E22 (Sverige)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
E22
Europaväg
E22
SWE E22.png
Basfakta
Land Irland
Storbritannien
Danmark

Sverige
Lettland
Klassificering Stamväg
Längd 560 km
Beläggning Asfalt
Antal filer 1+1 - 2+2
Geografiska fakta
Börjar i Trelleborg
Via Malmö
Kristianstad
Karlskrona
Kalmar
Slutar i Norrköping (560 km)
Anmärkningar Längd avser inom Sverige
E22 vid Lunds södra.

E22 är en av Sveriges stamvägar, och ingår i Europaväg 22. Vägen börjar i Trelleborg och går tvärs igenom Skåne och Blekinge och längs med ostkusten i Småland och Östergötland upp till Norrköping. Sträckan är 56 mil lång.

Vägen är ett viktigt nationellt och regionalt stråk som förbinder länen Skåne, Blekinge, Kalmar och Östergötland och hamnarna i dessa län med varandra. Eftersom vägutbyggnaden till motorväg och andra förbättrade väglösningar har gått relativt långsamt finns här ett spann av olika synsätt och vägplanering bakom de nyare vägavsnitten som sträcker sig över flera planerargenerationer. Sveriges första motorväg mellan Malmö och Lund ingår här, liksom ett par av de nyare avsnitten på det svenska motorvägsnätet vid Fogdarp och norr om Sölvesborg.

Sträckning[redigera | redigera wikitext]

E22 igenom Linderöd i Skåne.
E22 utanför Gualöv i Skåne.
Motorväg vid Ryssberget på gränsen mellan Skåne och Blekinge.
Gamla E22:an i Norje vid festivalplatsen för Sweden Rock Festival.
Gamla E22:an utanför Norje i Blekinge.

Trelleborg - Malmö - Lund - Kristianstad - Sölvesborg - Karlshamn - Ronneby - Karlskrona - Kalmar - Oskarshamn - Västervik - Norrköping.

Från Trelleborg skyltas vägen som E6/E22 mot Malmö, därefter som E22 mot Kalmar. Från Kalmar skyltas vägen som E22 mot Norrköping.

Alternativa vägar[redigera | redigera wikitext]

På flera sträckor längs vägen finns alternativa resvägar, som ofta innebär såväl kortare restid och kortare avstånd, jämfört med att följa E22:

  • Trelleborg - Lund: Länsväg 108 (7 km kortare, men tar cirka 10 min längre tid givet att hastighetsbegränsningarna följs)
  • Malmö - Norrköping: E6 / E4 (75 km kortare, motorväg nästan hela vägen)
  • Kristianstad - Norrköping: Två vanliga alternativ är Riksväg 21 (Hässleholm) / Länsväg 117 (Markaryd) / E4 eller Riksväg 19 (Osby) / Riksväg 15 (Markaryd) / E4 (båda alternativen är cirka 50 km kortare)
  • Lund - Oskarshamn: Riksväg 23 / Riksväg 37 (30 km kortare)
  • Karlshamn - Norrköping: Länsväg 126 / Riksväg 27 / E4(lika långt, men betydligt mer motorväg)
  • Karlskrona - Kalmar: F.n. (2015) rekommenderar Google Maps för personbilar att köra från avfart 64 vid E22-Lyckeåborg-Flyeryd-Torsås- Länsväg 130 till Söderåkra - Trafikplats Söderåkra till E22. Jämfört med att köra E22:an längs samma sträcka är det 6,8km kortare väg och som bilist slipper man att köra igenom en hel del samhällen längs med E22 ( Jämjö, Fågelmara, Brömsebro, Bergkvara ) vilket är ungefär lika många som i alternativvägen (Karlskrona/Augerum, Torsås, Söderåkra). Även om vägen är smalare och går igenom samhällen tar den ungefär lika lång tid att köra som den reguljära E22:an och trafikintensiteten är betydligt lägre. Vägen rekommenderas inte för tunga fordon och breda transporter då vägen är smal (4,5-5 meter bred) vid Augerum och mellan Kättilsmåla-Torsås (cirka två mil). Kommer man norrifrån ska man ge akt för att vägen skyltas mot Flyeryd i Torsås, om än att gatan heter Karlskronavägen. Längs med vägen finns en badplats vid Fabbesjön i Blekinge, cirka två mil från Karlskrona.

