Israel Lagerfelt (1610–1684)
| Israel Lagerfelt | |
| Född | 28 april 1610[1] Linköpings församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 27 maj 1684[1] (74 år) Kärna församling[1], Sverige |
| Begravd | Linköpings domkyrka |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Diplomat[1], politiker |
| Befattning | |
| Häradshövding[1] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1645–)[1] | |
| Maka | Christina Maria Hård af Torestorp (g. 1662–1684) |
| Barn | Carl Gustaf Lagerfelt (f. 1667)[2] |
| Föräldrar | Israel Olavi Sigrid Olofsdotter Gestricius[2] |
| Redigera Wikidata | |
- För andra personer med samma namn, se Israel Lagerfelt.
Israel Lagerfelt d.ä., född 28 april 1610 i Linköping, död 27 maj 1684 i Kärna socken, Östergötlands län var en svensk ämbetsman och diplomat. Han är den Lagerfeltska ättens stamfader.
Han kallade sig först Forthelius och sedan Israelsson innan han 1646 adlades med namnet Lagerfelt.
Biografi
Israel Lagerfelt d.ä. var son till domprosten i Linköping Israel Olavi och dennes andra hustru, Sigrid Olofsdotter Gestricius som var änka efter biskop Petrus Jonæ Helsingus. Fadern avled när han var fyra år och modern gifte då om sig med lektorn Nils Grubb vid Linköpings gymnasium, men skulle snart bli änka igen och då gifta om sig med biskop Jonas Petri Gothus.
År 1629 blev Israel Lagerfelt student i Uppsala och 1632 informator åt riksrådet Gabriel Gustafsson Oxenstiernas son Gabriel Oxenstierna, vilken han följde på utrikes studieresor till bland annat England och Italien. 1641 förordnades han till sekreterare i Riksarkivet, 1644 blev han häradshövding i Västra härad av Jönköpings län och utnämndes 1650 till vice president i Åbo hovrätt. Mellan åren 1654-1681 var han vice president i Kommersekollegiet. 1654–1680 var han även riddarhusdirektör.
Lagerfelt anlitades till diplomatiska uppdrag. 1645 var Lagerfelt sekreterare vid fredsunderhandlingarna vid Brömsebro. Han deltog under 1646 och 1649 som kommissarie i gränsläggningar med anledning av införlivandet av Jämtland och Halland i Sverige, och sändes 1653 som extra ordinarie envoyé till England.
Lagerfelt var riksdagsman åren 1647-1680, där han ansågs för en expert i ekonomi (han företrädde merkantilistiska idéer också på Kommersekollegium). I riksdagen överbevisade han borgarståndet om att handelskompanierna inte var monopol, och hävdade marknadsinriktade prisbildningar. Han verkade också för större öppenhet för andra trosinriktningar än den lutherska. Han var motståndare till skråväsendet, och deltog i att framta en ny skråordning som krävde större öppenhet i fråga om tillträde. Som sådan var han en föregångare till näringsfriheten.
På 1650-talet lät han bygga huset vid Skeppsbron nr 4 i Stockholm, som han ägde till sin död 1684. Byggnaden kallas idag Ruuthska palatset.
Källor
- Lagerfelt, Israel i Nordisk familjebok (första upplagan, 1885)
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
- Sven Grauers: Israël I Lagerfeldt i Svenskt biografiskt lexikon (1977-1979)
Noter
- ^ [a b c d e f g] Israël I Lagerfeldt, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
|