Hedvig Lindahl

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hedvig Lindahl
Sweden - Denmark, 8 April 2015 (17086852791).jpg
Hedvig Lindahl, april 2015 (efter landskampen mot Danmark).
Personlig information
Fullständigt namnRut Hedvig Lindahl
SmeknamnViggy
Födelsedatum29 april 1983 (36 år)
FödelseortKatrineholm, Sverige
Längd179 cm[1]
Klubbinformation
KlubbTyskland VfL Wolfsburg
Tröjnummer1
PositionMålvakt
Juniorlag
1987–1994
1994–1996
Sverige Gropptorps IF
Sverige Baggetorps IF
Seniorlag*
År
1996–1998
1998–2000
2001–2003
2003
2004–2008
2009–2010
2011–2014
2015–2019
2019–
Klubb
Sverige DFK Värmbol
Sverige Tunafors SK
Sverige Malmö FF
Sverige IF Trion (lån)
Sverige Linköpings FC
Sverige Kopparbergs/Göteborg FC
Sverige Kristianstads DFF
England Chelsea LFC
Tyskland VfL Wolfsburg
SM (GM)





43 0(0)
74 0(0)
34 0(0)
0 0(0)
Landslag**
År
1999–2000
2001–2002
2002–2004
2002–
Landslag
 Sverige U17
 Sverige U19
 Sverige U23
 Sverige
SM (GM)
6 0(0)
7 0(0)
12 0(0)
157 0(0)
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna och är korrekt per den 11 april 2019[1].
** Antal landskamper och mål är korrekta per den 5 mars 2019[2].
Hedvig Lindahl
Olympic rings with transparent rims.svg Olympiska spel
Silver Rio de Janeiro 2016 Fotboll
Världsmästerskap
Brons Tyskland 2011 Fotboll
Brons Frankrike 2019 Fotboll

Rut Hedvig Lindahl, född 29 april 1983 i Katrineholm,[3] är en svensk fotbollsmålvakt som spelar för WfL Wolfsburg. Tidigare har Lindahl spelat i damallsvenskan för Malmö FF, Linköpings FC, Kopparbergs/Göteborg FC och Kristanstads DFF, samt i England där hon med Chelsea Ladies FC vunnit både FA Women's Super League och FA Women's Cup två gånger, 2015 och 2017/18.[4][5]

Lindahl har spelat landslagsfotboll sedan 2002 och har varit ordinarie landslagsmålvakt för Sverige sedan 2005. 2017 blev hon den fotbollsmålvakt – oavsett kön – som deltagit i flest landskamper för Sveriges landslag.[6]

I mars 2018 utsågs Lindahl till världens bästa målvakt av spelarorganisationen FIFPro . [7]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Lindahl är född i Katrineholm och uppvuxen i Marmorbyn i Vingåkers kommun. Hon började spela fotboll som fyraåring,[8] då hon tjatade sig till fotbollsskor eftersom den äldre systern fick ett par. Syskonens far har varit fotbollsspelare.[9]

Vid tretton års ålder beslutade Lindahl att satsa på att bli fotbollsproffs, detta efter att hon blivit uttagen till Katrineholm–Flen–Vingåkers zonlag. Året efter beslutade Lindahl att satsa som målvakt,[9] efter att hon tidigare kombinerat målvaktsspel med forwardsspel. Nya mål sattes upp, och Lindahl lyckades bli uttagen till Sörmlandslaget (ett tillfälligt lag där de bästa fotbollsspelarna i Sörmland i samma årskull får spela).

Klubbfotboll[redigera | redigera wikitext]

Lindahls moderklubb är Gropptorps IF, som ligger utanför Katrineholm i Södermanland. Hon började sin karriär tillsammans med pojkarna i samma klubb och spelade från 11 års ålder i Baggetorps IF:s flicklag.[8] Med DFK Värmbol debuterade Lindahl som fjortonåring[9] på seniornivå (Division 4),[8] varefter hon med Tunafors SK vann Division 2. Därifrån värvades hon 2001 till damallsvenska Malmö FF.

I Malmö FF spelade Lindahl i tre säsonger (2001–2003).[8] Lindahl konkurrerade om målvaktsplatsen med dåvarande landslagsmålvakten Caroline Jönsson. Trots en position som andremålvakt fick Lindahl förtroendet av dåvarande förbundskapten Marika Domanski Lyfors, vilket ledde till debut i Damlandslaget (2002) samt VM-silver i USA (2003).

