Jämjö
| Jämjö | |
| Tätort | |
 Vattentornet i Jämjö
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Blekinge |
| Län | Blekinge län |
| Kommun | Karlskrona kommun |
| Koordinater | 56°11′N 15°51′Ö / 56.183°N 15.850°Ö |
| Area | 252,18 hektar |
| Folkmängd | 2 578 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 10,22 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0455 |
| Tätortskod | 2664 |
| GeoNames | 2703349 |
  Jämjös läge i Blekinge län
|
|
Jämjö är en tätort i Karlskrona kommun och kyrkbyn i Jämjö socken i Blekinge. Jämjö ligger vid E22 mellan Karlskrona och Kalmar.
Här finns till exempel ett kyrktorn som syns från vägen. Jämjö kyrka och centrum med dagligvaruhandel och gym. I Jämjö finns orienteringsklubben OK Orion, fotbollsklubben Jämjö GOIF och handbollsklubben HK Eklöven. HK Eklöven bildades 1980 och har som bäst haft ett damlag i division 1 på 1980-talet.
Innehåll
Historik[redigera | redigera wikitext]
Vid 1900-talets början var Jämjö en kyrkby med småskalig industri i form av stärkelsefabrik, mejeri och cementfabrik. Järnvägen som anlades 1899 hade stor betydelse för byns utveckling. Spåret sträckte sig mellan Karlskrona och Torsås med stopp i Jämjö. Det fanns även stickspår från huvudspåret som ledde till cement- och stärkelsefabriken i byn. Järnvägen fanns kvar till 1965 då den lades ned. Järnvägsstationen som hade uppförts 1899 revs 1981.
Från och med 1950-talet expanderade Jämjö då kommunen fick en centraliserad förvaltning som ansvarade för den kommunala organisationen. Nytt äldreboende, högstadieskola, läkarmottagning och matvaruhandel uppfördes i centrum. Dessutom byggdes byns första hyreshus på 1950-talet då tre längor uppfördes på Östra Stationsvägen. Kommunen gick 1974 samman med Karlskrona Kommun och blev därmed en av de större tätorterna i den nybildade kommunen.[2]
Modern historia[redigera | redigera wikitext]
År 2011 återinvigs Jämjö torg, med nya parkbänkar och nyplanterade träd i Medelhavsstil. Johannes Brost och Regina Lund framför ett teaterstycke under invigningsceremonin[3]. År 2012 vinner Jämjös postkod en dragning i Postkodslotteriet. 1282 cyklar delas ut till totalt 777 personer i byn. Ungefär var tredje Jämjö-bo vinner därmed en cykel i dragningen[4].
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Jämjö 1960–2010[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 919 | |||
| 1965 | 1 377 | |||
| 1970 | 2 002 | |||
| 1975 | 2 430 | |||
| 1980 | 2 818 | |||
| 1990 | 2 812 | 251 | ||
| 1995 | 2 745 | 253 | ||
| 2000 | 2 653 | 253 | ||
| 2005 | 2 596 | 253 | ||
| 2010 | 2 578 | |||
Dialektala uttryck[redigera | redigera wikitext]
Jämjö har liknande dialektala uttryck som omgivande byar i östra Blekinge. Ett säreget uttryck är att säga att man bor "pa Jemjö" istället för "i Jämjö". Uttrycket sägs härstamma från tid då byn benämndes Jämjöslätt och då prepositionen "på" används snarare än "i". Uttrycket "på" finns belagt redan i födelseboken för Jämjö 1743 den 20 november (25 post trinit), då Hr Bokhållare Wahlbeck på Jemjö är fadder vid ett dop. Enligt Jämjö CI: 3 1741-1770 bild 14 sidan 8.
Kända personer från Jämjö[redigera | redigera wikitext]
- Ragnar Jändel
- Roland Sandberg
- Kent Olsson (orienterare)
- Petter Jonsson
- Victor Gunnarsson
- Sebastian Karlsson Handikapp simmare
Se även[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Länsstyrelsen: Jämjö Kommun”. http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/rapporter/2007/Kommuncentrum/Karlskro.pdf.
- ^ ”Jämjödag vann dragkampen”. http://www.bltsydostran.se/nyheter/karlskrona/jamjodag-vann-dragkampen%282797838%29.gm.
- ^ ”1282 cyklar delas ut i Jämjö”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=5161725.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
|
||||||||||||||||