Län och kommuner[redigera | redigera wikitext]

E22 passerar genom följande län och kommuner i Sverige, räknat från söder till norr:

Beskrivning av vägen[redigera | redigera wikitext]

Motorvägen börjar söderifrån vid Maglarp strax norr om Trelleborg, passerar förbi Malmö på Yttre ringvägen och därefter går vägen mot Lund vid trafikplats Kronetorp. Både norr och söder om Lund har man en utsikt över staden och skånska slätten och det är inte så konstigt eftersom vägen genom Lund stiger med 70 meter i höjdskillnad. Efter Fogdarp upphör motorvägen. Här tar en 2+1-väg vid, först som vanlig landsväg, sedan som motortrafikled förbi Hörby. Vid förbifartens slut övergår E22 till motorväg som fortsätter till strax väster om Linderöd.

Man fortsätter över Linderödsåsen och vid Sätaröd svänger vägen tvärt åt sydost för att följa Linderödsåsens nordostsluttning fram till Sandhusen, strax väster om Tollarp. Den här delen har en ganska låg standard med dålig sikt och många backar. Dessutom går den alltså inte rakt mot Kristianstad utan gör en omväg. Vid i sydvästra Kristianstad börjar motorvägen åter. Kristianstad passeras och motorvägen slutar vid Fjälkinge, dit den förlängdes 2003. Efter en knapp mil landsväg med 2+1-utformning återkommer motorvägen vid Gualöv och passerar förbi Bromölla och Sölvesborg. På denna sträcka passerar man genom tallskogar, bokskogar och slätter.

Strax väster om Mörrum övergår motorvägen till motortrafikled fram till Björketorp öster om Ronneby. Vid Nättraby, väster om Karlskrona, finns en liten snutt motorväg på en knapp halvmil. På denna korta sträcka kör man bl.a. under en bro som ska föreställa ett segelskepp med sina kablar. Vägen övergår sedan till en kort motortrafikled och därefter till landsväg vid Lösen öster om Karlskrona. Mellan Karlskrona och Kalmar finns en bit[förtydliga] motortrafikledsliknande väg, i övrigt är vägen landsväg. Vid Kalmar återkommer motorvägen och passerar väster om staden (där den ansluter till Ölandsleden som är påfart till Ölandsbron) innan den upphör vid Lindsdal. Vägen passerar Mönsterås, Oskarshamn, Västervik, samt Söderköping - där vägen utgör en känd flaskhals, eftersom den passerar ett antal rödljus i centrala Söderköping och sommartid sker broöppningar vid Göta Kanal var 30:e minut. I Norrköping är infarten söderifrån staden en ca 4 km lång motorväg som E22 lämnar efter 3,5 km för att förenas med E4 via Söderleden.

Vägstandard[redigera | redigera wikitext]

[1]

