Indisk saxnäbb

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Indisk saxnäbb
Status i världen: Sårbar[1]
Indian Skimmer (8582799716).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteSaxnäbbar
Rynchops
ArtIndisk saxnäbb
R. albicollis
Vetenskapligt namn
§ Rynchops albicollis
AuktorSwainson, 1838
Hitta fler artiklar om fåglar med

Indisk saxnäbb[2] (Rynchops albicollis) är en fågel i familjen måsfåglar inom ordningen vadarfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Skimmer1.jpg

Saxnäbbarna påminner om tärnor till utseendet, men undre näbbhalvan är längre än den övre. Vid födosök flyger den strax ovanför vattenytan med undre näbbhalvan nedstucken i vattnet för att få tag i fisk som befinner sig nära ytan.[4]

Saxnäbbarna är unika bland fåglarna för sina pupiller som drar ihop sig till en smal vertikal skåra vid starkt ljus, likt kattens pupiller.[5]

Indisk saxnäbb är svart ovan, med vitt panna och krage, undersidan är vit. Näbben är mörkt orangefärgad med gul spets. I flykten syns vit bakkant på vingen och den korta kluvna stjärten med svartaktiga centrala fjädrar. Fåglar utanför häckningstid är brunare ovan och allmänt blekare färgad. Lätet är korta kapp eller kipp, framför allt i flykten eller när den störs.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Indisk saxnäbb är begränsad till floder och sjöar i Pakistan, Indien norr om 16:e breddgraden, Bangladesh (huvudsakligen i Padma-Meghnadeltat) samt i Burma. I Nepal är den sällsynt besökare. På 1800-talet var den vanlig även i Laos, Kambodja och Vietnam, men därifrån finns inga sentida rapporter.[1] Den har tillfälligt påträffats även i Iran, Oman och Thailand.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Indisk saxnäbb är i huvudsak begränsad till stora floder, framför lugna delar med sandrevlar. Den ses också sällsynt vid flodmynningar, kuster och sötvattensdammar. Fågeln lever av fisk, räkor och insektslarver som den fångar i väldigt grunt vatten, endast tre till fyra decimeter djupt. Den är mest aktiv nattetid och i skymning, men även dagtid, troligen påverkat av väder och tillgång och föda.[6]

Den häckar normalt mellan mitten av februari i och juni, men exakt tidpunkt varierar lokalt efter vattennivå. Fågeln är en monogam kolonihäckare på sandbankar eller öar i större floder, ofta tillsammamns med småtärna (Sternula albifrons), indisk flodtärna (Sterna aurantia) och mindre vadarsvala (Glareola lactea). Boet är en ofodrad uppskrapad grop i sand, åtminstone tio centimeter från närmaste granne men vanligen fyra till fem meter. I nordvästra Indien lägger honan fyra ägg, endast två eller tre längre österut. Äggen ruvas i 21-24 dagar av båda könen men huvudsakligen av honan. Kråkor, glador, sjakaler och bandhavsörn (Haliaeetus leucoryphus) är alla hot mot äggen, medan getter och kor kan riskera krossa dem.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har minskat i Indien och Pakistan och dess population uppskattas till endast 6.000-10.000 individer.[1] IUCN kategoriserar den därför som sårbar.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2013 Rynchops albicollis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Jan Lindblad (1984). Mina tropiska världar. sid. 102. ISBN 91-34-50478-8 
  5. ^ Richard L. Zuzi & David Bridge (1981) On the Slit Pupil of the Black Skimmer (Rynchops niger), Journal of Field Ornithology, vol.5, nr.4, sid:338-340
  6. ^ [a b] Zusi, R.L., Kirwan, G.M. & Garcia, E.F.J. (2017). Indian Skimmer (Rynchops albicollis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54058 29 december 2017).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]