. Statistiska centralbyrån. 15 december 2014. sid. 7. http://share.scb.se/ov9993/data/publikationer/statistik/mi/mi0812/2013a01k/mi0812_2013a01k_sm_mi50sm1402.pdf. Läst 15 april 2021. 
  8. ^ Nationalencyklopedin; uppslagsord 'Öckerö'
  9. ^ ”Öckerö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6cker%C3%B6. Läst 2 juni 2022. 
  10. ^ ”Kust och hav”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/bo-trafik-och-miljo/kust-och-hav. Läst 2 juni 2022. 
  11. ^ ”Naturområden och naturreservat”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/fritid-och-kultur/idrott-motion-och-friluftsliv/naturomraden-och-naturreservat. Läst 2 juni 2022. 
  12. ^ ”Ersdalens naturreservat”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/fritid-och-kultur/idrott-motion-och-friluftsliv/naturomraden-och-naturreservat/ersdalens-naturreservat. Läst 2 juni 2022. 
  13. ^ ”Rörö naturreservat”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/fritid-och-kultur/idrott-motion-och-friluftsliv/naturomraden-och-naturreservat/roro-naturreservat. Läst 2 juni 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ Göteborgs-Posten, 27 oktober 2014: Han är Öckerös nye toppolitiker Läst 7 december 2019
  16. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Arkiverad 7 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 December 2019
  17. ^ ”Kommunala grundskolor”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/barn-och-utbildning/grundskola/kommunala-grundskolor. Läst 1 juni 2022. 
  18. ^ ”Gymnasium”. www.ockero.se. https://www.ockero.se/barn-och-utbildning/gymnasium. Läst 1 juni 2022. 
  19. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  20. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 1 juni 2022. 
  21. ^ ”Döingeröset Hyppeln - Udda Utflykter”. uddautflykter.se. 14 mars 2021. https://uddautflykter.se/guide/bohuslan/doingeroset-hyppeln/. Läst 2 juni 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]