Delsträcka Avstånd Hastighet Vägstandard
Trelleborg
Färjeterminal
Maglarp
Cirkulationsplats Maglarp
4 km Sweden road sign C31-9.svg Landsväg. 50-60 km/h i Trelleborg. Gemensam med E6.
Maglarp
Cirkulationsplats Maglarp
Fogdarp 70 km Sweden road sign C31-11.svg Motorväg (2+2). Sweden road sign E1.svg Gemensam med E6 till trafikplats Kronetorp. Gemensam med E20 från trafikplats Petersborg till trafikplats Kronetorp.
Fogdarp Osbyholm 3 km Sweden road sign C31-10.svg 2+1-väg.
Osbyholm Hörby
Trafikplats Hörby N
7 km Sweden road sign C31-10.svg Motortrafikled (2+1). Sweden road sign E3.svg
Hörby
Trafikplats Hörby N
Bösarp 9 km Sweden road sign C31-11.svg Motorväg (2+2). Sweden road sign E1.svg
Bösarp Tollarp 14 km Sweden road sign C31-8.svg Sweden road sign C31-9.svg Landsväg. 60 km/h genom Linderöd och Tollarp.
Tollarp 9 km Sweden road sign C31-10.svg 2+1-väg.
Fjälkinge 14 km Sweden road sign C31-11.svg Motorväg (2+2). Sweden road sign E1.svg
Fjälkinge Gualöv 9 km Sweden road sign C31-7.svg Sweden road sign C31-9.svg 2+1-väg.
Gualöv Mörrum
Trafikplats Mörrum V
30 km Sweden road sign C31-11.svg Motorväg (2+2). Sweden road sign E1.svg
Mörrum
Trafikplats Mörrum V
Listerby 45 km Sweden road sign C31-10.svg Motortrafikled (2+1). Sweden road sign E3.svg
Listerby Nättraby 9 km Sweden road sign C31-10.svg 2+1-väg.
Nättraby Karlskrona
Trafikplats Karlskrona V
4 km Sweden road sign C31-11.svg Motorväg (2+2). Sweden road sign E1.svg
Karlskrona
Trafikplats Karlskrona V
Karlskrona
Trafikplats Karlskrona Ö
3 km Sweden road sign C31-10.svg Motortrafikled (2+1). Sweden road sign E3.svg
Karlskrona
Trafikplats Karlskrona Ö
Jämjö 13 km Sweden road sign C31-9.svg Landsväg. 70 km/h genom vissa korsningar.
Jämjö Brömsebro
Lökaryd
20 km Sweden road sign C31-10.svg 2+1-väg. Landsväg 30-70 km/h genom Jämjö, Fågelmara och Brömsebro.
Brömsebro
Lökaryd
Söderåkra 13 km Sweden road sign C31-9.svg Landsväg. 50-80 km/h förbi Bergkvara.
Söderåkra Hossmo 25 km Sweden road sign C31-11.svg Motortrafikled (2+1). Sweden road sign E3.svg
Hossmo Kalmar
Trafikplats Kalmar S
7 km Sweden road sign C31-8.svg Landsväg. 50 km/h genom Rinkabyholm. Sweden road sign A20.svg (se Planerade utbyggnader)
Kalmar
Trafikplats Kalmar S
Lindsdal 7 km Sweden road sign C31-11.svg Motorväg (2+2). Sweden road sign E1.svg
Lindsdal Rockneby 9 km Sweden road sign C31-10.svg Motortrafikled (2+1). Sweden road sign E3.svg
Rockneby Nygård 75 km Sweden road sign C31-10.svg 2+1-väg. 70-90 km/h förbi Ålem. Landsväg 80 km/h förbi Mönsterås.
Nygård Hyttan 36 km Sweden road sign C31-9.svg Landsväg. 70 km/h genom vissa korsningar.
Hyttan Verkebäck
Verkebäcksbron
4 km Sweden road sign C31-8.svg Landsväg.
Verkebäck
Verkebäcksbron
Söderköping
Skönberga
95 km Sweden road sign C31-10.svg 2+1-väg. 70 km/h genom vissa korsningar.
Söderköping
Skönberga
Söderköping
Trafikplats Klevbrinken
5 km Sweden road sign C31-5.svg Sweden road sign C31-7.svg Landsväg / stadsgata.
Söderköping
Trafikplats Klevbrinken
Norrköping
Navestad
9 km Sweden road sign C31-10.svg 2+1-väg. 70 km/h genom vissa korsningar.
Norrköping
Navestad
Norrköping
E4 Trafikplats Norrköping S
10 km Sweden road sign C31-7.svg Sweden road sign C31-8.svg
Sweden road sign C31-9.svg Sweden road sign C31-10.svg
2+2-väg.
Sweden road sign E1.svg

E22 är utbyggd till motorväg följande sträckor:

Motortrafikleder:

I motorvägsavsnitten längs E22 finns flera av Sveriges äldsta respektive nyaste motorvägar. Sveriges första motorväg mellan Malmö och Lund som öppnades 8 september 1953 ingår i E22, liksom ett par av de nyaste avsnitten som mellan Hurva och Fogdarp, norr om Hörby samt norr om Sölvesborg. I övrigt är motorvägsavsnitten varken särskilt långa eller sammankopplade med varandra utan väldigt fragmentiserade; bortsett från MaglarpFogdarp och GualövStensnäs gård är sträckorna sällan mer än en halvmil-en mil långa. Planer på att förlänga dessa avsnitt finns, men under 2000-talet har bl.a. bristande anslag försenat utbyggnaden, t.ex. av avsnittet Hurva– som avbröts år 2004 för att finansiera regeringens dåvarande Trollhättepaket[2].

