Hans-Gunnar Axberger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hans-Gunnar Axberger på Bokmässan 2016.

Hans-Gunnar Axberger, född 11 juli 1952 i Danderyds församling i Stockholms län[1], är en svensk jurist och författare. Han är son till Gunnar Axberger.

Axberger disputerade 1984 vid Stockholms universitet på avhandingen Tryckfrihetens gränser. Han blev 2003 adjungerad professor i medierätt vid Stockholms universitet och är sedan 2015 professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.[2] Han har varit byråchef på Brottsförebyggande rådet och var pressombudsman 1990–92 samt justitieombudsman februari 2008– juli 2013.[3] Åren 2011–13 var han ordförande i en parlamentarisk kommitté som utredde det statliga presstödet.[4][5]

Justitieombudsman[redigera | redigera wikitext]

Efter sin tid som Justitieombudsman 2008–2013 drog Axberger slutsatsen att offentlighetsprincipen generellt fungerar som den ska men att han gjorde en nedslående erfarenhet i några granskningar av regeringskansliet. Han sade att "Dels hade man tagit sig uppseendeväckande friheter i förhållande till regelverket, för att inte tala om värdegrunden, och dels så ansåg man inte att man hade gjort några fel. Attityden var, måste jag nog tyvärr säga, arrogant och den liknade ingenting annat som jag stötte på under mina JO-år från andra myndigheter."[6]

Riksrevisionsaffären[redigera | redigera wikitext]

Riksrevisor Margareta Åberg beslöt den 10 juli 2016 med hänvisning till Dagens Nyheters granskning att ge Axberger i uppdrag att "utreda om det har funnits några formella fel och brister i hanteringen och ledningen av det förändringsarbete som genomförts vid Riksrevisionen det senaste året".[7]

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Offentlighet och sekretess i forskningsverksamhet (1983)
  • Eko-brott, eko-lagar och eko-domstolar. En rättspolitisk utvärdering av lagstiftningen mot ekonomisk brottslighet (1988)
  • Brottsprovokation (1989)
  • Vad händer med offentlighetsprincipen vid ett svenskt EU-medlemskap? En rättslig utvärdering (1994)
  • Pressetik. En översikt över pressetiska konflikter, regler och synsätt (1994)
  • Tänka fritt är större (1995)
  • Det allmänna rättsmedvetandet (1996)
  • Principgenombrottet. En rättslig granskning av förslaget att ”utdefiniera” barnpornografin från grundlagarna (1998)
  • Yttrandefrihetsrätt (2004, tillsammans med Håkan Strömberg)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1 
  2. ^ Nya professorer vid Juridiska institutionen på Uppsala universitets webbplats Arkiverad 9 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-07-12
  3. ^ ”Protokoll 2012/13:113”. riksdagen.se. Sveriges riksdag. Onsdagen den 5 juni 2013. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-protokoll-2012131_H009113/. Läst 26 september 2013. 
  4. ^ ”Presstöd”. regeringen.se. Regeringskansliet (Kulturdepartementet). 28 februari 2008, uppdaterad 10 september 2013. Arkiverad från originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928212741/http://www.regeringen.se/sb/d/13163/a/12767. Läst 26 september 2013. 
  5. ^ ”Kommittéberättelse 2011:Ku2011:06”. riksdagen.se. Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Kommitteberattelser/Presstodskommittn-Ku-201106_B2_Ku2011;06/. Läst 26 september 2013. 
  6. ^ Gunilla Herdenberg. "Tryckfrihetsförordningen 250 år – Fri information för framtida kunskap!", vardegrundsdelegationen.se, 22 september, 2016. Åtkomst den 17 augusti 2017. (Video med bildspel med Hans-Gunnar Axberger vid 28m). Åtkomst den 17 augusti 2017.
  7. ^ Beslut om extern utredning, pressmeddelande från Riksrevisionen den 10 juli 2016, läst 2016-07-11]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Nils-Olof Berggren
Justitieombudsman
2008–2013
Efterträdare:
Cecilia Renfors
Företrädare:
Thorsten Cars
Allmänhetens pressombudsman
1990–1992
Efterträdare:
Pär-Arne Jigenius