Coldinuorden

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ett Coldinukors i Eriksberg i Göteborg.
Ordenshus för logen Göta Coldin vid Bellmansgatan i Göteborg.

Coldinuorden är ett ordenssällskap som enligt egen uppgift går tillbaka på en sjöfararorden från medeltiden med rötter från området kring Medelhavet. Orden fortlever numera endast i Sverige och Finland. Ordensnamnets exakta innebörd och ursprung är känt endast av dem som innehar de högsta graderna. Enligt en av orden utgiven historik (Pravitz 1919) är den att beteckna som "ett hemligt brödraförbund, hvars ritual anknyter sig till en af världshistoriens största tilldragelser".

Coldinuorden i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Coldinuorden infördes till Sverige av kaptenen friherre Carl Biörnberg, som 1757 (eller möjligtvis 1758) i Göteborg lärde känna den franske örlogskaptenen François Thurot, vilken tillhörde orden. De blev goda vänner, och när Thurot kom tillbaka till Frankrike föreslog han för två höga dignitärer inom Coldinuorden, hertigarna de Noailles och de Belle-Isle, att Biörnberg kunde vara en lämplig person att leda en svensk gren av orden. Förslaget accepterades och vid ett återbesök i Sverige följande år försåg han Biörnberg med nödvändiga handlingar och ingående kunskaper om orden samt utnämnde honom till den svenska ordens högste styresman, "Acbaron Recor" (1759). Biörnberg valde därefter ut ett femmannaråd med representanter för olika delar av det dåvarande Sverige (inklusive Finland). Den första svenska ordenslogen (inom orden kallad "karavell") invigdes i Stockholm ("Arla Coldin") år 1765. Den följdes inom kort av karavell på Sveaborg i Finland ("Månans Coldin") samt i Göteborg ("Göta Coldin") och Karlskrona ("Kronans Coldin"). Under en kort period fanns även en karavell på kolonin S:t Barthélemy ("Cialon Coldin") samt en "privat" karavell vid hovet i Stockholm ("Flottans Coldin") som grundades på eget bevåg av hertig Carl, vilken i sin befattning som storamiral tidigt hade påtagit sig rollen som den svenska ordens protektor.

Ordens symbol är en karavell med devisen "Med ljus från höjden går färden trygg". År 1906 uppgick medlemsantalet i de tre svenska karavellerna till cirka 2 000 personer, många med anknytning till marinen. Flera medlemmar av det svenska kungahuset (inklusive Carl XVI Gustaf) har varit beskyddare av och hedersledamöter i orden.

Även om ordens inre verksamhet och ritualer är hemliga är den utåt känd bland annat för de kors som finns uppsatta företrädesvis i skärgårdsområdena och som förr i tiden främst skulle fungera som sjömärken. Innebörden av korset i märket är en ordenshemlighet. Långt tillbaka i tiden hade man vid upptäcktsresor sjövägen till främmande länder alltid med en representant för kyrkan ombord på fartygen. Märkena kom att fungera som väl uppmätta referenspunkter när man skulle uppdatera sina kartor.

Coldinuorden har många likheter med Neptuniorden, där det kristna budskapet och stöd till sjöfarande är ett par av de gemensamma nämnarna i ordnarnas värdegrund för sina verksamheter.

Nuvarande (januari 2015) Acbaron Recor är friherre Jöns Bonde.[1]

Acbaron Recor Coldinu Orden

  • 1765–1790 – Friherre, Major Carl Biörnberg
  • 1790–1816 – Friherre, Kammarherre Knut Henrik Leijonhufvud
  • 1817–1840 – Friherre, Överstekammarjunkare Carl Göran Bonde
  • 1841–1853 – Friherre, Kammarjunkare John Adolf Leyonmarck
  • 1854–1895 – Friherre, Överstekammarherre Carl Jedvard Bonde
  • 1896–1913 – Friherre, Attaché Carl Carlson Bonde
  • 1914–1937 – Friherre Carl Gotthard Bonde
  • 1937–1988 – Friherre Carl Jedvard Carlson Bonde
  • 1988–2002 – Friherre Carl Göran Carlsson Bonde
  • 2002–nutid – Friherre Jöns Bonde

Svenska loger ("karaveller")[redigera | redigera wikitext]

Arla Coldin (Stockholm)[redigera | redigera wikitext]

Invigningen av fästningen Nya Chartago på ön Lilla Essingen i Stockholm.

Logen grundades den 8 maj 1765. Den utgör moderloge (eller "Stam Coldin") för övriga svenska karaveller. År 1786 reste man fästningen Nya ChartagoLilla Essingen. Orden äger sedan 1807 fastigheten Piperska muren, där också dess sammankomster äger rum.

Till kända medlemmar av logen hör Carl Michael Bellman, OS-medaljören Torsten Kumfeldt och kompositören Hugo Alfvén. Den senare har komponerat en särskild festsång till logen.[2]

Göta Coldin (Göteborg)[redigera | redigera wikitext]

Logen grundades den 15 april 1768. Dess ordenshus ligger på Bellmansgatan 9 i centrala Göteborg.

Till kända medlemmar av denna loge hör Pehr Dubb (styrande recor) och William Chalmers.[3]

Kronans Coldin (Karlskrona)[redigera | redigera wikitext]

Orden grundades den 15 augusti 1769. Att döma av dess äldsta protokollsbok förefaller verksamheten dock ha upptagits på allvar först 1777. Efter att initialt ha haft verksamheten inhyrd i flera olika lokaler håller Kronans Coldin sedan 1803 sina sammankomster i stadens frimurarhus.

Styrande Recorer Kronans Coldin

Framstående personer som tillhört orden (ett urval ej ovan nämnda)[redigera | redigera wikitext]

Coldinuorden i Finland[redigera | redigera wikitext]

Redan 1766 lät Biörnberg grunda en Coldinu karavell ("Månans Coldin") på fästningen Sveaborg i Finland. Dess förste Styrande Recor blev kammarherre Knut Leijonhufvud. Denna karavell tynade bort redan i början av 1800-talet och upphörde 1806. Dess siste Styrande Recor var konteramiral Carl Olof Cronstedt. Månans Coldin återinvigdes 1987 med friherre George Ramsay som Styrande Recor. Han efterträddes 2008 av lantbruksrådet Marcus Borgström.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Harald Forodden (2015). ”Coldinu Orden og Piperska Muren” (på norska). Frimurerbladet 66 (1): sid. 58–59. http://issuu.com/frimurer/docs/frimurerbladet_01-2015/58?e=11881839/11415291. Läst 14 april 2015. ”Nuværende høyeste styrer er Friherre Jöns Bonde [...]”. 
  2. ^ Ur tysk förteckning över Alfvéns verk
  3. ^ Carl Ek: "William Chalmers och det göteborgska ordens- och sällskapslivet" på Chalmers hemsida

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hjalmar Pravitz: Kronans Coldinuordens historia 1769–1919 (Karlskrona 1919)
  • William Frylmark: "Kronans Coldinu Orden" i Ordensliv i Carlscrona (Föreningen Gamla Carlscrona Årsbok 1980, Karlskrona 1981)
  • Nordisk familjebok (artikeln "Coldinu-orden")
  • Coldinuorden, kortfattad historik.
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Coldinu-orden, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]