Planerade utbyggnader[redigera | redigera wikitext]

Sträcka Längd Målstandard Status
Fogdarp–Hörby N (befintlig sträckning) 9 km Sweden road sign E1.svg 18,5 m bred Byggstart tidigast 2025[3]
Förbifart Linderöd (ny sträckning) 6 km Sweden road sign E1.svg 18,5 m bred Byggstart 2016[4]
Linderöd–Vä (ny sträckning) 15 km Sweden road sign E1.svg 18,5 m bred Byggstart 2017-2018[5]
Fjälkinge–Gualöv 9 km Sweden road sign E1.svg 21,5 m bred Byggstart 2021[6]
Stensnäs–Karlshamn Väst (befintlig sträckning) 6 km Sweden road sign E1.svg 19,5 m bred Byggstart tidigast 2025
Björketorp–Nättraby (ny sträckning) 10 km Sweden road sign E1.svg 19,5 m bred Byggstart tidigast 2025
Lösen–Jämjö (delvis ny sträckning) 14 km Sweden road sign E3.svg 2+2 / 2+1 Byggstart tidigast 2019[7]
Förbifart Rinkabyholm (mestadels ny sträckning) 6 km Sweden road sign E1.svg / Sweden road sign E3.svg 2+1 Sweden road sign A20.svg Klar 2018[8]

På sikt planeras motorväg Trelleborg–Karlskrona och 2+1-väg, med eller utan planskilda korsningar, Karlskrona–Kalmar. Under tiden har vissa av de nuvarande vägarna byggts om till 2+1-väg som fungerar som provisorium i väntan på vägombyggnad. I första hand byggs sträckor med sämst standard ut till målstandard. Befintliga mötesfria motortrafikleder, framför allt i Blekinge, behålls tills vidare även om de skulle ha ganska mycket trafik. E22 kommer därför ha ganska blandad standard under många år framåt.

Trafikverkets nästa plan är för åren 2014–2025, och flera delar av E22 är med där[9][10].

Det finns önskemål från Trafikverket att bredda det starkt olycksdrabbade avsnittet genom Lund till 6-fältsväg p.g.a. hård belastning med 39.000 fordon per dygn.[källa behövs]

Vad gäller sträckan längs Smålandskusten råder tveksamhet om hur vägen ska se ut i framtiden. Vissa lokala politiker förespråkar fyrfältsväg, men någon sådan ser inte ut att bli byggd inom överskådlig tid bland annat på grund av avstånden och begränsad trafikintensitet på sträckor genom södra Östergötland och Småland, främst vintertid. Man räknar årsgenomsnitt så det hjälper inte med den omfattande trafiken bl.a. till och från Öland under semestertider. Under övriga året kör mest boende längs vägens tätorter. Efterhand byggs delar av E22 på denna sträckning ut till 2+1-väg.

  • Vägen förbi Mönsterås planeras bli 2+1-väg runt 2020–2025. Idag (2016) den enda sträckan mellan Kalmar och Oskarshamn utan mitträcke. Projektet inkluderar även en planskild korsning för industrispåret till Mönsteråsbruket.
  • Mellan Gladhammar och Verkebäck planeras 2+1-väg etappvis runt 2015–2020[11].

En gammal idé som studerades under 1950-talet visade att man skulle kunna korta ned den dåvarande vägen med tio kilometer mellan Gladhammar och Almvik ifall man byggde en rak väg mellan dessa sträckor som ersättning för dagens böj österut för att nå Västervik. Detta skulle gynna all trafik på E22 som skall förbi Västervik på väg norr och söder om staden. Västerviks kommun har hela tiden motsatt sig idén[12], inte minst för att man varit orolig över att mista företagsetableringar i fall E22 gick väster om dagens väg förbi Västervik. En ny vägsträcka drogs på 1990-talet förbi Hörtingerum (och, långt tidigare, förbi Almvik) vilket i nuläget skulle ge en förkortning på åtta kilometer i fall man byggde en rak väg förbi Västervik. Denna idé är inte med i planen fram till 2021.

