Mindre vadarsvala

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mindre vadarsvala
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Small pratincole David Raju.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljVadarsvalor
Glareolidae
SläkteGlareola
ArtMindre vadarsvala
G. lactea
Vetenskapligt namn
§ Glareola lactea
AuktorTemminck, 1820
Hitta fler artiklar om fåglar med

Mindre vadarsvala[2] (Glareola lactea) är en sydasiatisk fågel i familjen vadarsvalor inom ordningen vadarfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Mindre vadarsvala är som namnet avslöjar en liten vadarsvala, med en kroppslängd på endast 16-19 centimeter. Den är vidare karakteristiskt sandgrå och har till skillnad från flera andra vadarsvalor tvärt avskuren eller endast svagt kluven stjärt. I flykten syns en vit vingpanel över armpennorna, svarta handpennor och bakkant på armpennorna, grå täckare samt svart ändband på den vita stjärten. I häckningsdräkt har den svart tygel och är gulbrun på strupen, utanför häckningstid streckad.[4]

Läte[redigera | redigera wikitext]

I flykten hörs ett ljust och rullande "prrip" eller "tiririt". Under häckningen hörs korta ljud som "tuck-tuck-tuck".[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Mindre vadarsvala förekommer från östra Afghanistan och Pakistan genom Indien, Sri Lanka och Bangladesh till södra Kina (södra Yunnan) och därifrån sydost genom Myanmar till Thailand, Laos och Kambodja.[6] Den förekommer även vintertid i Oman mellan början av november och slutet av februari.[7] Tillfälligt har den observerats i Bahrain, Iran, Qatar, Förenade Arabemiraten och Jemen i Mellanöstern samt i Malaysia, Singapore och Vietnam i Sydostasien.[7][1] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Fågeln trivs vid stora floder och sjöar med sand- eller klapperstensstränder.[4] Den livnär sig av skalbaggar, termiter, flugor och andra insekter som den fångar i skymning och gryning, flygande i flockar.[6] Den lägger två till fyra ägg i en uppskrapad grop, februari till april i Indien och Sri Lanka, från mars i Pakistan och april-maj i Laos.[6]

Ungfågel av mindre vadarsvala.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Artens population har inte uppskattats och dess populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 10.000 och 100.000 individer.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Glareola lactea Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Hayman, Peter; Marchant, John; Prater, Tony (1986). Shorebirds: an identification guide to the waders of the world. Boston: Houghton Mifflin. ISBN 0-395-60237-8 
  6. ^ [a b c d] Maclean, G.L. & Kirwan, G.M. (2018). Little Pratincole (Glareola lactea). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53791 19 september 2018).
  7. ^ [a b] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist (första). Barcelona: Lynx Edicions. sid. 192. ISBN 978-84-941892-9-6 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]