Hypatia

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För ett släkte av fjärilar, se Hypatia (djur).
Hypatia
Ὑπατία
Hypatia av Alexandria
Hypatia av Alexandria
Föddc 350–370 e.Kr.
Alexandria, Aegyptus
Dödmars 415
Alexandria
ForskningsområdeFilosofi, Matematik, Astronomi, Mekanik
InstitutionerMuseion
Nämnvärda studenterSynesius, Orestes[1]
Influerad avPlaton, Aristoteles,Plotinos, Asklepigenia

Hypatia av Alexandria (grekiska: Ὑπατία), född ca 350370 e.Kr., död mars 415[1][2] (politiskt mord), var en grekisk filosof av den nyplatonska skolan, och dotter till matematikern, filosofen och astronomen Theon. Hon studerade faderns ämnen under dennes ledning och anses vara den första kända kvinnliga matematikern vars liv är väldokumenterat.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hypatia var dotter till Theon, föreståndare på Museion och den sista medlemmen av de Alexandrinska skolan.[3] Theon undervisade både i Plotinos filosofi och i astronomi och matematik. Hypatia utbildades i dessa ämnen och retorik av sin far. För vidare studier skickades hon till Aten och Rom. Hennes främste lärare var Plutarchos från Alexandria och dennes dotter Asklepigenia.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Hypatia återvände till Alexandria omkring år 400 och blev ansvarig för den matematiska fakulteten vid Museion.[a] Hon var stark förespråkare för vetenskap och rationellt tänkande och hon undervisade i Platons och Aristoteles filosofi.[4]

Hypatia samlade också studenter i sitt hem och föreläste om astronomi, gnosticism och nyplatonism.[5][6] Matematik och astronomi såg hon som vägen till metafysisk kunskap. Hennes studenter kom från samhällets elit runt om Medelhavet. Till hennes lärjungar hörde bland annat prefekten Orestes och den blivande biskopen Synesius av Kyrene.[1] En del av Synesius brevväxling finns bevarade och där framgår hur man kan förbättra astrolabium för att observera och studera himmelska kroppar.

Hypatia hjälpte sin far att samla, skriva kopior och kommentera vetenskapliga skrifter från biblioteket i Serapeion som förstörts 389 på order av Theofilus, patriark av Alexandria.[7]

Mordet på Hypatia[redigera | redigera wikitext]

Kyrillos av Alexandria

I mars 415 dödades Hypatia av en kristen mobb, möjligen på anstiftan av ärkebiskop Kyrillos.[8]

Alla människor både vördade och beundrade henne för hennes enastående anspråkslöshet. På grund av illvilja och avundsjuka och för att hon ofta diskuterade och var nära bekant med Orestes, beskyllde folket henne för att vara anledningen till att biskopen och Orestes inte blev vänner. För att fatta mig kort såg vissa listiga och dumdristiga dumskallar, vilkas ledare och kapten var Petrus, en läsare i den kyrkan, denna kvinna komma hem från en eller annan plats och drar ut henne ur vagnen, släpar henne in i kyrkan som kallas Caesarium, klär av henne naken, skrapar på huden och sticker skarpa snäckskal i hennes kropp tills livet flyr henne; så delar de hennes kropp i fyra delar och för delarna till en plats vid namn Cinaron, där de bränns.
Sokrates Scholastikos

Hon mördades under fruktansvärd tortyr år 415 under ett upplopp lett av patriarken Kyrillos (katolskt helgon) som inte tyckte om att lärda kristna biskopar lyssnade på en icke-kristen kvinna och därför eggade munkarna till stegrad fanatism. Enligt Sokrates Scholastikos stoppades hennes vagn av en mobb med munkar. De drog ner henne från vagnen och tog henne till kyrkan Caesareum. I kyrkan slet de av henne kläderna, och sedan flåddes hon levande med bitar av tegel. Därefter styckade de hennes kropp och tog den till platsen Cinaron där de brände kroppen.[9][10] Enligt biskopen Johannes av Nikiu blev hon tillfångatagen och dragen genom staden tills hon dog, och därefter bränd.[11]

Verk[redigera | redigera wikitext]

Hypatia undervisade också i klassisk mekanik och utvecklade bland annat en apparat för destillering av vatten, uppfann hydrometern och en mätare av vätskors densitet (täthet) . Hon skrev flera viktiga böcker om matematik och geometri. Hennes förmåga att förenkla, sammanfatta och utveckla andras teorier gjorde att många matematiska idéer från antiken har kunnat överleva till idag.[4]

Kägelsnitt: cirkel, ellips, parabel, hyperbel
  • Theon skrev kommentarer till Euklides Elementa och det är troligt att Hypatia redigerade denna skrift.[1]

Eftermäle och inom kulturen[redigera | redigera wikitext]

AS10-29-4324

Hypatia är lika känd för sin skönhet som för sin lärdom och snillrikhet.[13] Senare blev hon mer allmänt känd genom Charles Kingsleys roman Hypatia.