Lindahl värvades 2004 till Linköpings FC. Därefter började hon på allvar att tävla med Caroline Jönsson och Sofia Lundgren om platsen som ordinarie landslagsmålvakt.

Efter fem år och två cupvinster (2006 och 2008), fortsatte karriären i Kopparbergs/Göteborg FC. Där stannade hon i två säsonger, innan hon inför säsongen 2011 blev värvad till Kristianstads DFF. 2015 gick färden vidare, och för första gången lämnade hon Sverige för spel utomlands. Engelska Chelsea blev då ny klubbadress.

Under sin tid i Chelsea fortsatte Lindahl att uppmärksammas. Hon vann både 2015 och 2016 Diamantbollen som Sveriges bästa kvinnliga fotbollsspelare.[9] Våren 2018 avancerade hon med Chelsea till semifinal i Uefa Women's Champions League.[10]

Våren 2019 lämnade Lindahl klubben, efter att fått sparsamt med speltid och inte erbjudits nytt kontrakt.[11] Efter det lyckosamma landslagsdeltagandet i VM 2019 kontrakterades hon dock av tyska WfL Wolfsburg.[12]

Landslagsspel[redigera | redigera wikitext]

Lindahls landslagskarriär startade 1998 då hon med Sörmlandslaget deltog vid Elitflicklägret i Halmstad. Där blev hon uttagen till All Star Team, där de bästa fotbollsspelarna födda 1983 deltog. Varje femtonårig fotbollsspelare blev bedömd enligt en femgradig skala, där Lindahl fick det högsta betyget (5 av 5), något som sällan delades ut.

Sedan 1998 har Lindahl deltagit svenska damlandslag på flick-, U21- och A-landslagsnivå. Lindahl har genomgått SvFF:s utbildningsstege.

I landslaget debuterade hon 2002.[13] Hon har sedan 2005 varit förstemålvakt i alla mästerskap utom 2013, då hon nyligen kommit tillbaka från en korsbandsskada. 2004, 2005, 2009 och 2014[14] tilldelades hon utmärkelsen Årets målvakt.

Den 3 augusti 2014 spelade hon sin 100:e landskamp för svenska landslaget, i en match mot England.[15] Hedvig Lindahl spelade sin 113:e landskamp för Sverige i och med mötet mot Moldavien den 17 september 2015. Därmed slog hon Elisabeth Leidinges rekord i antal spelade landskamper för en damfotbollsmålvakt i Sverige.[16]

I maj 2019 blev Lindahl uttagen i Sveriges trupp till Världsmästerskapet i fotboll 2019.[17]

Övriga aktiviteter och familj[redigera | redigera wikitext]

Förutom en egen aktiv karriär som fotbollsmålvakt, driver Hedvig Lindahl ett företag med samma namn.[18] Hon är dessutom utbildad målvaktstränare.

Hedvig Lindahl är gift och har två söner tillsammans med sin hustru Sabine Willms.[19][20] Lindahl utnämndes 2016 till Årets bragdmama av tidningen Mama, och Lindahl menade att utmärkelsen lika mycket var hennes hustrus. Det är Willms som fött fram de båda barnen.[21]

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Lindahl tar emot pris 22 september 2015 (efter EM-kvalmatchen mot Polen, 3–0[22]). Några dagar tidigare blev hon mesta landslagsmålvakt inom svensk damfotboll.[23]

Klubbfotboll[redigera | redigera wikitext]

