Hohenzollern

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Huset Hohenzollern)
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Hohenzollern (olika betydelser).
Hohenzollern
Ätten Hohenzollerns stamvapen
Känd sedan 1061 nämnd i annaler skrivna av munken Berthold av Reichenau på Klosterön Reichenau
Ursprung Schwaben och området runt staden Hechingen
Förgrenad ur det schwabiska hertighuset Burchardinger
Stamfar Greve Burchard av Zollern (död 1061)
Sätesgård Burg Hohenzollern i Baden-Württemberg
Valspråk Vom Fels zum Meer
Utgrenad i Brandenburg-Preussen, Hohenzollern-Hechingen och Hohenzollern-Sigmaringen
Huvudman Georg Friedrich av Preussen, Prinz von Preußen, överhuvud sedan 1994 och arvtagare till preussiska kungatronen respektive tyska kejsartronen
Tysklands sista kejsare, Vilhelm II av Tyskland

Hohenzollern är en av de mest betydelsefulla tyska furstesläkterna och kommer ursprungligen från Schwaben och området runt staden Hechingen. Släkten är sedan medeltiden uppdelad i flera huvud- och parallellinjer varav några har dött ut. Linjen Brandenburg-Preussen var 1701–1918 preussiskt kungahus och 1871–1918 det tyska kejsarhuset. 1881–1947 var Hohenzollern också kungahus i Rumänien.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Släktens namn kommer från borgen Hohenzollern: ”Nicht weit Würtemberg und Baden, von Bayern und der schönen Schweiz, da ragt ein Berg so hoch erhaben, den man den Hohenzollern heißt”. I tyska Baden-Württemberg ligger ett berg som under romersk tid var en kultplats och hette Mons solarus (solberget). Under 1000-talet kallades berget Zollern och här låg redan då en fästning vars ursprung och ägare vistas i glömskans dimmor. 1061 skriver munken Berthold i sin världshistoria om två grevar av Zollern, Burchard och Wezil som dött (”Burchardus et Wezil de Zolorin occidentur”).

Redan då var de ett: berget Zollern, grevskapet och släkten, senare dynastin. Under fjortonhundratalet kallas de tre Hohenzollern. Ätten Hohenzollern delade sig under tolvhundratalet i en schwabisk (vars anfader var Fredrik med lejonet, död 1251) och en frankisk linje (vars anfader var Konrad av Nürnberg, död 1208). Den frankiska linjen skulle senare bli preussisk dynasti, kungar av Preussen 1851 och kejsare av Tyskland 1871 varför Fredrik Vilhelm IV av Preussen år 1851 myntade devisen ”Vom Fels zum Meer” (från klippa till havet) i meningen ” ... von der Felsklippe des Hohenzollern seine Herrschaft ausgebreitet hat bis zu dem Baltischem Meere und über das Stromgebiet der Nordsee”.

Fram till 1849 fanns i dagens Baden-Württemberg två självständiga furstendömen, Hohenzollern-Hechingen och Hohenzollern-Sigmaringen som senare slogs ihop till provinsen Hohenzollern. Den svenske kungen Carl XVI Gustafs syster prinsessan Birgitta är ingift i den sistnämnda grenen av ätten.

Drottningar av Sverige[redigera | redigera wikitext]

Kejsare av Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Den 18 januari 1871 blev Vilhelm I av Tyskland utropad till den förste kejsaren i det Tyska riket i spegelsalen på Versailles. Hans sonson Vilhelm II av Tyskland tvingades abdikera i november 1918 under Tyska novemberrevolutionen på grund av missnöjet med stats- och militärledningen efter nederlaget i Första världskriget. Återstoden av sitt liv tillbringade han i exil i Nederländerna. Vilhelm II dog i stillhet 4 juni 1941 och ligger begravd i ett mausoleum på sitt gods i Nederländerna. Varje juni öppnas portarna för dem som vill hedra minnet av den avlidne kejsaren.[1]

Vilhelm II:s fullständiga titulatur som monark var tysk kejsare, kung av Preussen, markgreve av Brandenburg, borggreve till Nürnberg, greve till Hohenzollern, suverän och överste hertig av Schlesien liksom till grevskapet Glatz, storhertig av Niederrhein och Posen, hertig till Sachsen, Westfalen och Engern, till Pommern, Lüneburg, Holstein och Schleswig, till Magdeburg, Bremen, Geldern, Kleve, Jülich och Berg, suverän även över venderna och kasjuberna, till Krossen, Lauenburg, Mecklenburg, lantgreve till Hessen och Thüringen, markgreve över övre och nedre Lausitz, prins av Oranien, furste till Rügen, till Ostfriesland, till Paderborn och Pyrmont, till Halberstadt, Münster, Minden, Osnabrück, Hildesheim, till Verden, Kammin, Fulda, Nassau och Mörs etcetera.

Huset Hohenzollerns övriga spridning[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Hohenzollern[redigera | redigera wikitext]

Tabell över Hohenzollern

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Germans Pay Honour at the Grave of Their Beloved Kaiser

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]