Trafikverket planerar att bygga ut sträckan från Söderköping till Navestad i södra Norrköping till fyrfältsväg. En förbifart förbi Söderköping ingår, eftersom trafiken på den befintliga vägen stoppas när bron över Göta kanal måste öppnas sommartid. På sträckan Korsbrinken - Navestad kommer fyrfältsvägen att gå i en helt ny sträckning väster om den befintliga tvåfilsvägen. Investeringskostnaden beräknas till 267 miljoner kronor. Projektet är ännu på planeringsstadiet, slutgiltigt beslut har inte fattats.[1] Regeringens plan säger byggstart runt 2018, klar runt 2020. Från Navestad till E4 är E22 fyrfältsväg sedan Söderledens ombyggnad stod klar 2008.

Det planeras för en ny del av en framtida ringled i Norrköping, som kommer att kallas för Norrleden. Den planeras att börja byggas cirka 2018. En liten del av Norrleden har byggts. Den går från E4:an fram till Järngatan, där den slutar i en rondell. [2], [3]

Externa länkar

Tabell över utbyggnader[redigera | redigera wikitext]

  • motorväg 1953: Malmö Sege - Lund södra
  • motorväg 1954: Lund södra - Lund norra
  • motorväg 1964: Malmö Östervärn - Malmö Sege
  • motortrafikled 1964: Stensnäs - Trensum
  • motorväg 1969: Härlöv - Hammar (förbifart Kristianstad)
  • 1969: Norrköping (Navestad - centrala Norrköping, motorväg t.o.m. augusti 2006)
  • motorväg 1972: Kalmar södra - Lindsdal
  • motortrafikled 1972: Lindsdal - Mosekrog
  • motortrafikled 1972: Ronneby västra - Björketorp
  • motorväg 1973: Vellinge södra - Malmö
  • motorväg 1974: Malmö Inre Ringvägen
  • motortrafikled 1974: Bräkne-Hoby - Ronneby västra
  • motortrafikled 1975: Trensum - Bräkne-Hoby
  • motortrafikled 1984: Lund norra - Gårdstånga
  • motortrafikled 1985: Rosenholm - Karlskrona östra
  • motortrafikled 1985: Osbyholm - Hörby norra
  • motorväg 1993: Lund norra - Gårdstånga
  • motorväg 1993: Nättraby - Rosenholm
  • motorväg 1994: Vä södra - Härlöv
  • motorväg 1995: Bromölla - Sölve
  • motorväg 2000: Malmö Yttre ringvägen
  • motortrafikled 2000: Söderåkra - Hossmo
  • 2001: Gårdstånga - Hurva (2+2-väg med planskilda korsningar)
  • motortrafikled 2001: Påboda - Söderåkra
  • motorväg 2003: Hammar - Fjälkinge
  • motorväg 2004: Gualöv - Bromölla
  • motortrafikled 2010: Lindsdal - Rockneby
  • motorväg 2010: Gårdstånga - Hurva (ombyggd från fyrfältsväg)
  • motorväg 2011: Maglarp - Vellinge södra
  • motorväg 2012: Hurva - Rolsberga
  • motorväg 2012: Hörby norra - Linderöd
  • motorväg 2014: Rolsberga - Fogdarp
  • motorväg 2014: Sölve - Stensnäs

Historia[redigera | redigera wikitext]

Motorvägen mellan Lund och Malmö byggdes 1952-1954.

Vägen Malmö-Norrköping var från början Riksfyran. Då riksvägsnumren reviderades 1962 blev Riksfyran till riksväg 15 vars nummer man behöll till 1980. Under tiden som vägen var riksväg blev vägen kraftigt upprustad.

Sträckan Lund - Kristianstad rustades upp och blev mestadels 13 meter bred landsväg på 1950-talet, dock utan att dras utanför de större tätorterna längs vägen.