Seriefiguren Skalman, skapad av Rune Andréasson, har en mening uppsatt på väggen i sitt hus. Den lyder: "Den här gången ska Hypatia försvaras."

Filmen Agora, regisserad av Alejandro Amenábar med Rachel Weisz i huvudrollen, handlar om Hypatia och konflikten i Alexandria.

På månen finns en serie kratrar namngivna efter Hypatia. De bär namnen Hypatia A och så vidare ända till Hypatia H.[14]

Asteroiden 238 Hypatia är uppkallad efter henne[15] .

I oktober 2013 fann man rester av en komet i Sahara. Kometen fick namnet Hypatia.[16]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Museion betydde ”en helgad plats åt muserna”, som var de sköna konsternas gudinnor.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Alic 1989, s. 50-54.
  2. ^ ”Hypatia of Alexandria”. Cosmopolis. Arkiverad från originalet den 27 september 2013. https://web.archive.org/web/20130927211610/http://www.cosmopolis.com/people/hypatia.html. Läst 3 december 2013. 
  3. ^ ”School of Alexandria”. Läst 3 mars 2018.
  4. ^ [a b] ”Hypatia av Alexandria”. Läst 4 mars 2018.
  5. ^ Lash 2006, s. 5-7.
  6. ^ Nationalencyklopedin, Hypatia, Läst 3 juni 2015
  7. ^ ”Hypatia, Matematiker och astronom”. britannica.com. Läst 3 mars 2018.
  8. ^ Nationalencyklepedin (2001, Läst 3 juni 2015). Hypatia 
  9. ^ ”Socrates Scholasticus: The Murder of Hypatia”. Fordham University. http://www.fordham.edu/halsall/source/hypatia.html. Läst 1 maj 2011. 
  10. ^ ”Socrates Scholasticus: The Life of Hypatia”. Cosmopolis. Arkiverad från originalet den 18 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140218232352/http://cosmopolis.com/alexandria/hypatia-bio-socrates.html. Läst 3 december 2013. 
  11. ^ ”John Nikiu: The Life of Hypatia”. Cosmopolis. Arkiverad från originalet den 31 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100731135526/http://www.cosmopolis.com/alexandria/hypatia-bio-john.html. Läst 1 maj 2011. 
  12. ^ ”Hypatia taught Conic Sections”. Läst 5 mars 2018.
  13. ^ ”Damascius: The Life of Hypatia from the Suda”. Cosmopolis. Arkiverad från originalet den 4 december 2013. https://web.archive.org/web/20131204050638/http://www.cosmopolis.com/alexandria/hypatia-bio-suda.html. Läst 3 december 2013. 
  14. ^ http://the-moon.wikispaces.com/Hypatia#Hypatia-Maps
  15. ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (238) Hypatia. Springer Berlin Heidelberg. sid. 36. ISBN 978-3-540-29925-7. http://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_239. Läst 30 juni 2018 
  16. ^ Ellie Zolfagharifard (9 oktober 2013). ”Egyptian pebble filled with DIAMONDS reveals comet that turned Sahara into glass 28 million years ago”. Daily Mail. http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-2450798/Egyptian-pebble-filled-diamonds-evidence-comet-colliding-Earth.html. Läst 5 december 2013. 

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

  • Alic, Margaret; Gegenheimer Annika (1989). Arvet efter Hypatia: historien om kvinnliga forskare från Antiken till det sena artonhundratalet. Stockholm: Alfabeta. Libris 7662658. ISBN 91-7712-212-7 
  • Dzielska, Maria (1995). Hypatia of Alexandria. London. Harvard University Press.
  • Nationalencyklopedin. Hypatia
  • Lash, John Lamb; Jensen Derrick (2006) (på eng). Not in his image: gnostic vision, sacred ecology and the future of belief. Vermont: Chelsea Green Publishing. Libris 14683888. ISBN 9781931498920 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]