Öckerö kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Öckerö kommun
Kommun
Öckerö vapen.svg
Fri vapensköld för Öckerö kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Bohuslän
Domsaga Göteborgs domsaga
Läge 57°42′40″N 11°38′50″Ö / 57.71111°N 11.64722°Ö / 57.71111; 11.64722
Centralort Öckerö
Areal 25,88 km² (2015-01-01)[1]
287:e största (av 290)
 - land 25,75 km²
 - vatten 0,13 km²
 - storstadsområde 3 694,45 km²(2015[2])
Folkmängd 12 678 (2015-09-30)[2]
178:e största (av 290)
 - storstadsområde 979 818 (2015[2])del av Stor-Göteborg
Befolkningstäthet 492,35 invånare/km²[2][1]
17:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 265 invånare/km²
GeoNames 2687508
Kommunkod 1407
Tätortsgrad (%) 97,3 (2010)[3]
Antal anställda 925 (2014-11)[4]
Öckerö Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: www.ockero.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Öckerö kommun är en kommun i Västra Götalands län, före detta Göteborgs och Bohus län, i landskapet Bohuslän. Centralort är Öckerö.

Öckerö kommun ligger i norra Kattegatt, väster om Göteborgs kommun och Kungälvs kommun.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Öckerö socken där Öckerö landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

I kommunen fanns följande municipalsamhällen, samtliga inrättade 3 september 1915 och upplösta 31 december 1959:

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Öckerö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Öckerö landskommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Sävedals domsaga och kommunen ingår sedan 1974 i Göteborgs domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått ett stim sillar av silver - ordnade tre, två, tre, två - och däröver en av en karvskura bildad ginstam av silver, belagd med en blå roddbåt.

Vapnet utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Öckerö landskommun 1956, men fastställdes aldrig av Kungl Maj:t. Det registrerades hos PRV enligt det nyare regelverket år 1979 med den nuvarande blasoneringen, som skiljer sig något från den ursprungliga.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under vikingatiden tillhörde öckeröarna de norska kungarna och den delen av kustremsan som kallades Älvsyssel, med tingsplats där nuvarande Bohus fästning i Kungälv ligger. Senare under 1200-talet byggde kung Håkon Håkonsson av Norge hus på Öckerö eftersom han ofta låg där med sin flotta.

Vid mitten av 1700-talet gick sillen till, sillperioden, och fiskelägena blomstrade under ca 50 år.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Öckerö kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
8 478
1975
  
9 219
1980
  
9 842
1985
  
10 260
1990
  
11 008
1995
  
11 590
2000
  
11 827
2005
  
12 231
2010
  
12 449
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 688, eller 5,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 645 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 536, eller 4,47 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 981 den 31 december 2002).[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Öckerö kommun 12 645 personer. Av dessa så var 605 personer (4,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Öckerö brukar räknas till Göteborgs norra skärgård. Kommunen omfattar tio bebodda öar som alla ligger mellan Vinga och Marstrand. Öarna heter Grötö, Hyppeln, Källö-Knippla, Björkö, Fotö, Hälsö, Kalvsund, Rörö, Hönö och Öckerö. Övriga öar har ingen åretruntbefolkning. Björkö är den till ytan största av öarna, medan Hönö har den största befolkningen.

Öckerö är jämte Gotland den enda kommun i Sverige som saknar fast landförbindelse.[9] Till Björkö och Hönö finns avgiftsfria bilfärjeförbindelser, Björköleden och Hönöleden, från Lilla VarholmenHisingen i Göteborgs kommun. Från Hönö finns broar till Fotö och Öckerö, och från Öckerö finns bro vidare till Hälsö. Från Burö färjeläge på Hälsö går avgiftsfri bilfärja till de så kallade nordöarna, Källö-Knippla, Hyppeln och Rörö. Från Björkö och Öckerö går det personfärja till Kalvsund och Grötö. Från centrala Göteborg finns bussförbindelser från Nils Ericsonterminalen till färjeläget Lilla Varholmen. Vissa bussar följer med färjan och fortsätter till hållplatser på Hönö och Öckerö.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Öckerö kommuns valdistrikt

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Öckerö distrikt.[10]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunen styrs sedan 2010 av moderaterna, kristdemokraterna och folkpartiet som ingår i den så kallade Öckeröalliansen. Kommunalråd 2011-2014 var Arne Lernhag från moderaterna.[11]

Vid valet 2014 minskade Öckeröalliansens mandat från 27 till 24. Folkpartiet och Moderaterna gick back flera procentenheter men kristdemokraterna gick framåt och vann två mandat. Samtliga oppositionspartier ökade sina röstetal. Arne Lernhag blev åter kommunalråd för perioden 2015-2018.[11] Kommunalrådet är kommunens enda heltidspolitiker.[12]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
KD
Anne-Lie Sundling
Förste vice ordförande
M
Eivind Orvarsson
Andre vice ordförande
S
Thomas Wijk
Ordförande Nämnd Vice ordförande
M
Kent Lagrell Socialnämnden
KD
Lisbeth Lindquist
FP
Göran Ohlsson Bygg- och miljönämnden
M
Bengt Olausson
KD
Robertho Settergren Barn- och utbildningsnämnden
FP
Vera Molin
S
Jan-Åke Simonsson Valnämnden
M
Stig Ottosson

Mandatfördelning i Öckerö kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP ÖVR SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 9 7 12 3 10
9 7 12 3 10
41 85,9
36
1973 1 8 8 9 4 11
8 8 9 4 11
41 90,5
37
1976 11 7 8 4 11
11 7 8 4 11
41 91,1
33 8
1979 11 1 6 7 5 11
11 6 7 5 11
41 89,6
32 9
1982 12 2 3 5 5 14
12 2 3 5 5 14
41 90,4
36
1985 1 13 2 7 5 13
13 2 7 5 13
41 89,7
34 7
1988 12 3 2 6 6 12
12 3 2 6 6 12
41 87,2
30 11
1991 11 4 1 1 4 8 12
11 4 4 8 12
41 89,0
32 9
1994 1 14 4 1 3 7 11
14 4 3 7 11
41 88,2
24 17
1998 2 11 2 1 3 10 12
2 11 2 3 10 12
41 84,38
27 14
2002 2 12 2 4 10 11
2 12 2 4 10 11
41 84,35
28 13
2006 1 11 3 4 10 12
11 3 4 10 12
41 86,74
27 14
2010 1 9 3 1 7 7 13
9 3 7 7 13
41 88,14
26 15
2014 2 9 3 3 4 9 11
2 9 3 3 4 9 11
41 89,02
25 16
  • Övriga 1979 var Nya partiet
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2015”. Statistiska centralbyrån. 9 november 2015. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/395387/. Läst 11 november 2015. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  9. ^ Nationalencyklopedin; uppslagsord 'Öckerö'
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ [a b] Göteborgs-Posten, 14 september 2014: Valet på Öckerö Läst 25 juni 2015
  12. ^ Öckerö kommun, Kommun och politik: kommunens organisation Läst 25 juni 2015

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]