En ny bred landsväg byggdes längs smålandskusten mellan Valdemarsvik - Västervik - Oskarshamn - Kalmar som AMS-arbete i det som är dagens E22 på 1950 och 1960-talen. Berättelserna är otaliga om alla de arbetslösa arbetarna som fick jobb på vägbygget mellan Oskarshamn-Västervik och hundratals män låg förlagda i baracker i Misterhultsskogarna i början av 1960-talet. Många av dessa arbetare bestod av alkoholister och andra människor som hade det svårt att få jobb, därför spreds mängder med rykten och skvaller bland urinvånarna i trakterna där den nya vägen drogs förbi om slagsmål, misshandel och andra syndigheter som sades hända i baracklägrens "zigenarliknande liv"[13]. När arbetet var klart hade man dock en verklig kustväg längs smålandskusten. Tidigare hade "kustvägen" gått ett stycke i inlandet igenom samhällen som Ishult och Hjorted. Den nya vägen fick även den effekten att den huvudsakliga landsvägen mellan Kalmar och Stockholm kom att gå längs östersjökusten. Tidigare hade riksväg 34 genom Högsby, Vimmerby och Linköping varit det vanligaste alternativet. Kustvägen ansågs helt enkelt vara alldeles för dålig fram tills den nya kustvägen invigdes successivt under 1960-talet. Under de senaste decennierna har vissa ytterligare vägförbättringar gjorts, bl.a. den till Verkebäcksbron (1956) anslutande trettonmetersvägen mot Västervik söderifrån (1994), då den s.k. Hörtingerumskurvans kraftiga hårnål byggdes bort. Vid en rutinkontroll av bron över Botorpsström 22 km söder om Västervik 2007 visade det sig att bron från 1962 hade allvarliga sättningsskador, orsakat av dåligt pålningsarbete. En ny bro byggdes strax öster om den befintliga 2009-2010 och invigdes år 2010. Därefter revs den gamla bron. Idag syns spåren främst i att bergsskärningen går ett tiotal meter väster om den befintliga vägen söder om brofästet.

En av Sveriges första motortrafikleder byggdes i Blekinge förbi Ronneby och Karlshamn under tiden vägen hette riksväg 15, liksom Kalmar fick sin motorväg som anslutningsväg till Ölandsbron och motorvägen i Norrköping och en sträcka motorväg förbi Kristianstad byggdes under tiden vägen var numrerad som riksväg 15.

1980 bestämdes det att vägen skulle bli till Europaväg under beteckningen E66. Anledningen till detta var att Kristianstad, Karlskrona och Kalmar hade en önskan om att få en Europaväg vid sina städer i hopp om att kommunikationerna skulle förbättras med en uppklassificerad väg. Vägen anslöt då till färjorna i Limhamn som gick till Dragör och därmed var en del av det internationella vägnätet. 1992 uppdaterade Vägverket de svenska vägnumren i enlighet med det reviderade Europavägnätet, så E66 blev till nuvarande nummer E22 med början i Trelleborg istället för som tidigare Limhamn.

Äldre planering för E22:an i Skåne[redigera | redigera wikitext]

1969 invigdes motorvägen mellan trafikplatserna Härlöv och Hammar vid Kristianstad. Vid Härlöv fortsätter vägen som Riksväg 21 västerut mot Hässleholm och Helsingborg medan E22:an svänger av i nittio grader söderut. Anledningen till att vägen byggdes så var att man under 1960- och 1970-talen planerade för en fortsättning på motorvägen från Kristianstad mot Lund över Höör och Eslöv, orter som vuxit upp efter järnvägsbyggandet på 1800-talet och som saknade bra vägförbindelser mot de äldre och etablerade större städerna. En arbetsplan för dåvarande riksväg 15 togs fram 1976 som grundligt lade fram ett tänkt alternativ. Vägen skulle fortsätta västerut med en trafikplats väster om där vägarna 21 och Riksväg 19 skulle mötas. Motorvägen tänktes fortsätta mot Höör i västlig riktning och sedan nästan identiskt följa med Södra Stambanan söderut mot Eslöv och vidare till Lund, där vägen skulle ansluta till befintlig motorväg. Sträckningen Lund-Kristianstad skulle bli 75 kilometer lång. Förutsättningen för att vägen skulle byggas var att trafiken antogs öka mer än vad som kom att ske efter oljekriserna 1973 och 1979 vilket gjorde att prognoserna inte längre stämde. Det största bekymret var att man hade blivit tvungen att bygga långa etapper som Lund-Höör och Höör-Kristianstad på varandra, vilket var svårt att äska pengar för i en tid när vägar som ansågs mer prioriterade - t.ex. E6:an längs Skånes västkust - ännu inte var motorvägar. I slutet av 1970-talet skrotades planerna för motorväg Lund - Kristianstad i en helt ny sträckning och man beslöt istället att satsa på etappvis utbyggnad mellan städerna i form av motortrafikled och 13 meter bred landsväg längs med befintliga vägen. I dåvarande Malmöhus län byggdes förbifart Hurva 1981-1982, Lund - Gårdstånga 1983-1984 och förbifart Hörby invigdes 1986. Med undantag för Malmö, Lund och de mindre byarna Rolsberga och Fogdarp gick vägen inte längre igenom någon bebyggelse i Malmöhus län.

