Hygroskopi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hygroskopi är den egenskap hos vissa ämnen eller material att kunna ta upp vatten (vattenånga) från bland annat luften (se luftfuktighet). Ett sådant ämne är hygroskopiskt.

Denna egenskap kan vara såväl ett större som ett mindre problem. I vissa fall reagerar det hygroskopiska ämnet med vattnet och bildar en ny kemisk förening. Därmed går det ursprungliga ämnets egenskaper förlorade. I andra fall bildas en lösning eller blandning av vatten och det hygroskopiska ämnet eller enbart en hopklumpning av ett från början luckert material.

En önskad effekt kan vara när det hygroskopiska ämnet används som torkmedel, till exempel kiselgel (SiO2).

Ett annat torkmedel är kalciumklorid (CaCl2). Det är detta ämne som ingår i en så kallad torrboll. Kalciumklorid används också som dammbindande medel på grusvägar. Därvid sugs fuktighet upp ur luften, och vägbanan blir fuktig utan att det har regnat. Torrbollen övergår efterhand till vätska med jämvikt vid 40 % relativ fuktighet hos omgivande luft. I vätskeform kan kalciumklorid dra åt sig ytterligare vattenånga ur luften med ny jämvikt vid 20 % relativ fuktighet.

Svavelsyra (H2SO4) i ett öppet kärl mellan glasrutorna i gamla byggnader med lösa innanfönster var ett knep att hålla luften torr, så att det inte bildades rimfrost mellan rutorna kalla dagar. Ett mindre riskfyllt alternativ till svavelsyra var fönstervadd eller renlav.

Andra exempel på hygroskopiska ämnen är ammoniumnitrat (NH4NO3), etanol (C2H5OH), kaliumbensoat (C7H5KO2), fosforpentoxid (P2O5) och magnesiumsulfat (MgSO4).

Delikvescens[redigera | redigera wikitext]

Delikvescenta ämnen (av latin deliquescere, "flyta sönder") är en typ av hygroskopiska ämnen som löser sig och flyter sönder (delikvescerar) i det upptagna vattnet. Delikvescenta ämnen är bland annat hydroxider av alkalimetaller (natrium, kalium), karbonater av alkalimetaller och kalciumklorid.

Se även[redigera | redigera wikitext]