Hampa

Från Wikipedia
Version från den 27 november 2017 kl. 15.38 av Paracel63 (Diskussion | Bidrag) (aukt, -stub, öl, ingress)
Den här artikeln handlar om växten Cannabis sativa. För användning av växten som drog, se Cannabis.
Hampa
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljHampväxter
Cannabaceae
SläkteHampor
Cannabis
Linné
ArtHampa
C. sativa
Vetenskapligt namn
§ Cannabis sativa
AuktorLinné, 1753

Hampa (Cannabis sativa) är en växt i familjen hamp[a]växter. Den är en tålig och snabbväxande, ettårig ört som odlats som spånadsväxt, smaksättare eller för tillverkning av droger i flera tusen år.

Ordet hampa används både om växten samt om de fibrer som kan utvinnas och de produkter (bland annat rep) som kan tillverkas av den. Det är då fibrerna från den yttre delen av stammen som används. Hampa kan även syfta på besläktade växtarter och mer oegentligt om växtarter som har liknande användning (se manillahampa och sisalhampa).

Biologi

Den är en mycket tålig och snabbväxande ettårig ört med fingrade, tre- till nioflikiga blad som förekommer i ett antal varianter med lite olika egenskaper. Hampa är en av de äldsta och mest härdiga kulturväxterna, med en förmåga att växa på näringsfattiga jordar i de flesta klimatzoner, och på höjder upp till 3 000 meter över havet.

Växten kan i gynnsamma fall bli nio meter hög. I Sverige växer den till omkring två meters höjd. Arten är tvåbyggare och har han- respektive honblommor på olika plantor.

Historik

Hampa har odlats och förädlats åtminstone sedan 4000 år f.Kr., både för fibrernas skull men även för vissa medicinska syften. Drogbruket – det rekreationella, religiösa och mer utvecklande medicinska – uppkom i Indien efter att plantan importerats från Kina, och omnämns som tidigast i religiösa skrifter som daterar sig cirka 1500–2000 år f.Kr. I Europa har hampan historiskt används för fibrernas skull. Den hampa som odlades i Europa i början av 1900-talet saknade, enligt 1912 års upplaga av Nordisk Familjebok,[1] nästan alldeles de narkotiska egenskaper som utmärkte det som då kallades för indisk hampa, det vill säga cannabis.

Användning

Uppskuren stam från hampa med synliga fibrer i de yttre delarna.

Som kulturväxt har hampan många potentiella användningsområden. Innan syntetmaterial blev tillgängliga var växtens fibrer ofta använda som råmaterial vid tillverkning av rep, säckar och nät. Cellulosainnehållet i hampa är 32 till 38 procent.[2]

Hampasorter som primärt används för sina fibrers skull karaktäriseras av långa stjälkar och klent grenverk. En av dessa högväxande varianter kallas Futura. Efterfrågan på dessa fibrer har de senaste decennierna ökat, bland annat då man tagit fram nya beredningsmetoder, som även gör fibrerna lämpliga för textilindustri.[3] Ur växtens frön kan man utvinna hampolja, vilken kan användas vid framställning av matolja,[4] smörjmedel, tvål, schampo,[5] och som bränsle.[6] Hampa är även intressant som biobränsle i form av briketter och som möjlig snabbväxande råvara i etanolframställning från cellulosa. Hampafibrer hålls fortfarande för att vara starka och tåliga. En av nackdelarna med tågvirke av hampa att hampan är känslig för röta och måste behandlas med tjära. Den kallas då drevgarn.[7] Hampans känslighet gjorde att hampan fick konkurrens av bland annat manilla, som är en helt annan växt även om den ibland kallats för manilahampa (eller manillahampa). Frukten är en liten nöt som kallas hampafrö. Fågelfrö i olika blandningar som köps i dagligvaruhandeln innehåller ofta frön från industrihampa med mindre än 0,2 procent tetrahydrocannabinol (THC).

Lagstiftning

Mellan 1971 och 2005 var all odling av Cannabis sativa förbjuden i Sverige. Det är lagligt för jordbrukare att odla vissa sorter av så kallad industrihampa med en THC-halt lägre än 0,2 procent. Olagliga sorter kan innehålla 1–23 procent THC. Odling är tillåten om sorterna är upptagna på Statens jordbruksverks lista över godkända hampor och jordbrukaren varje år i förväg ansöker om så kallat gårdsstöd för denna odling.[8] Ett annat villkor är att fastigheten måste ha minst 4 hektar jordbruksmark. Tillstånd ges normalt aldrig för att odla enstaka plantor.

Innehav av industrihampa klassas inte som narkotikabrott, oavsett användningsområde, om den är odlad med tillstånd.[9]

Produktion

På grund av konkurrens från andra typer av fibrer som var billigare eller mindre arbetskrävande så upphörde nästan odlingen av hampa i många delar av Sverige redan före 1920-talet men odling i liten skala har återupptagits under de senaste 10 åren. Hampa odlas i Sverige på cirka 130 hektar enligt Jordbruksverket.[10]

Inom Europeiska unionen odlades hampa år 2010/2011 på cirka 11 000 hektar. Det var en minskning jämfört med föregående år. 66 procent av arealen fanns i Frankrike.[11]

Namn

Alternativa trivialnamn på svenska

Dialektalt kallas i Halland hanplantan gålla.[12]

Synonymer

Cannabis americana Pharm. ex Wehmer
Cannabis chinensis Delile
Cannabis erratica Siev.
Cannabis foetens Gilib. nom. inval.
Cannabis generalis E.H.L.Krause nom. illeg.
Cannabis gigantea Crévost nom. inval.
Cannabis gigantea Delile ex Vilm.
Cannabis indica Lamarck
Cannabis intersita Soják
Cannabis kafiristanica (Vav.) Chrtek
Cannabis macrosperma Stokes
Cannabis ruderalis Janischewsky
Cannabis sativa subsp. culta Serebr. in Vavilov nom. inval.
Cannabis sativa subsp. indica (Lam.) E.Small & Cronquist
Cannabis sativa subsp. intersita (Soják) Soják
Cannabis sativa subsp. spontanea Serebr.
Cannabis sativa var. chinensis (Delile) A.DC.
Cannabis sativa var. indica (Lam.) Wehmer
Cannabis sativa var. kafiristanica (Vavilov) E.Small & Cronquist
Cannabis sativa var. ruderalis (Janisch.) S.Z.Liou
Cannabis sativa var. spontanea Vavilov

Se även

Referenser

Noter

Källförteckning

Externa länkar