I Kristianstads län upprättades en ny arbetsplan 1980 mellan länsgränsen mot Malmöhus län och trafikplats Härlöv där vägen antogs bli en motortrafikled. Planen var att bygga i två etapper där man i första etappen ville bygga en motortrafikled söder om Linderöd rakt väster om Tollarp igenom Knopparps bokskog fram till länsgränsen vid Kylestorp. I en andra etapp skulle man bygga om vägen från trafikplats Härlöv till Tollarp som en motortrafikled. Vägverket löste i mitten av 1980-talet in ett antal fastigheter vid Tollarp för att kunna bygga vägen. Vägdragningen blev en mycket känslig politisk strid då Knopparpsdalen ansågs vara mycket skyddsvärd och så småningom 1989 omvandlades till naturreservat. Detta ledde till att Vägverket i början av 1990-talet konstaterade att planen på att bygga en väg igenom Knopparp var död. Sedan dess har planeringen i huvudsak utgått från att en ny väg skall dras norr om Tollarp mot Vä.

Anslutningar[redigera | redigera wikitext]

E22 (Sverige) ansluter till följande vägar:

     

Korsande järnvägar[redigera | redigera wikitext]

E22:an korsar följande järnvägar:

Samtliga järnvägskorsningar är i skilda plan med undantag för industrispåret i Mönsterås. I de planer som finns på en 2+2-väg vid Mönsterås skall denna plankorsning försvinna och ersättas av en bro för vägtrafiken.

Trafikplatser och korsningar[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ NVDB på webb, läst 15 maj 2017
  2. ^ http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarekommuner/Vastervik/Vart-partiny/Vara-politiker/Krister-Ornfjader/nyheter/Arkiv/Pressmeddelanden/2004--/2004-11-16---Nya-finansieringsmodeller-behovs---Fel-att-pengar-flyttas-fran-E22-till-Vastsverige/
  3. ^ http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/E22-genom-skane/Omradesinformationdeletapperdelprojekt2/
  4. ^ http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/E22-genom-skane/Omradesinformationdeletapperdelprojekt4/
  5. ^ http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/E22-genom-skane/Omradesinformationdeletapperdelprojekt5/
  6. ^ http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/E22-genom-skane/Omradesinformationdeletapperdelprojekt6/
  7. ^ http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Blekinge/E22-genom-Blekinge/E22-mellan-Losen-och-Jamjo-byggs-i-ny-strackning-/
  8. ^ http://www.trafikverket.se/nara-dig/Kalmar/projekt-i-kalmar-lan/E22-genom-Kalmar/E22-forbi-Rinkabyholm/
  9. ^ Inte mycket Skåne i transportplan
  10. ^ Nationell plan för transportsystemet 2014 - 2025
  11. ^ http://www.trafikverket.se/nara-dig/Kalmar/projekt-i-kalmar-lan/E22-genom-Kalmar/E22-NygardGladhammar/ TrV:s projektsida för Nygård-Gladhammar; http://www.trafikverket.se/nara-dig/Kalmar/projekt-i-kalmar-lan/E22-genom-Kalmar/E22-delen-Gladhammar-Verkeback/ TrV:s projektsida för Gladhammar - Verkebäck
  12. ^ "Vägen vi Verket: 50 år med Vägverket i Kalmar län 1944-1994", Vägverket Region Sydöst i Jönköping 1997
  13. ^ Vägen Vi Verket - 50 år med vägverket i Kalmar län. Vägverket, Region Sydöst. 1994