Hudiksvalls stad

Från Wikipedia
Version från den 17 november 2017 kl. 00.08 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6.1))
Den här artikeln handlar om den tidigare kommunen Hudiksvalls stad. För dagens kommun, se Hudiksvalls kommun. För tätorten, se Hudiksvall.
Hudiksvalls stad
(1582–1970)
Hudiksvalls stadsvapen
Hudiksvalls stadsvapen
LänGävleborgs län
LandskapHälsingland
CentralortHudiksvall
Hudiksvalls stad i Gävleborgs län
Kommunkod2184
Numera del avHudiksvalls kommun
Sjöbodarna vid Strömmingssundet i Hudiksvall.
Hudiksvalls hamn.

Hudiksvalls stad var en tidigare kommun i Gävleborgs län. Centralort var Hudiksvall och kommunkod 1952-1970 var 2184.

Administrativ historik

Hudiksvall fick stadsprivilegier den 10 november 1581[1] och inrättades sedan som stadskommun den 1 januari 1863 när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Den 23 november 1906 inrättades Åviks municipalsamhälle i ett område nära staden som var delat mellan landskommunerna Idenor och Hälsingtuna. Den 1 januari 1911 inkorporerades detta område i staden varvid municipalsamhället upplöstes.[2]

I samband med kommunreformen 1952 inkorporerades den återstående delen av Idenors landskommun i staden. Den 1 januari 1965 inkorporerades även den återstående delen av Hälsingtuna landskommun, som då hade 3 279 invånare.[3]

Den 1 januari 1971 blev staden en del av den nya Hudiksvalls kommun.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Hudiksvall, med samma omfattning som Hudiksvalls församling hade 1999/2000, och vari detta område ingår

Judiciell tillhörighet

Staden hade egen jurisdiktion med rådhusrätt till 1945 då den uppgick i Hudiksvalls, Forsa och Bergsjö tingslag, vilken 1948 uppgick i Norra Hälsinglands domsagas tingslag.[5]

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende hörde staden till Hudiksvalls församling.[6] Den 1 januari 1952 tillkom Idenors församling.

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2413[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: I rött fält tre avhuggna bockhuvuden av silver, ordnade 2 och 1, med blå beväring.[8]

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t år 1939. Ett liknande vapen (utan den blåa beväringen) förs idag av den nuvarande Hudiksvalls kommun. Se artikeln om Hudiksvalls kommunvapen för mer information.

Geografi

Hudiksvalls stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 74,98 km², varav 71,99 km² land.[9] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1961 omfattade staden samma datum en areal av 78,96 km², varav 75,89 km² land.[10]

Tätorter i staden 1960

I Hudiksvalls stad fanns del av tätorten Hudiksvalla, som hade 11 309 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 94,4 %.[11]

Politik

Mandatfördelning i valen 1919–1966

ValårVSSPÖVRCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
191966108
66108
3074,6
228
19206699
6699
3034,3
255
192258611
58611
3034,4
28
192668619
6869
3051,9
27
19302844111
284411
3058,6
29
1934275511
275511
3055,2
29
1938312348
312348
3063,9
29
1942413166
41366
3060,5
28
194671265
71265
3062,3
246
1950414174
41474
3075,4
26
1954413184
41384
3071,9
27
1958412356
412356
3070,0
27
1962315354
315354
3071,2
26
1966515965
515965
4075,3
328
  • Övriga 1942 var Arbetarlistan
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Rådhusrätten

Borgmästare

Ämbetstid Namn
18761907 Svante Sandqvist
19071941 Hadar Rissler
19411944 Georg von Post, tf

Referenser

Fotnoter

^a Tätorten Hudiksvall var delad mellan Hudiksvalls stad (11 309 inv.) och Hälsingtuna landskommun (656 inv.)

  1. ^ Runeberg.org Sveriges statskalender 1925 sida 1100
  2. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 88
  3. ^ ( PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommun­block efter kön, ålder, civil­stånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 58 & 223. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 16 november 2017 
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hudiksvalls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Hudiksvalls stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  8. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 106. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  10. ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 55 & 203. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 16 november 2017 
  11. ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 27. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 16 november 2017 

Källor

Externa länkar