Ivar Arosenius

Från Wikipedia
Version från den 28 oktober 2017 kl. 06.41 av NirmosBot2 (Diskussion | Bidrag) (Ersätter magiska ISBN-länkar med explicita länkar.)
Ivar Arosenius
Självporträtt 1908
FödelsenamnIvar Axel Henrik Arosenius
Född8 oktober 1878
Göteborg
Död2 januari 1909 (30 år)
Älvängen
BegravningsplatsÖstra kyrkogården, Göteborg[1]
NationalitetSvensk
FöräldrarHenrik Arosenius[2][3]
Sigrid Elisabeth Arosenius[2][3]
Make/makaIda Andrea Cicilia Adler[4][3]
Konstnärskap
FältMåleri, teckning
UtbildningValands målarskola
Konstakademien
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)
"Flickan vid ljuset"
Ivar Arosenius med dottern Eva. Lillan i bilderboken Kattresan.

Ivar Axel Henrik Arosenius, född 8 oktober 1878 i Göteborg, död 2 januari 1909 i Älvängen, var en svensk konstnär och bilderboksförfattare. Hans mest kända bilderbok är Kattresan (1909), som utgavs postumt. En stor del av hans verk är utställda vid Göteborgs konstmuseum[5].

Utbildning

Under sin studietid på Göteborgs realläroverk fick Ivar Arosenius 1895 sin första konstnärliga utbildning av en amatörakvarellmålare.[6] På hösten 1896 inledde han konststudier vid Valands målarskola, där han var kamrat med bland andra Gerhard Henning. Parallellt med sina studier på Valand skrev Arosenius 1897 in sig på Slöjdföreningens skola vid avdelningen för dekorativ målning.[6] Den 30 augusti 1898 blev han antagen vid Konstakademien i Stockholm, där han hyrde en ateljé tillsammans med Henning. Arosenius trivdes inte med undervisningen, och i november 1899 blev han antagen som "frielev" vid Konstnärsförbundets skola, som leddes av en entusiastisk Richard Bergh. Inte heller där fann sig Arosenius till rätta, så under våren 1901 återupptog han sina studier vid Valands målarskola. Följande år deltog han i en elevutställning på Valand, arrangerad av Carl Wilhelmson.

I Göteborg slog han sig snart samman med Gerhard Henning och Ole Kruse. Kruse och Arosenius var ett mycket omaka par. Kruse var den allvarlige moralisten, medan Arosenius var fylld av bitska sarkasmer, bekajad av en ständig strävan att leva ett högt liv, med ett ihärdigt supande. Det märkliga var att för Arosenius var också detta moral eftersom han tidigt fick diagnosen blödarsjuka. Det rörde sig helt enkelt om hans möjligheter att överleva. Han hade fått läkarordination på att konsumera alkohol, vilket antogs öka blodets förmåga att koagulera, att äta gott, att göra långa promenader och att hålla sin kropp i trim.

Konstnärskarriär

Arosenius påbörjde en studieresa i Europa under hösten 1903, med början i München. Han anlände till Paris i januari 1904, och tillbringade sommaren i fiskebyn Coudeville i Normandie. I augusti återvände han till Paris. På våren 1905 deltog han med 86 akvareller i en utställning på Salon des Indépendants. Delar av somrarna 1902 och 1903 tillbringades i Torsby i norra Fryksdalen hos vännen och blivande svågern Ernst Spolén. Den storslagna och vilda värmlandsnaturen påverkade Ivars konst framgent.[7][8]

I maj 1905 var Arosenius åter i Göteborg men fortsatte därifrån till Stockholm, där modern nu bodde. På hösten ställde Arosenius för första gången ut på Konstnärshuset i Stockholm, med hela 173 arbeten. Året därpå gifte han sig med Ida (Eva) Andrea Cecilia Adler (född 1879). De bosatte sig i mars 1906 i Åby, ett litet stationssamhälle på sydsidan av Kolmården; dottern Eva (Lillan) föddes samma år.[9]

Under 1906 och 1907 medverkade Arosenius i Strix och Söndags-Nisse. Den 21 april 1907 gav Hasse Zetterström ut ett specialnummer av Söndags-Nisse med teckningar och text uteslutande av Ivar Arosenius.

Hösten 1907 flyttade Arosenius med sin familj till Göteborg och sedan till Älvängen, där Evas mor ägde en liten egendom med utsikt över Göta älv. Där fanns en liten röd stuga med tre rum och kök i bottenvåningen, två rum en trappa upp – ateljé och sovrum. I maj 1908 ställde han ut på Lunds universitets konstmuseum tillsammans med Gerhard Henning och Sigge Bergström. Arosenius fick sitt stora genombrott i november samma år, då han tillsammans med Henning och Bergström hade en utställning på Valand.