  • SM-guld i inomhus-SM 2004
  • Seger i Svenska cupen 2006, 2008

Landskamper

Personliga meriter

  • Årets målvakt 2004, 2005, 2009, 2014, 2015, 2016, 2017

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] "H. Lindahl": soccerway.com. Läst 6 april 2018. (engelska)
  2. ^ [a b] ”Hedvig Lindahl”. svenskfotboll.se. http://www.svenskfotboll.se/spelarfakta/. Läst 11 april 2019. 
  3. ^ "Hedvig Lindahl". sports-reference.com. Läst 6 april 2018. (engelska)
  4. ^ Jonathan Nilsson, Petra Thorén (7 juli 2019). ”Hedvig bekräftar – lämnar England” (på svenska). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/RRaMaW/hedvig-bekraftar--lamnar-england. Läst 7 juli 2019. 
  5. ^ ”Chelsea FC Women hemsida (Läst 2019-07-18)”
  6. ^ Nyström, Pelle (2017-10-23/24): "Hedvig Lindahl slår målvaktsrekordet". svt.se. Läst 6 april 2018.
  7. ^ FIFPro (Läst 2019-07-20)”
  8. ^ [a b c d] Jubileumsskrift för Värmbols damfotboll. 2009. sid. 8. http://docplayer.se/65045085-Jubileumsskrift-for-varmbols-damfotboll.html. Läst 4 april 2018. 
  9. ^ [a b c d] Hedberg, Carin (9 juli 2017). ”Hedvig Lindahl: Att få barn kullkastade allt”. Allers. https://www.allers.se/hedvig-lindahl-att-fa-barn-kullkastade-allt/. Läst 4 april 2018. 
  10. ^ "Hedvig Lindahl – INFORMATIONS SUR LES MATCHES". uefa.com. Läst 6 april 2018. (franska)
  11. ^ TT (29 april 2019). ”Lindahl lämnar Chelsea”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/0nB6bJ. Läst 6 september 2019. 
  12. ^ Radiosporten TT (17 juli 2019). ”Lindahl-klar-för-Wolfsburg” (på svenska). Radiosporten. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=179&artikel=7264846. Läst 18 juli 2019. 
  13. ^ A-landslagets spelarporträtt hos Svenska fotbollförbundet Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ [a b c] Falck, Ronny (8 januari 2015). ”Fotbollsdrömmen blev sann för Hedvig Lindahl”. kkuriren.se. https://www.kkuriren.se/sport/fotbollsdrommen-blev-sann-for-hedvig-lindahl/. Läst 4 april 2018. 
  15. ^ ”Storförlust mot England”. svenskfotboll.se. 3 augusti 2014. http://svenskfotboll.se/landslag/damer/arkiv/landslag/2014/08/england-sverige-0803/. Läst 4 augusti 2014. 
  16. ^ ”Drömstart för Sverige i EM-kvalet”. http://www.svt.se/sport/fotboll/moldavien-sverige-2. Läst 17 september 2015. 
  17. ^ ”Gerhardssons VM-trupp presenterad”. svenskfotboll.se. 16 maj 2019. https://www.svenskfotboll.se/nyheter/landslag/2019/5/dam-vm-trupp/. Läst 19 maj 2019. 
  18. ^ ”Hedvig Lindahl”. www.ratsit.se. https://www.ratsit.se/830429MBRU00001-Hedvig_Lindahl#foretagsuppgifter. Läst 4 april 2018. 
  19. ^ Sonen lär Hedvig Lindahl leva i nuet - Sport | SVT.se”. SVT Sport. 2015-05-03/04. https://www.svt.se/sport/fotboll/tar-vi-oss-till-semi-kan-allt-handa/. Läst 4 april 2018. 
  20. ^ Voss, Jon. ”Diamant-Hedvig hyllade sin fru”. QX.se. https://www.qx.se/livsstil/livet/125758/diamant-hedvig-hyllade-sin-fru/. Läst 4 april 2018. 
  21. ^ Sunnervik, Linus. ”Hedvig Lindahl: "Så störigt och pinsamt"”. Expressen. https://www.expressen.se/sport/fotboll/landslaget/hedvig-lindahl-sa-storigt-och-pinsamt/. Läst 4 april 2018. 
  22. ^ "Ny 3-0-seger i EM-kvalet". svenskfotboll.se, 2015-09-22. Läst 6 april 2018.
  23. ^ Börjesson, Anette (2015-09-17): "Hedvig slår målvaktsrekord". damfotboll.com. Läst 6 april 2018.
  24. ^ ”Hedvig Lindahl — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 5 april 2018. https://web.archive.org/web/20180405025646/http://svenskfotboll.se/damallsvenskan/information/?scr=player&fplid=99995. Läst 4 april 2018. 
  25. ^ ”Hedvig Lindahl vann Diamantbollen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/damlandslaget/article21729585.ab. Läst 9 november 2015. 
  26. ^ ”Hedvig Lindahl tog hem Diamantbollen”. expressen.se. 21 november 2016. http://www.expressen.se/sport/fotboll/hedvig-lindahl-tog-hem-diamantbollen/. Läst 26 juli 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]