Död och eftermäle

Arosenius avled i sitt hem i Älvängen den 2 januari 1909 i sviterna av sin blödarsjuka.[10] Under mellandagarna fick han en halsinfektion vilken man dock inte betraktade som allvarlig. Under nyårsdagen förvärrades infektionen och på kvällen ville han inte gå och lägga sig. Hans hustru gick till sängs vid tiotiden men väcktes någon timme senare av ett underligt ljud. Hon steg upp bara för att hinna se hur han reste sig från sin stol, föll omkull och dog. Ett blodkärl hade brustit i halsen, och han hade kvävts. Ivar Arosenius begravdes på Östra kyrkogården i Göteborg.[9]

Året efter sin död fick Arosenius konst det definitiva genombrottet, men hans hus fick förfalla under många år och revs slutligen på 1960-talet. Dörrarna där han hade målat och kakelugnen som är berömd för målningen "Flickan vid ljuset" togs ner och flyttades till Starrkärr-Kilanda hembygdsförening. 1978 fick Arosenius självporträtt pryda ett av frimärkena i serien Tre svenska konstnärer (tillsammans med Karl Isakson och Carl Kylberg). Han finns finns representerad vid Nationalmuseum[11] i Stockholm med ett flertal målningar.

Högstadieskolan Aroseniusskolan i Älvängen uppfördes på 1970-talet och namngavs efter målaren, och Aroseniusvägen i Södra Ängby, Stockholm är uppkallad efter konstnären. Även i Göteborg återfinns en gata uppkallad efter honom, Aroseniusgatan i Torp (1944).[12]

Familj

Ivar Arosenius var son till baningenjören vid Bergslagernas och Göteborg-Borås järnvägar, kaptenen i Väg- och vattenbyggnadskåren Henrik Arosenius (1841-1901) och Sigrid Arosenius, född Rydén (1846–1929). Hans syskon var Harald (1875–89, död i blödarsjuka), Conrad (född 1877, död vid åtta månaders ålder), Erik Arosenius (1880-1953) och Ingegerd, född 1884 och gift 1906 med Ernst Spolén.[13] Ivar Arosenius gifte sig 1906 med Ida (Eva) Andrea Cecilia, född Adler (1879), död 1965 i en gasolycka i medeltidsstaden Cagnes-sur-Mer i Frankrike.[14] De bosatte sig i Åby, och fick tillsammans dottern Eva (Lillan) 1906.[15]

Galleri

Bibliografi

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Svenskagravar.se, Arosenius, Ivar Axel Henrik, läs online, läst: 7 december 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Ivar Axel Henrik, f. 1878 i Göteborg Göteborgs och Bohus län, läs onlineläs online, läst: 24 december 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Ivar A H Arosenius, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, Arosenius, Ivar Axel Henrik, f. 1878 i Göteborgs Kristine Göteborgs och Bohus län, Konstnär, läs onlineläs online, läst: 26 april 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Göteborgs konstmuseum
  6. ^ [a b] Konstnären Ivar Arosenius handlingar
  7. ^ Ivar Arosenius – en minnesbild, av Ernst Spolén, Norstedts Förlag, Stockholm 1963
  8. ^ Kvällens violiner, av Ernst Spolén, Boviggens Förlag, Torsby 2007
  9. ^ [a b] Minnesbilder av Ivar Arosenius - Ole Kruse - Gerhard Henning, nedtecknade av Filip Wahlström m.fl, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1956
  10. ^ Gustaf V och hans tid 1907–1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.58
  11. ^ Nationalmuseum
  12. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs drätselkammares gatunamnberedning 1945, sidan 105
  13. ^ Ivar Arosenius - en minnesbild, av Ernst Spolén, Norstedts Förlag, Stockholm 1963
  14. ^ Förbundet Blödarsjuka i Sverige
  15. ^ Minnesbilder av Ivar Arosenius - Ole Kruse - Gerhard Henning, nedtecknade av Filip Wahlström med flera, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1956, sidorna 125-126

Tryckta källor

  • Kjellberg, Kjell-Åke, Älvängen - ängarna vid älven 1823-1990., 1990.
  • Ivar Arosenius, [Nationalmuseie utställningskatalog nr 410 : Biografiska data], Nationalmuseum & LiberFörlag, Stockholm 1978 ISBN 91-7100-132-8
  • Fredlund, Björn, Ivar Arosenius, Stockholm 2009, ISBN 9789186221065

Externa länkar

Vidare läsning


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ivar_Arosenius&oldid=41803349”